Styrdokument (Allmän och individuell studieplan)

Det finns en allmän studieplan för hela utbildningen. Mall för individuell studieplan finns.

Lärosätet bifogar i ansökan en allmän studieplan för den planerade forskarutbildningen i pedagogiskt arbete samt ett formulär för individuell studieplan. Den allmänna studieplanen innefattar för doktorsexamen 240 högskolepoäng, varav 165 högskolepoäng för avhandling, 52,5 högskolepoäng för obligatoriska kurser och 22,5 högskolepoäng för valbara kurser. För licentiatexamen omfattar den 120 högskolepoäng, varav 35 högskolepoäng obligatoriska kurser och 15 högskolepoäng valbara kurser. Bedömargruppen betraktar det som en rimlig fördelning av utbildningen och de obligatoriska kurserna innehåller tillräcklig förankring i ämnet pedagogiskt arbete. För doktorsexamen kan kurs A1 (7,5 högskolepoäng), kurs A2 (15 högskolepoäng) samt kurs B2 (7,5 högskolepoäng) betraktas som innehållande det centrala inom ämnet pedagogiskt arbete, medan kurserna B1 och B3 (7,5 högskolepoäng vardera) motsvarar det ämnesfördjupande för innehållet de olika inriktningarna. Sålunda är för doktorsexamen 30 högskolepoäng inriktade mot kärnan i pedagogiskt arbete, varav 22,5 högskolepoäng består av obligatoriska kurser och 7,5 högskolepoäng av valbar fördjupning inom ämnet relaterad till vald metod.

I den allmänna studieplanen finns en kort ämnesbeskrivning, nationella och lokala mål för utbildningen, behörighets- och förkunskapskrav, urvalskriterier, finansiering, utbildningens mål och utformning, regler för individuell studieplan, examination samt slutligen övriga anvisningar som till exempel lokala bestämmelser för utbildning på forskarnivå.

Lärosätet beskriver även i ansökan hur arbetet med den individuella studieplanen är tänkt att fungera i den planerade utbildningen. Den digitala individuella studieplanen är omfattande och följs upp och uppdateras årligen i samtal mellan handledare och licentiand eller doktorand. Denna innefattar uppföljning av tidplanen för kurser, seminarier och konferenspresentationer, doktorandens vetenskapliga utveckling, planering för mittseminarium och disputation samt intyg. Dock saknar den individuella studieplanen dokumentationsutrymme för exempelvis karriärplanering.

Både den allmänna och den individuella studieplanen följer i stort de krav som bör ställas, men bedömargruppen föreslår att den vetenskapliga progressionen i kurser och examinationer säkerställs genom ett tydliggörande av hur de nationella och lokala målen för utbildningen ska examineras i forskarutbildningens olika moment. Även examinationsformer vid samläsning mellan studenter på avancerad nivå och forskarstuderande bör utformas på ett sätt som säkerställer progression och uppfyllande av mål.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att doktoranderna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Lärosätet redogör förhållandevis utförligt för det kvalitetssäkringssystem som den planerade forskarutbildningen kommer att omfattas av. Vid lärosätet bedrivs ett formellt, systematiskt kvalitetsarbete som primärt leds av fakultetsnämnden och där studierektorn har ett övergripande operativt ansvar för forskarbildningens innehåll och genomförande. Fakultetsnämnden har ett mycket bredare ansvarsområde än själva forskarutbildningen, vilket gör att det mestadels torde bli studierektorn och det mindre forskarutbildningskansliet som hanterar såväl kvalitetssäkringen som det operativa arbetet. Vid intervjuerna framkom dock en medvetenhet om behovet av att stärka den vetenskapliga kompetensen på styrnivå och den nedre gränsen för antalet forskare i fakultetsnämnden har under senare tid höjts. Diskussioner har även påbörjats kring att utveckla någon form av beredande organ vid erhållna forskarutbildningsrättigheter. Bedömargruppen vill också framhålla behovet av att ytterligare organ för beredning av forskarutbildningsfrågor inrättas, för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering av det operativa arbetet. Exempelvis kan ett ämneskollegialt forum vara betydelsefullt för att säkerställa en ämnesbaserad, innehållslig kunskapsutveckling hos doktoranden.

Den allmänna studieplanen är allmänt hållen och ger övergripande information om den planerade forskarutbildningens upplägg. I den anges inte specifikt hur de nationella och lokala målen för utbildningen kommer att examineras i forskarutbildningens olika moment som till exempel obligatoriska och valbara kurser, seminarier, konferensdeltagande eller i avhandlingen. Redogörelsen för kursernas upplägg i ansökan ger vid handen att dessa väl överensstämmer med forskarutbildningsämnet samt rör sig innehållsmässigt mellan ämnesspecifikt innehåll, vetenskapsteori och praktisk forskningskommunikation. Förutom tidigare nämnda tydliggörande av hur de nationella och lokala målen för utbildningen ska examineras i forskarutbildningens olika moment, föreslår bedömargruppen att även examinationsformer vid samläsning mellan studenter på avancerad nivå och forskarstuderande utformas på ett sätt som säkerställer progression och uppfyllande av mål.

I den allmänna studieplanen beskrivs hur kraven för doktorsexamen innefattar tre obligatoriska seminariebehandlingar: planerings-, halvtids- och slutseminarium. Motsvarande för licentiatexamen är två seminarier av det slaget. Dessa är viktiga hållpunkter för kvalitetssäkring av doktorandernas arbete och vetenskapliga progression och utfallet av dessa dokumenteras noggrant i den individuella studieplanen, liksom även hanteringen av avhandlingstext inför disputation. Däremot förefaller att döma av ansökan inte någon slutläsning inför disputation planeras, annat än om omfattande omarbetningar krävs efter slutseminariet. Det framstår i stället som att ett stort ansvar läggs på betygsnämndens ledamöter. Vid intervjuerna framkom emellertid att detta inte har varit avsikten. Bedömargruppen rekommenderar en översyn över den avslutande behandlingen av avhandlingstexten, så att någon form av slutläsning och granskning av manus sker innan beslut om disputation eller licentiatseminarium.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

I ansökan behandlar lärosätet olika aspekter av jämställdhetsfrågor och arbetet beskrivs på ett sätt som visar på en medvetenhet såväl vad gäller ämnesfokus som formen för undervisningen. Exempelvis anges att lärosätets högskolepedagogiska grundkurs specifikt behandlar genus och jämställdhetsaspekter. Även vad gäller fördelning av forskningsresurser och karriärmöjligheter beskrivs hur genus- och jämställdhetsperspektiv beaktas. I måldokumentet Jämställdhetsintegrering på Högskolan Kristianstad 2017-2019 uttrycks en ambition att se över utbildningarnas innehåll, upplägg och form för att påverka synen på och de dominerande föreställningarna om utbildningarna. I ansökan uppges att kvinnor utgör en övervägande majoritet såväl bland studenter som bland lärare. Lärosätet förklarar denna skeva könsfördelning med att det föreligger könsstereotypa yrkesval till lärosätets största utbildningsprogram. Samtliga nuvarande doktorander som är finansierade av lärosätet liksom samtliga som antagits till forskarskolor i samarbete med andra lärosäten är kvinnor. Detta föranleder vissa frågor kring i vilken utsträckning arbetet med jämställdhetsintegrering har resulterat i proaktiva strategier på olika nivåer. Det framgår inte desto mindre av ansökan att det vid lärosätet finns en insikt om att ett jämställdhetsperspektiv måste beaktas i all utbildningsverksamhet. Dessutom finns det planer på att medvetet arbeta för att bryta de könsstereotypa yrkesvalen och därmed de skeva rekryteringsmönster som kännetecknar de utbildningar lärosätet erbjuder.

Arbetet med jämställdhet i utbildningen synliggörs inte genomgående i de beskrivningar av forskarutbildningskurser som ingår i underlaget. I innehållsbeskrivningen gällande kursen Lärande, undervisning och profession (7,5 högskolepoäng) inom Ämnesfördjupning II är "olika dimensioner i utförandet av pedagogiskt arbete, med särskilt fokus på undervisning och lärande, bedömning samt betydelsen av samhälleliga faktorer som klass, kön och etnicitet" konkret framskrivet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utvidga arbetet med kursplaneutveckling för den planerade forskarutbildningen till att på ett liknande sätt beakta jämställdhetsfrågor i högre grad.