Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet uppfattas ha en systematik i arbetet med att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningens behov, och mycket arbete görs för att i synnerhet säkerställa lärarnas pedagogiska kompetens. Lärosätet lägger stor vikt vid att säkerställa en främjande miljö för att undervisande lärare ska kunna fokusera på sitt arbete, med adekvat stöd från lärosätets verksamhetsstöd. Av de underlag som bedömargruppen har tagit del av framgår att lärosätet arbetar aktivt för att säkerställa ett likvärdigt stöd för studenterna och åtgärda de problem som uppstår. Detta gäller även behov av infrastruktur. Bedömargruppen konstaterar att det finns rutiner och aktiviteter som stödjer studenterna och underlättar för dem att genomföra sin utbildning inom planerad tid och som ska motverka avhopp. Bedömargruppen noterar samtidigt att doktorandernas väg genom utbildningen inte adresseras lika tydligt i självvärderingen som studenternas, även om lärosätet till viss del klargjorde doktorandernas förutsättningar vid platsbesöken. Detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta dessa styrkor inom bedömningsområdet:

• Det finns ett stort fokus på pedagogiska frågor och den pedagogiska miljön.
• Lärosätet lägger ett stort fokus på att verksamhetsstödet ska utgå från lärares och forskares behov.
• Det finns fokus på att säkerställa en trygg och inkluderande miljö.
• Lärosätet arbetar målmedvetet med att stödja studenterna för att de ska klara sina studier inom planerad tid.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Karriärstöd och vägledning för doktorander bör ses över och stärkas.
• Det finns ett behov av att tydliggöra för personalen vilka möjligheter som finns för kompetensutveckling, och vad det innebär, samt säkerställa att tid avsätts för det.
• Lärosätet rekommenderas se över hur man säkerställer att personalens kompetens motsvarar utbildningarnas behov på alla nivåer.
• Lärosätet rekommenderas att ge fortsatt stöd för att stärka lärares digitala kompetens.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Genom styrdokument, processer och pedagogiska aktiviteter säkerställer lärosätet att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Av självvärderingen framgår att lärarkompetens vid rekrytering av lärare och forskare styrs och vägleds av anställningsordningen, som klargör vilka kompetenser som ska beaktas, däribland den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen. På senare år har bedömningsgrunder lagts till som i större grad än tidigare fokuserar på andra kompetenser, exempelvis förmåga att utveckla, leda verksamhet och personal samt att ha kunskap om mångfalds- och likabehandlingsfrågor. Detta ser bedömargruppen som en positiv utveckling. I självvärderingen beskriver lärosätet att noggranna prövningar görs vid inrättande av nya läraranställningar, bland annat med fokus på att säkerställa att det finns långsiktiga resurser för forskning och utbildning i det ämne som anställningen knyts till och att utlysningen sker i rätt ämne. Bedömargruppen menar att detta tyder på att lärosätet läger stor vikt vid att säkerställa personalens möjligheter till kompetensutveckling i ett längre perspektiv med en tydlig koppling till ämnet och utbildningens behov.

Varje år analyserar lärosätets skolor sina kompetensförsörjningsplaner. Analyserna baseras på data från HR-systemet, där den befintliga undervisande personalens kompetens finns dokumenterad tillsammans med information som skolan sammanställer lokalt. Lärarkapacitet och lärarkompetens ingår även, enligt lärosätet, som en komponent i lärosätets regelbundna granskning vart sjätte år. Det framgår vidare av självvärderingen, och bekräftades vid platsbesöken, att grundutbildnings- och forskarutbildningsansvariga har regelbundna möten som leds av vice rektorn för utbildning. Under mötena följer man bland annat upp och diskuterar i vilken utsträckning den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningens behov. Personalens egen uppfattning om sin kompetens för att utföra förväntade arbetsuppgifter följs, enligt lärosätet, upp i lärosätets medarbetarundersökning. Bedömargruppen menar att detta visar att lärosätet arbetar på ett systematiskt sätt med att följa upp och säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningarnas behov.

Enligt lärosätet har den undervisande personalens anställningsformer samt möjligheter till karriär och kompetensutveckling stärkts vid lärosätet sedan mitten av 2000-talet. Biträdande lektorer får exempelvis möjlighet till karriärutveckling för befordran till lektor, vilket går att jämföra med tidigare anställningar som forskarassistenter som saknade den typen av karriärmöjlighet. Lärosätet lyfter fram att inom ramen för anställning som biträdande lektor finns i dag krav på aktivt deltagande i undervisning och kompetensutveckling inom högskolepedagogik. Detta ser bedömargruppen som en positiv utveckling, som inte bara bidrar till den enskilda individens kompetensutveckling och karriärmöjligheter, utan även till att stärka kopplingen mellan personalens kompetens och utbildningens behov.

Enligt lärosätets utvecklingsplan (2018–2023) ska en tydlig incitamentsstruktur införas för att tydliggöra vikten av pedagogik. Målet är att alla lärare ska ha högskolepedagogisk kompetens, och att lärarnas kompetensutveckling också inkluderar relevant ämnesdjup och arbetslivskontakt. Det framgår också att en arbetsgrupp har tillsatts och tagit fram rekommendationer för att utveckla ett högskolepedagogiskt excellensprogram och en pedagogisk akademi. Överlag visar de underlag som bedömargruppen har tagit del av att det finns ett stort fokus vid lärosätet på pedagogiska frågor och den pedagogiska miljön. Den uppfattningen stärktes ytterligare vid platsbesöken.

Lärosätet arrangerar en intern högskolepedagogisk konferens KTH SoTL (Scholarship of teaching and Learning) vartannat år sedan 2015. Det framgår också av självvärderingen att lärosätet tillsammans med andra lärosäten med teknisk utbildning är engagerat i det internationella ramverket CDIO (Conceive Design Implement Operate). Lärosätet menar att samarbetet inom CDIO har en stor betydelse för kvalitetsarbetet, eftersom ramverket anger standarder och principer för utbildning i bland annat programdesign, utbildningsmiljöer och lärares pedagogiska kompetens. I materialet från fördjupningsspåren framgår ett exempel på hur CDIO används som ramverk vid utvecklingen av utbildningen Teknisk matematik och som ett stöd för exempelvis arbetslivsanknytning. Bedömargruppen anser att CDIO-nätverket ger bra ramar och arenor för kvalitetsarbete. Det blev däremot inte tydligt för bedömargruppen hur CDIO-ramverket konkret används i lärosätets systematiska arbete gällande lärarkompetens.

Lärosätet lyfter fram vikten av att säkerställa den undervisande personalens kompetens, i synnerhet den pedagogiska, och ger en rad goda exempel på detta. Trots det vill bedömargruppen ändå framföra att det råder en viss otydlighet om på vilket sätt lärosätet säkerställer att personalens kompetens motsvarar utbildningens behov på alla nivåer. Vid platsbesöken framgick exempelvis att icke forskande lärare ofta undervisar på kurser på lägre nivåer med liten eller ingen tid för egen kompetensutveckling. Att säkerställa personalens kompetens på alla nivåer, menar bedömargruppen, är ett utvecklingsområde.

Av det material som bedömargruppen har tagit del av kan det trots bedömargruppens notering ovan konstateras att det finns en systematik i hur lärosätet arbetar för att säkerställa att personalens kompetens motsvarar utbildningens behov. Det framgår av självvärderingen, och noterades även vid platsbesöken, att lärarkompetens och kompetensförsörjning diskuteras och problematiseras i många olika forum samt att lärosätet lägger stor vikt vid att stärka personalens pedagogiska kompetens och att lyfta pedagogiska frågor. Bedömargruppen ser den här utvecklingen som mycket positiv, eftersom lärosätet själv lyfter fram att det har visat sig att pedagogisk utveckling och undervisning generellt sett värderades lägre än forskning bland undervisande personal.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Utifrån de underlag som bedömargruppen har tagit del av, och som har kompletterats vid lärosäteintervjuerna, är bedömningen att lärosätet säkerställer att de erbjuder en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens, sin ämneskompetens samt sina förutsättningar för att bedriva arbetet på ett effektivt sätt.

Av självvärderingen framgår att ramverket för lärosätets högskolepedagogiska utbildning följer SUHF:s rekommendationer om minst tio veckors heltidsstudier. Inom lärosätets Tenure Track System ingår att den anställda inom två–tre år från anställningens början ska ha slutfört 15 högskolepoäng i högskolepedagogik eller motsvarande. Bedömargruppen menar att det visar att lärosätet säkerställer en lägsta nivå för pedagogisk kompetens hos personalen.

Enligt lärosätet är de lärare som undervisar inom de högskolepedagogiska kurserna erfarna lärare inom det pedagogiska fältet, och deltar aktivt inom en rad nätverk som driver högskolepedagogisk forskning och verksamhet. De är exempelvis aktiva inom den svenska föreningen Swednet för pedagogiska utvecklare, den motsvarande internationella organisationen International Consortium of Educational Development (ICED) och i CDIO-nätverket. Inom ramen för det arbete som bedrivs inom den högskolepedagogiska enheten arrangeras vartannat år sedan 2015 en intern högskolepedagogisk konferens för alla lärare och studenter vid lärosätet.

Lärosätet ger ytterligare ett exempel på insatser för att stärka och underlätta lärares pedagogiska arbete och stärka den pedagogiska miljön: ett projekt med pedagogiska utvecklare på skolorna. Projektet startade 2014 med det övergripande syftet att underlätta för skolornas lärarlag att bedriva och genomföra pedagogiskt utvecklingsarbete. Från och med 2017 ingår projektet i ordinarie verksamhet. Bedömargruppen kan, via de underlag som gruppen har tagit del av, konstatera att det finns en rad aktiviteter vid lärosätet för att stärka den pedagogiska miljön. Den slutsatsen bekräftades ytterligare i intervjuerna med lärosätet.

Vid lärosätet finns sedan 2016 ett högskolepedagogiskt råd för att förankra utvecklingen av högskolepedagogik. I rådet ingår representanter från fakulteten, utbildningsutskottet, studentkåren och en extern ledamot. Under 2017–2018 har rådet bland annat arbetat med att jämställdhetsintegrera den högskolepedagogiska utbildningen samt att öka och förnya integrationen av hållbar utveckling. Rådet följer upp det högskolepedagogiska utbildningsutbudet vid lärosätet och säkerställer att nationella mål följs. Bedömargruppen menar att även detta visar att lärosätet lägger stor vikt vid att stärka den pedagogiska miljön samt säkerställa pedagogisk kompetens och möjligheterna för pedagogiskt utvecklingsarbete hos lärare.

Av självvärderingen framgår att lärosätet sedan 2010 bedriver ett arbete med akademiskt karriärstöd för unga i fakulteten. Programmet riktar sig till biträdande lektorer anställda vi lärosätet. Fokus är på vetenskaplig och pedagogisk meritering, ledning och samverkan samt värdegrund och jämställdhetsintegrering. Programmet har totalt genomförts i åtta omgångar. Bedömargruppen anser att detta är ett initiativ som visar lärosätets fokus på att ge personalen möjlighet att utveckla både sin vetenskapliga eller konstnärliga och pedagogiska kompetens.

Det som inte framgår tydligt i det material som bedömargruppen har tagit del av är däremot hur lärosätet säkerställer att all personal erbjuds möjlighet till kompetensutveckling. Lärosätet lyfter fram att det inte alltid är möjligt att avsätta tid för kompetensutveckling inom ramen för alla lärares anställning. Vid platsbesöken framgick att detta i synnerhet gäller personal som undervisar på lägre nivåer, där studentgrupperna är stora. Det framgick även att det finns en viss otydlighet om vad kompetensutveckling inom ramen för en tjänst innebär i praktiken. Bedömargruppen menar att det finns ett behov att tydliggöra för personalen vilka möjligheter som finns för kompetensutveckling och vad det innebär, samt att säkerställa att tid avsätts för det.

När det gäller digitala lärmiljöer framgår det av självvärderingen och studentinlagan att lärosätet arbetar med att införa lärplattformen Canvas med dess möjligheter, och att det pågår ett systematiskt arbete för att säkerställa att lärandemiljön fungerar ändamålsenligt. För att underlätta resultatrapportering och stödja lärarnas arbete har under 2019 en resultatöverföringsfunktion mellan Canvas och Ladok byggts. Det pågår även ett projekt om införande av digital examination. En ny lärplattform kan innebära initiala svårigheter för personalen som behöver stöd för att kunna utnyttja den optimalt, vilket framgår av studentinlagan. Bedömargruppen menar dock att det är ett verktyg som möjliggör för personalen att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt, vilket kommer studenterna till godo. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ger personalen fortsatt stöd för att säkerställa införandet av den nya lärplattformen och stärka den digitala studiemiljön vid lärosätet.

Av självvärderingen framgår att en omorganisation av verksamhetsstödet har gjorts under 2019 för att bättre stödja lärare i att bedriva utbildning och forskning. Centralt i arbetet har varit att verksamhetsstödets utformning ska utgå från lärares och forskares behov och att ge ett mer enhetligt stöd till verksamheten, vilket även togs upp vid platsbesöken. Bedömargruppen menar att även detta är ett exempel på lärosätets ambition att ge den undervisande personalen goda förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Lärarnas tillgång till en miljö som främjar deras pedagogiska och ämnesmässiga kompetens följs regelbundet upp i medarbetarenkäter. Där ställs frågor om ifall de upplever att de har rätt kompetens för att utföra sina uppgifter. Lärosätet menar även att befordringssystemet Tenure Track skapar incitament för, och uppföljning av, både vetenskaplig eller konstnärlig och pedagogisk utveckling.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Lärosätet har vissa utmaningar när det gäller ett likvärdigt studievägledarstöd, införande av nya lärplattformar och lärarnas kompetens för att använda dessa. Bedömargruppen uppfattar också att det finns behov av karriärstöd till doktoranderna. Bedömargruppen anser trots detta att lärosätet ger många goda exempel på hur man möter utmaningarna, och på olika initiativ för att säkerställa en likvärdig och ändamålsenlig miljö för studenter och doktorander. Slutsatsen är att bedömningsgrunden är uppfylld.

Det framgår av det material som bedömargruppen tagit del av, både skriftligt och muntligt, att lärosätet prioriterar den fysiska miljön för att studenterna ska känna sig välkomna samt skapa en känsla av samhörighet och möjliggöra samarbete. Det framgår också att lärosätet arbetar för att använda ytor på ett effektivare sätt för att skapa trygghet och trivsel och för att skapa flexibla lokaler som möjliggör olika undervisningsmetoder. Lärosätet lyfter fram bygget av Undervisningshuset som ett exempel på hur infrastrukturen har anpassats till studenternas behov och lärosätets ambition att skapa informella lärmiljöer. Huset invigdes 2017 och togs fram i dialog med studenter, undervisande och administrativ personal samt högskolepedagoger. Förutom att huset förser studenter och lärare med nya undervisningslokaler och studiemiljöer, lyfter lärosätet fram att det även används som ett undervisningsobjekt för studenter inom högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik och design. Bedömargruppen menar att den höga beläggningsgraden, vilket betonas i självvärderingen, och möjligheterna som huset ger, visar på ett gott stöd till studenterna i deras utbildningar.

Även studenterna tar upp att den fysiska studiemiljön är en styrka vid lärosätet, men betonar samtidigt i studentinlagan att den digitala studiemiljön är eftersatt jämfört med den fysiska. Studenterna framför att kvaliteten på kurserna skiljer sig åt, bland annat som ett resultat av införandet av en ny lärplattform, eftersom lärarnas digitala kompetens varierar. De efterlyser ett större stöd till lärare så att lärplattformen kan utnyttjas maximalt. Det framgår också i studentinlagan att studenterna menar att det finns bristande samordning och kunskap inom studievägledarfunktionen, och att det på vissa håll tar lång tid innan de får hjälp. Det framgår även att doktorandernas tillgång till vägledning bör stärkas, både under och inför avslutningen av sin utbildning, vilket bekräftades vid platsbesöken. I studentinlagan framförs också att stödet till studenter med funktionsnedsättning har haft brister, bland annat stöd vid examination. Enligt bedömargruppen framstår karriärstöd och vägledning för doktorander som ett utvecklingsområde.

Av de underlag som bedömargruppen har tagit del av, samt vad som framkommit vid platsbesöken, uppfattar bedömargruppen att många av de brister som framgår av studentinlagan och självvärderingen har identifierats och problematiserats av lärosätet. Det pågår exempelvis ett arbete med att stödja lärarnas användning av digitala verktyg. Av självvärderingen framgår att lärosätet har erbjudit stöd både individuellt och genom workshoppar vid införandet av lärplattformen Canvas. Lärosätet har också utarbetat riktlinjer för studie- och karriärvägledning för att stärka studievägledarfunktionen och för att ge ett likvärdigt stöd till studenterna. Studievägledningen är i dag organiserad lokalt nära programmen, för att på ett bättre sätt möta kunna studenternas behov.

Lärosätet ger exempel på en rad funktioner och aktiviteter som finns för att ge stöd till studenterna i deras lärande. Nyantagna studenter får föreläsningar i studieteknik. Via studenthälsan erbjuds kurser i stresshantering och att tala inför större grupper. Karriärstödjande seminarier anordnas för att studenterna ska få stöd för att förbereda sig inför en anställningsintervju, och i hur man skriver ett cv. Studenthälsan ger även samtalsstöd till studenter. Alla dessa aktiviteter ser bedömargruppen som goda exempel på hur lärosätet bidrar till att säkerställa ett ändamålsenligt stöd till studenterna.

Enligt självvärderingen har lärosätet tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram riktlinjer för studenter, handläggare och examinatorer för att säkerställa stödet till studenter med funktionsnedsättning vid examination. Skälet är att det kommit in anmälningar om studenter med funktionsnedsättning som blivit nekade stöd vid examination. Bedömargruppen menar att detta visar att lärosätet arbetar aktivt för att identifiera och säkerställa ett likvärdigt stöd till alla studenter och ta hand om problem som uppstår.

Lärosätet har även olika former av stöd och aktiviteter för lärosätets internationella studenter. Det anordnas bland annat språkkaféer. Lärosätet arbetar också med ett stödjande mottagande av doktorander som är rekryterade utanför Sverige, bland annat erbjuds boende under det första året. Utöver detta arbetar lärosätet med att aktivt öka integrationen av utländska doktorander både inom universitet och i samhället i stort. Av självvärderingen framgår vidare att lärosätets bibliotek erbjuder olika insatser för att stödja studenter och doktorander i sina utbildningar. Biblioteket ger stöd i att utveckla akademiska och digitala färdigheter, som informationssökning, källkritik och referenshantering. Det går också att boka enskild handledning i akademiskt skrivande. Antalet läsplatser har ökat avsevärt sedan biblioteket byggdes om 2014. Studenter med funktionsnedsättning får möjlighet till inläst material, talsyntes och egen studiemiljö. Via Academic Resource Center anordnas öppna seminarier för att stödja studenter med exempelvis retorik, skriftlig kommunikation och presentationsteknik. Bedömargruppen konstaterar att det finns många aktiviteter för att studenter och doktorander ska känna sig välkomna och få ett gott stöd i sitt lärande, även om gruppen noterar att det finns utmaningar i att tillhandahålla en likvärdig studievägledarfunktion för både studenter och doktorander.

Uppföljningen av hur lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga görs på flera sätt, enligt lärosätet. Den så kallade mellanårsenkäten följer exempelvis upp studenternas uppfattning om studieinformation och studieanvisningar. I karriärenkäten följer lärosätet upp hur väl studenterna har upplevt att stödfunktionen för karriärstöd och studievägledning har fungerat. Doktoranduppföljningen följer upp doktorandernas uppfattning av sin utbildning. Från och med 2017 följer lärosätet upp studenternas uppfattning av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser i den kontinuerliga kvalitetsdialogen. Infrastruktur kommer enligt lärosätet att ingå i programanalyser och skolrapporter minst en gång vart sjätte år. Bedömargruppen menar att det finns en systematik och trovärdighet i hur lärosätet arbetar och följer upp att infrastruktur, studentstöd och lärarresurser är ändamålsenliga för studenter och doktorander i deras lärande.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet lägger stort fokus på att tillhandahålla en god studiemiljö och ändamålsenligt stöd till studenterna.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Av det material som bedömargruppen har tagit del av, och som även bekräftades vid platsbesöken, framgår att styrdokument som utbildningsplaner, kursplaner, allmänna studieplaner och individuella studieplaner är utformade för att säkerställa att studenter och doktorander får goda möjligheter och förutsättningar att genomföra sina utbildningar inom planerad studietid.

I självvärderingen lyfter lärosätet lyfter fram att tekniska utbildningar generellt sett utmanas av låg genomströmning och att lärosätet har arbetat på olika sätt för att komma till rätta med detta. Sedan 2011 har ett systematiskt arbete genomförts med utgångspunkt i forskning om akademisk introduktion samt om avhopp och genomströmning utförd vid Uppsala universitet. Forskningen har, enligt lärosätet, spelat en stor roll för lärosätets utveckling av programsammanhållande kurser, genomströmningsdialoger och för lärosätets utveckling av målrelaterade betygskriterier.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man har identifierat att matematikkurser i många program påverkar genomströmningen negativt genom att studenterna har svårt att klara kurserna. För att komma till rätta med detta har man genomfört riktade satsningar, exempelvis insatser för att höja personalens pedagogiska kompetens via skräddarsydda högskolepedagogiska kurser. En annan satsning som nämns i detta sammanhang är en seminarieserie i matematik som har knutits till de stora matematikkurserna, där studenterna samlas i mindre grupper för vägledning med utrymme för reflektion över undervisningsstoffet. Enligt lärosätet finns det en tydlig korrelation mellan seminariedeltagande och godkänt resultat på matematikkurserna.

Lärosätet ger ytterligare ett exempel på arbetet för att öka genomströmningen och ge studenterna stöd i att genomföra sina utbildningar inom planerad tid, nämligen de programsammanhållande kurserna. Där delas studenterna in i seminariegrupper, och programmets lärare fungerar som mentorer. Fokus är att få studenterna att reflektera över studierna i sin helhet, det kommande arbetslivet och den egna utvecklingen. Detta ser bedömargruppen som mycket goda insatser. De positiva effekterna av kurserna bekräftades även vid platsbesöken.

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar med att ge studenterna goda förutsättningar att klara sina studier inom planerad tid. Exempel på det är lärosätets införande av krav på målrelaterade betygskriterier, som enligt lärosätet kommer att införas stegvis vid hela lärosätet, samt arbetet med att utveckla arbetsformer för programdesign för att lärarna ska få en större förståelse för studenternas väg genom programmen.

Förutsättningarna för studenternas genomströmning följs upp via till exempel kurs- och programvärderingar, karriäruppföljningar, mellanårsenkäter, doktoranduppföljningar samt via doktorandernas individuella studieplaner (ISP). Lärosätet beskriver i självvärderingen att den kontinuerliga uppföljningen och kvalitetsdialogen säkerställer att studenterna får goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad tid. Uppföljning av genomströmningen är integrerad i den kontinuerliga uppföljningen genom lärosätets programanalyser och skolrapporter. Detta visar att genomströmningen följs upp på ett systematiskt sätt.

Bedömargruppens menar att det finns en rad goda exempel och en trovärdighet i lärosätets beskrivning av hur de arbetar med att skapa goda förutsättningar för att studenterna ska ha goda förutsättningar att genomföra sina utbildningar inom planerad tid. Doktorandernas förutsättningar att utföra sin utbildning inom avsedd tid nämns däremot sparsamt i självvärderingen. Platsbesöken skapade större klarhet i detta, bland annat hur den individuella studieplanen används, och doktorandernas delaktighet i den processen. Bedömargruppen vill ändå lyfta fram att det förefaller finnas ett behov av att förtydliga och uppmärksamma doktorandernas behov av stöd och tillgång till vägledning inom ramen för deras utbildning, vilket också nämns i bedömningsgrund 2.3, som ett utvecklingsområde.