Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin.

Den planerade utbildningen har en nära anknytning till arbetslivet. Enligt lärosätet kommer utlysningarna till forskarutbildningen i pedagogiskt arbete att utgå från att de sökande har en lärarexamen och att den praktiknära forskningens villkor kommer att genomsyra forskarutbildningen. Den planerade utbildningen avser även att förbereda doktoranden för att i ett kommande arbetsliv bedriva forskning och utveckling i samverkan med olika verksamheter såsom akademi, skola och annan offentlig eller privat verksamhet. I ansökan pekas på möjliga kommande anställningar som forskare och lärare vid högskolor eller universitet, liksom på olika karriärtjänster med mera kopplade till skolan. Således förefaller det finnas en välstrukturerad plan, vilken bekräftades vid intervjuerna, för hur lärosätet avser förbereda doktoranderna för ett kommande föränderligt arbetsliv. Förberedelserna struktureras i fem delar, där den första delen inriktas mot kulturell inskolning såväl inom som utom akademin.

Andra delen utgörs av en väl utbyggd mentorsfunktion. Initialt är mentorn en längre kommen doktorand, men mot slutet av utbildningen kompletteras denna med ytterligare en mentor och då inom samma tilltänkta yrkesfält som doktorandens. I regelbundna träffar möts både doktorander, mentorer och disputerade. Hur lärosätet systematiskt tar vara på disputerades och andra alumners erfarenheter från arbetslivet synliggörs dock inte.

En tredje del är karriärplanering som tar form i mötet mellan doktorand och handledare. Mötet fokuserar framtida mål samt synen på kommande arbetsliv och tar avstamp i Underlag för diskussion mellan handledare och doktorand, vilket är en bilaga till den individuella studieplanen. Som tidigare nämnts saknas särskilt dokumentationsutrymme för detta i den individuella studieplanen.

En fjärde del fokuserar institutionstjänstgöringen, som mest 20 procent av heltid, till vilken kan kopplas kurser i högskolepedagogik. Forskarstudierna kan även kombineras med annat arbete. Doktorandens eget behov av utbildning och meritering är vägledande här. Detta poängteras även i samband med möjligheten till delad anställning. Delad anställning gäller i första hand rekryterade doktorander med anställning inom förskole- och skolverksamheter, såväl offentlig som privat. En sådan forskarutbildning är i första hand riktad mot licentiatexamen, där 50 procent utgör studier och 50 procent fortsatt anställning, följaktligen en utbildningstid på fyra år. Bedömargruppen anser att anställningskonstruktionen kan komma att uppvisa utmaningar, vilka lärosätet dock visat beredskap för vid intervjuerna.

I både ansökan och intervjuerna lyfts en obligatorisk utbildning i forskningskommunikation omfattande 7,5 högskolepoäng fram. Bedömargruppen anser att ett sådant inslag ligger väl i linje med inriktningen på den planerade forskarutbildningen och kan stärka en arbetslivsanknytning.

Lärosätet presenterar en hög ambitionsnivå i samverkansarbetet. I Samverkansstrategi 2015–2020 poängteras ett fokus på samverkan med företag, offentliga verksamheter och civilsamhället samt lärosätets avsikt att bli ledande inom några av landets mest efterfrågade akademiska utbildningar, anpassade för framtidens arbetsliv. Samverkan skapas även genom den nystartade forskningsplattformen inom pedagogiskt arbete, Lärande i samverkan (FPLiS). Här möts lärosätet och det omgivande samhällets skollagsstyrda verksamheter. Hur lärosätet systematiskt tar tillvara samverkanspartners erfarenheter och insikter tydliggörs däremot inte.

Sammantaget visar lärosätet på ett övertygande sätt hur forskarutbildningen förbereder för att möta förändringar i arbetslivet.