Doktorandperspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna ska ta en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildning och lärprocesser.

Vid en sammantagen bedömning av samtliga underlag anser bedömargruppen att doktorandperspektivet är tillfredsställande. Gällande doktorandernas möjlighet att påverka genom formella strukturer lyfter lärosätet i sin ansökan fram att doktoranderna, det vill säga nuvarande doktorander verksamma vid det egna lärosätet men antagna vid andra lärosäten, har varit delaktiga i arbetet med att utveckla såväl den allmänna och den individuella studieplanen som de kurser vilka ska ingå i utbildningen. Detta är också något som bekräftades vid intervjuerna. Vidare lyfter lärosätet i sin ansökan fram att ambitionen är att doktorandernas röster och erfarenheter ska ligga till grund även för den fortsatta planeringen, uppläggningen och utvärderingen av utbildningen. Såväl i sin ansökan som vid intervjuerna informeras om att lärosätet har en tradition av att involvera doktorandernas doktorandkollegium i exempelvis utformningen av strategiska styrdokument och andra underlag. Det finns också en genomtänkt organisering av ansvaret gällande doktorandernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Det är respektive avdelningschef som har det främsta ansvaret för doktorandernas arbetsmiljö, även om det formella ansvaret ligger på dekanen genom delegation från rektor.

Beträffande doktorandernas möjlighet att påverka utbildningens innehållsliga och sociala organisering, så lyfts doktorandkollegiet både i ansökan och vid intervjuerna fram som en viktig komponent. Doktorandkollegiet beskrivs som en mötesplats där doktorander oavsett hemvist inom fakulteten kan träffas och ventilera synpunkter relaterade till såväl forskarutbildningens organisering som vetenskapliga frågor och inte minst det sociala livet som doktorand. Doktorandkollegiet kan på detta sätt främja doktoranders delaktighet.

Innan intervjuerna ägde rum fanns emellertid vissa oklarheter gällande frågor relaterade till doktorandernas förutsättningar för en gemensam tillhörighet och gemensamma miljöer. Ansökan ger exempelvis inte någon tydlig redogörelse för relationen mellan forskningsplattformen, de två ämnesinriktningarna Kommunikation och lärarprofessionalitet samt Ämnesdidaktik och forskningsmiljöerna. Det är också i ansökan oklart hur aktiva alla doktoranderna i realiteten kommer att vara vid lärosätet, med tanke på olika anställningsförhållanden som gäller till exempel för samverkansdoktorander. Intervjuerna gav däremot tydligt vid handen att forskningsmiljöerna utgör doktorandernas primära hemvist och att det finns en god sammanhållning och delaktighet bland doktoranderna i allmänhet. Vid intervjuerna tydliggjordes också att delaktigheten i forskningsmiljöerna är organiserad på så sätt att varje doktorand har sin hemvist i en specifik miljö, men också att denna senare kan kompletteras med exempelvis delaktighet i en annan miljös seminarieverksamhet om behov finns.

Den sammantagna bedömningen är att doktorander torde komma att få goda möjligheter att aktivt påverka utbildningens genomförande och lärprocesser. Doktorandperspektivet bedöms således vara tillfredsställande.