Förutsättningar

Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet erbjuder ett ändamålsenligt stöd till forskare och arbetar aktivt med att sprida kunskaper om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet, men ytterligare systematik i kunskapsspridningen är angelägen. Olika strategiska satsningar illustrerar viljan att erbjuda goda förutsättningar för forskningsmiljöernas utveckling. Lärosätet betonar i sina visioner och strategier betydelsen av forskningens frihet som en grundbult och att forskningens innehåll ska styras av forskarna. Den problematik som uppkommer i och med lärosätets starka betoning av nyttiggörande och samhällsrelevans är lärosätets ledning väl medveten om och det finns en policy för samverkan som belyser problemet, vilket bedömargruppen finner lovvärt.

Lärosätet har ett väl fungerande system för kompetensförsörjning och kompetensutveckling och är aktivt i arbete med att utforma en relevant ordning för anställningar vid lärosätet. Lärosätet har en väl fungerande stödverksamhet och systematiska åtgärder har genomförts för att höja kvaliteten på och stärka forskningsstödet.

Däremot saknas strategier för planering och finansiering av forskningsinfrastrukturer. Sambandet mellan utbildning och forskning varierar mellan disciplinerna. Lärosätet ger exempel på hur utbildningarna forskningsanknyts, men det framgår inte hur forskningen kan gynnas av att studenter involveras. Inrättandet av kunskapsmiljöer är en viktig åtgärd för att stärka sambandet.

Styrkor:

· Lärosätet arbetar aktivt med att följa upp och stärka forskningsmiljöerna och skapa förutsättningar för ökad finansiering och stabilitet, liksom utveckling och förnyelse. Bedömargruppen ser positivt på inrättandet av centrum, plattformar och kunskapsmiljöer, eftersom det vittnar om att åtgärder genomförs för att stärka forskningen.

· Lärosätet arbetar aktivt och systematiskt med frågor om rekrytering och anställningar.

· Det finns ett systematiskt stöd till medarbetarna för karriärutveckling.

· En övergripande strategi för att stärka sambandet mellan utbildning och forskning är att lärosätet har bildat ett antal Kunskapsmiljö Linné, där forskning och utbildning från olika ämnesområden samlas. Det är ett systematiskt angreppssätt som kan innebära en starkare koppling mellan utbildning och forskning.

Utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver göra en systematisk uppföljning av hur lärare och forskare har tillgodogjort sig det rika utbudet av aktiviteter som handlar om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet.

· Lärosätet behöver arbeta bredare med att stärka sambandet mellan utbildning och forskning till exempel genom att systematiskt arbeta med hur forskningen kan gynnas av att studenter bidrar inom sina utbildningar till att formulera forskningsproblem, medverka i datainsamling, pröva forskningsresultat och därigenom stärka befintliga miljöer.

· Lärosätet behöver ta fram en strategi och en planering för att utveckla forskningsinfrastruktur vid lärosätet, till exempel en digitaliseringsstrategi, samt genom att delta i fler samarbeten om forskningsinfrastruktur, till exempel inom de materialvetenskapliga och marina områdena.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1. Lärosätet tillhandahåller ändamålsenligt stöd till forskare avseende tillämpning av god forskningssed och följer systematiskt upp misstänkta fall av oredlighet och vidtar ändamålsenliga åtgärder.

Uppfylld

Lärosätet har inrättat ett särskilt råd för att hantera god forskningssed och vetenskaplig oredlighet. På rektorns uppdrag utreder rådet misstänkta fall av oredlighet. Rådet har också i uppgift att arbeta förebyggande. Lärosätet har en fastställd rutin för anmälan av misstänkta fall. När en anmälan om misstänkt oredlighet kommer in eller när universitetet får kännedom om en misstanke om oredlighet, startas en utredning enligt de fastställda rutinerna. Av självvärderingen framgår att rektorn under de senaste fem åren fattat beslut i nio anmälda ärenden. I tre ärenden beslutades att oredlighet förekommit och ärendena lämnades vidare till personalansvarsnämnden för beslut om påföljd. Uppföljning har skett av tre av de sex fall där forskaren friades, men det framgår inte av självvärderingen varför forskaren friades och vilka åtgärder som har genomförts för att återskapa förtroendet för forskaren.

Handläggningsrutinen reviderades hösten 2019 som följd av inrättandet av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Revideringen har utgått från det gemensamma ramverk som SUHF har tagit fram. Nämnden är en nyinrättad statlig myndighet som från den 1 januari 2020 har uppdraget att pröva frågor om oredlighet i forskning. Linnéuniversitetets råd finns kvar och uppdragsbeskrivningen har reviderats utifrån de nya förutsättningarna. Den nya handläggningsordningen innebär att oredlighet fortsatt ska prövas, men också allvarliga avvikelser från god forskningssed. Ett rådgivande organ i forskningsetiska frågor är Etikkommitté Sydost som bildades 2005 av Blekinge tekniska högskola, Linnéuniversitetet, Region Blekinge och Region Kalmar län.

Av självvärderingen framgår att ett kontinuerligt arbete bedrivs med att stärka god forskningssed och förståelsen för innebörden av oredlighet i forskning. Fakulteterna och biblioteket har genomfört en inventering av aktiviteter, som bland annat visar att samtliga fakulteter arbetar med frågan om tillämpning av god forskningssed. Självvärderingen beskriver en utbildning som biblioteket ger där publiceringsetik ingår. Forskningsetik är också en integrerad del i forskarutbildningen och enligt lärosätets lokala regler ska huvudhandledarna ha genomgått en handledarutbildning som behandlar forsknings- och publiceringsetik. Bedömargruppen anser att detta är minimikrav för att säkerställa god forskningssed och förståelse för innebörden av begreppet oredlighet i forskning.

I självvärderingen framhåller lärosätet att den enskilde forskaren ansvarar för god forskningssed, men ett ansvar gäller även för universitetet att informera om och tydliggöra innebörden av ansvaret för god forskningssed. Det finns många belägg för att lärosätet arbetar aktivt med frågor om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet, att forskarna får stöd för tillämpning, att avvikelser följs och åtgärder genomförs. Av särskild betydelse är doktorandernas situation och utsatthet. Vid intervjuerna bekräftades att aktiviteter genomförs för att sprida kunskap och information om innebörden av god forskningssed och oredlighet, men enligt några av de intervjuade görs det i begränsad omfattning.

Bedömargruppen anser att även om det finns utarbetade utbildningsprogram och information om bestämmelser, forskningsetik och oredlighet i forskning, saknas en systematisk uppföljning om hur medarbetarna tillgodogör sig den informationen. Inte minst viktigt är det att man försäkrar sig om att forskare och doktorander från andra länder har den kunskap som förväntas av en forskare och att informationen och utbildningsutbudet finns tillgängligt på engelska. Det finns alltså mer att göra för att svara mot de höga ambitioner som lärosätet har. Det är viktigt att ställa tydliga krav på att kunskap om innebörden av god forskningssed och vetenskaplig oredlighet i forskning systematiskt sprids inom organisationen. Det är också viktigt att uppföljning sker av genomförda aktiviteter och av hur information och kunskap sprids. Bedömargruppen menar ändå att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Lärosätet skapar goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse samt för forskningens frihet.

Uppfylld

Goda förutsättningar handlar enligt självvärderingen om att forskarna verkar i miljöer som främjar utveckling och förnyelse, det råder finansiell stabilitet och det finns en ändamålsenlig stödverksamhet och infrastruktur. Lärosätet framhåller att det krävs en noggrann strategi för prioritering och samarbete, eftersom basanslaget är väsentligt mindre för lärosätet än för de äldre universiteten.

Miljöer som främjar utveckling och förnyelse

Lärosätet har allt sedan det blev universitet systematiskt arbetat med att skapa miljöer för forskning av hög internationell kvalitet. Satsningarna på Linné University Centers (LNUC) har varit en viktig del i detta arbete. De har syftat till att skapa forskningsmiljöer som inte bara har hög internationell lyskraft, utan även samlar forskare från olika discipliner för att skapa mervärden. Inrättandet av LNUC är ett gott exempel på hur ett lärosäte kan skapa forskningsmiljöer som främjar utveckling och förnyelse. Även inom fakulteterna arbetar man nu aktivt med att skapa forskningsmiljöer som ska vara stabila och tillräckligt stora för att säkerställa hög forskningskvalitet. Exempel på detta är de kunskapsplattformar som skapas inom ekonomihögskolan och att man tydligare har definierat forskningsmiljöerna vid fakulteten för samhällsvetenskap. Vid fakulteten för konst och humaniora finns flera centrumbildningar som ska skapa kreativa och ämnesövergripande forskningsmiljöer. Bedömargruppen anser att detta är goda initiativ som skapar möjligheter för förnyelse och utveckling av forskningen och även av möjligheten att profilera lärosätets forskning. Även inrättandet av Kunskapsmiljö Linné är ett intressant initiativ i detta sammanhang, även om det är tidigt att uttala sig om de kommer att nå de mål som förväntas.

Finansiell stabilitet

Lärosätets bastilldelningen för forskning vilar på historisk grund och utgår från ingångsvärdena för respektive fakultet vid fusionen. Därefter sker en viss omfördelning med strategiska satsningar och kopplad till framgångar med publicering och externfinansiering. Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med "fundraising" och enligt intervjuerna är arbetet fortfarande i sin linda. Linnéuniveristetet har dock nyligen etablerat ett samarbete med IKEA och Södra värd 300 miljoner, vilket tyder på framgångsrikt arbete med att etablera forskningsstöd från externa partners. Den aktivitetsrelaterade tilldelningen som är baserad på forskningsaktivitet är begränsad till 5 procent av fakultetsanslaget, vilket gör att omfördelningseffekterna är begränsade och därmed undviks stora svängningar i medelstilldelningen. Basanslaget fördelas huvudsakligen som tid för forskning eller kompetensutveckling enligt schabloner. Strategiska satsningar är till exempel stöd till LNUC och Kunskapsmiljö Linné, satsning på post-doktorer och andra rekryteringar. Bedömargruppen anser att systemet är stabilt, vilket bedöms vara positivt.

Ändamålsenligt stöd behandlas under BO2.4

Forskningens frihet

Tid för forskning och kompetensutveckling är enligt lärosätet en garanti för forskningens frihet. Det finns också fokus på enskilda forskare snarare än forskningsmiljöer när gemensamma forskningsresurser fördelas, vilket är ytterligare ett sätt att värna om forskningens frihet. En viktig aspekt i sammanhanget är hur kompetensutvecklingstiden faktiskt används och vilken betydelse den har för forskningens kvalitet. Bedömargruppen uppfattar att det tillämpade systemet är transparent och har en hög grad av acceptans, men en systematisk uppföljning är angelägen. Några fakulteter efterfrågar också enligt självvärderingen stöd för att genomföra uppföljningar av hur tiden utnyttjas. En annan aspekt är mobilitet och i vilken utsträckning forskare söker upp andra lärosäten. Bedömargruppen uppmuntrar en systematisk uppföljning av hur tiden för kompetensutveckling utnyttjas, även om den regelbundet diskuteras i medarbetarsamtal och inför tjänsteplanering.

Lärosätet betonar i sin Vision 2030 nyttoperspektivet samtidigt som de betonar vikten av akademisk frihet och den enskilde forskarens rättigheter. Bedömargruppen hade gärna sett att de problem som det kan innebära att profilera forskningen samtidigt som forskarna styr innehållet i forskningen hade behandlats mer ingående. Det finns en konflikt mellan behovsmotiverad forskning och nyfikenhetsbaserad forskning. En intressant aspekt av forskningens frihet och öppenhet är hur seminarieverksamheten vid lärosätet är organiserad och vilken kvalitet den har. Vid intervjuerna framkom att det finns stora skillnader inom lärosätet i kvalitet på de akademiska seminarierna. På vissa håll är seminarierna välfungerande med tydligt utpekat ansvar och stort engagemang, medan det på andra håll är mindre väl utvecklat och därför av mindre betydelse som en del av den vardagliga kvalitetssäkringen av forskningen.

Lärosätet arbetar aktivt med att skapa samarbeten med på offentlig och privat sektor. Ett exempel på detta är det omfattande samarbetsavtal som nyligen träffats mellan Ikea, Södra Skogsägarna och lärosätet. Avtalet innebär en prioritering av interna resurser, men samtidigt framkom vid intervjuerna att samarbetet skapar mervärden inom starka forskningsområden vid lärosätet och tillgång till infrastruktur. Det stod också klart att samarbetet inte inkräktade på forskarnas möjlighet att fritt välja forskningsfrågor. Bedömargruppen finner alltså att även om lärosätet har prioriteringar för att stärka lärosätets forskningsprofil och för att stärka samverkan med det omgivande samhället, så finns en medvetenhet om betydelsen av att skydda den akademiska friheten. Ett annat hot mot forskningens frihet skulle kunna vara den bedömning av ansökningar som görs av chefer och ekonomer innan de sänds till anslagsgivaren. En sådan bedömning skulle t.ex. kunna handla om ifall ansökan och projektet passar in i den profil som lärosätet har, vilket i sin tur skulle kunna vara en inskränkning av forskningens frihet. Vid intervjuerna framkom att detta inte var en konflikt som lyfts fram i organisationen, utan snarare är en fråga om tillgång till medel för eventuell medfinansiering, Problematiken finns på alla svenska lärosäten och är snarare en konsekvens av att svensk forskning till stor del finansieras via externa medel än att forskningen vid lärosätena styrs av ledningen.

Rektorn har fastställt riktlinjer för publicering. All forskning som Linnéuniversitetet publicerar ska enligt självvärderingen i görligaste mån vara öppet tillgänglig. "open science-kulturen" har kommit olika långt inom lärosätet och bedömargruppen anser att den behöver utvecklas inom vissa ämnesområden. Bedömargruppen anser dock att det är en styrka att det finns en publiceringsstrategi vid lärosätet. En konflikt kan också finnas mellan öppen publicering som princip och den enskilde forskarens karriärplanering. Forskarens planering kan innebära en prioritering av välrenommerade tidskrifter som inte är öppet tillgängliga. Den här konflikten är inte unik för lärosätet.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att ett systematiskt arbete bedrivs för att utveckla forskningen. Vid intervjuerna framkom att företrädare för ledningen anser att den akademiska friheten är given. Med den utgångspunkten måste ledningen ta på sig ansvaret för att driva profileringen och därmed prioriteringarna. Det finns en ambition att profilera sig som kommer till uttryck i etablering av centrum och kunskapsmiljöer, men det finns inget vid intervjuerna som visar att det har inneburit inskränkningar i forskningens frihet. Snarare visade intervjuerna en medvetenhet om att profilering och satsningar på samverkan innebär prioriteringar av resurser, men detta är nödvändigt för att utveckla forskningen och även lärosätets roll i det svenska högskolelandskapet. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

3. Lärosätet arbetar långsiktigt med kompetensförsörjning och skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling samt tillhandahåller välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Uppfylld

Kompetensförsörjning är enligt internrevisionens rapporter en kritisk faktor för att nå lärosätets mål och det är därmed ett prioriterat område för insatser. Mål och uppdrag för kompetensförsörjning är formulerade och finns i lärosätets verksamhetsplan. Uppföljningen sker i verksamhetsprocessen. Varje år tas kompetensförsörjningsplaner fram av institutionerna. Planerna behandlas vid höstdialogerna mellan universitetsledningen och fakulteterna och är tillsammans med personalstatistik underlag för beslut om rekryteringsbehov. För att underlätta och effektivisera rekryteringsprocessen har lärosätet, efter en kritisk rapport från internrevisionen, beslutat att införa en ny anställningsordning, vilket bedömargruppen finner lovvärt och är ett gott exempel på att kvalitetssäkringssystemet i verksamhetsprocessen fungerar väl.

Ett behov finns enligt självvärderingen av att öka andelen disputerad lärarpersonal, och en åtgärd har varit rekrytering via meriteringsanställningar för forskare tidigt i karriären. En uppföljning visar att andelen disputerad personal har ökat. Möjligheten till befordran finns vid lärosätet och detta beskrivs som en konkurrensfördel för kompetensförsörjningen i förhållande till andra lärosäten. Bedömargruppen skulle ha önskat en problematisering av systemet med rätt till befordran kontra möjlighet till befordran. Bedömargruppen anser att systemet med rätt till befordran kan ha en inlåsande effekt och tenderar att på sikt sänka kompetenskraven. Ett system med möjlighet till befordran bör övervägas. Bedömargruppen menar att möjligheten också kan innebära en risk för att man kan uppfatta att lärosätets anställningar baseras på svagare meriter än på andra universitet och högskolor.

Linnéuniversitetet har många stora professionsutbildningar och självvärderingen understryker betydelsen av att rekrytera medarbetare med relevant yrkeserfarenhet och disputerade medarbetare med yrkeserfarenhet. Adjungerade lärare med huvudanställning utanför universitetet anställs för att förse lärosätet med relevant kompetens och lärosätet arbetar aktivt med gästlärare. Rekrytering av kompetenta lärare till professionsutbildningarna är definitivt en utmaning som finns vid många av landets lärosäten. Det är en utmaning att både öka utbildningsutbudet inom t.ex. lärar- och sjuksköterskeutbildningen och samtidigt rekrytera lärare med forskningskompetens. Det är däremot inte en lösning på problemet att konstatera att samma problem finns på andra lärosäten, utan bedömargruppen hade gärna sett en mer utvecklad plan för att åtgärda problemet.

Lärare vid lärosätet har enligt arbetstidsavtalet i genomsnitt kompetensutvecklingstid på 170-255 timmar som kan användas bland annat till vetenskaplig meritering. Fördelningen mellan olika ändamål ska ske vid medarbetarsamtalen. Medel avsätts också för mobilitet så att medarbetarna kan besöka andra lärosäten i Sverige och utomlands. Bedömargruppen anser att detta är vällovligt. Som ovan nämnts framkom dock vid intervjuerna att det finns ett behov av systematisk uppföljning av hur tiden för kompetensutveckling utnyttjas. Ett arbete bedrivs nu med att systematisera karriärutvecklingsprocessen och finna tydliga karriärvägar och utvecklingsprogram för olika kategorier, t.ex. "docentakademin". Eftersom fördelningen av forskningsmedel ofta baseras på tidigare meriter har flera fakulteter fördelat särskilda medel till forskare som är tidigt i karriären. Bedömargruppen tycker att även detta är ett gott exempel på välfungerande karriärstöd.

Varje år genomförs nu en arbetsmiljöundersökning som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Av enkäten framgår uppgifter om arbetsmiljömässiga förutsättningar för att bedriva forskning. Institutioner och fakulteter ska ta fram åtgärdsplaner baserat på resultatet av enkäten. En fördjupad översyn under 2019 av arbetsmiljöarbetet har lett fram till en ny arbetsmiljöpolicy, vilket visar att systemet fungerar.

Rektorn har beslutat om att lärosätet ska ansluta sig till EU-kommissionens certifiering HR Strategy for Researcher (HRS4R). En enkät har genomförts som ett led i arbetet med HRS4R och ett antal brister framkom. Resultatet används nu enligt självvärderingen som underlag för en handlingsplan. Det är oklart hur långt lärosätet har kommit i arbetet med certifieringen.

Sammanfattningsvis finner bedömargruppen att det finns en god systematik och planering för kompetensförsörjning. Förutom garanterad tid för forskning och kompetensutveckling finns också stödfunktioner vid institutioner och fakulteter som hjälper lärare och forskare i karriärutvecklingen. Bedömargruppen finner att det kan vara på sin plats med en mer systematisk uppföljning av hur tiden för kompetensutveckling utnyttjas. Bedömargruppen efterlyser också en tydligare intern information av vilka karriärstöd som kommer den enskilda doktoranden, post-doktorn, forskaren och läraren till del.

4. Lärosätet följer upp stödverksamhet och infrastruktur för forskning och vidtar vid behov ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder.

Ej Uppfylld

Självvärderingen beskriver stödverksamhetens olika delar. Den består organisatoriskt av åtta avdelningar inom universitetsförvaltningen, universitetsbiblioteket, fem fakultetskanslier och kansliet vid nämnden för lärarutbildning. Det forskningsnära stödet är placerat vid fakultetskanslierna. Universitetsförvaltningen leds av universitetsdirektören. Fakultetskanslierna leds av kanslichefer inom fakulteterna. Universitetsdirektören har ansvar för att besluta om övergripande riktlinjer för den samlade stödverksamheten. Inom universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket finns stöd samlat för rådgivning vid forskningsansökningar, publicering, forskningskommunikation, datalagring och internationell samverkan.

Planering och uppföljning följer universitetets verksamhetsprocess. Forskningsverksamhetens utvecklingsbehov av stöd och infrastruktur kommuniceras via dialogerna mellan institutionsledningen och fakultetsledningen samt mellan fakultetsledningen och universitetsledningen. Verksamhetsstöd och infrastruktur ingår även i processen för intern styrning och kontroll. Det som beskrivs i självvärderingen är ett traditionellt sätt att organisera planering och uppföljning av verksamhetsstödet.

Den externa granskningen 2017 av forskningens förutsättningar omfattade även verksamhetsstödet. En rekommendation var att samarbetet inom verksamhetsstödet bör förbättras. Uppdragsbeskrivningarna till universitetsförvaltningen har enligt uppgift som följd av rekommendationerna skärpts och samarbetet mellan avdelningar tydliggjorts. I självvärderingen framhålls också att samarbetet mellan universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna har utvecklats.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar traditionellt med verksamhetsstöd riktad till forskningen och att åtgärder genomförs systematiskt för att hantera brister och förbättra stödet. En omfattande stödverksamhet har byggts upp för att stödja forskarna inte minst i arbetet med ansökningar om externa medel. Frågan är på vilket sätt den, enligt självvärderingen, utmanande relationen mellan universitetsförvaltningen och fakultets- och institutionsledningen stör eller förhindrar ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete. Vid intervjuerna framfördes ingen direkt kritik mot förvaltningen från företrädare för ledningen och kärnverksamheten, och företrädare för förvaltningen redovisade inte annat än de klassiska problem och frågor som kan uppstå i mötet mellan företrädare för kärnverksamheten och stödverksamheten. Bedömargruppen uppfattar därför formuleringen i självvärderingen om den utmanande relationen som slarvig och oövertänkt.

Som ett led i att skapa goda förutsättningar för forskning lyfts det nya campusområdet i Kalmar fram. Ett nytt utbildnings- och forskningscentrum i Växjö omnämns också som ett exempel på förbättrad infrastruktur. Däremot sägs inget om innebörden av att arbeta på två campus och eventuella konsekvenser för förutsättningar för kvalitet, effektivitet i resursförbrukning och innehåll på forskningssamarbeten inom universitet. Inte heller kommenteras innebörden av två campus ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ett problem är också att inget nämns om kvaliteten på den fysiska forskningsinfrastrukturen. Vid intervjuerna framkom att ledningen inte har prioriterat frågan om större och systematiska satsningar på infrastruktur. Någon kritik från chefer och forskare inom lärosätet mot bristande kvalitet på forskningens infrastruktur har inte framförts, men det saknas en strategi och planering för att utveckla forskningsinfrastruktur vid lärosätet. Behovet av ökad digitalisering är uppenbar och bedömargruppen anser att en digitaliseringsstrategi bör finnas vid lärosätet. Lärosätet deltar i den nationella samordningen av hantering av forskningsdata som koordineras av Svensk nationell datatjänst (SND) och har etablerat en egen data access unit (DAU), vilket är bra. Lärosätet ingår även i arbetet med DARIAH (en digital forskningsinfrastruktur för humaniora och konst), och delfinansierar konsortiet för MAX IV som även forskargrupper använder. Men lärosätet har också starka forskningsprofiler inom till exempel det marina området. Inom detta område pågår en nationell diskussion och samordning av kostsam forskningsinfrastruktur.

Bedömargruppen finner det anmärkningsvärt att det helt saknas en diskussion om de frågorna i självvärderingen och efterlyser en långsiktig strategi och planering för hur lärosätet ska tillgodose behovet av tyngre och kostsam forskningsinfrastruktur och därigenom skapa förutsättningar för hög kvalitet i den infrastruktur som krävs för att stärka forskningen. Bedömargruppen gör bedömningen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

5. Lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Ambitionen är enligt självvärderingen att all utbildning ska vara forskningsanknuten. Detta kräver också enligt självvärderingen en bred forskningsprofil. En övergripande strategi för att stärka sambandet är bildandet av ett antal Kunskapsmiljö Linné, där forskning och utbildning från olika ämnesområden samlas. De första kunskapsmiljöerna inrättades 2019 efter en extern granskning och frågan kvarstår om hur miljöerna kommer innebära ett starkare samband, men inrättandet är, menar bedömargruppen, ett systematiskt angreppssätt för att åstadkomma en förstärkning.

I självvärderingen framgår att studenter tidigt bör möta forskare och introduceras i aktuell forskning. Särskilt ska professorer få utrymme för undervisning och handledning. Forskningsanknytning följs upp i de kvalitetsgranskningar som sker av utbildningen. Vid inrättandet av nya utbildningar och ansökningar om examenstillstånd prövas forskningsanknytningen på både grundnivå och avancerad nivå. Kompetenskrav ställs också på lärare inom huvudområdena och på handledare och examinatorer. En särskild ordning är att samtliga examenstillstånd granskas inom ramen för det så kallade Treklöversamarbetet (ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Karlstads universitet och Mittuniversitetet som bland annat innefattar en systematisk utvärdering av kvaliteten på utbildningar inom de tre lärosätena). En del i granskningen är forskningsanknytningen och om utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig och konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Genom modellen för systematisk utvärdering säkerställs enligt självvärderingen att brister i sambandet mellan utbildning och forskning identifieras och tas om hand i det fortsatta kvalitetsarbetet.

Andra metoder för att identifiera brister, men också för att finna goda exempel är genomförandet av Linnébarometern och Doktorandbarometern. En notering i sammanhanget är att det riktas kritik mot genomförandet av Linnébarometern från studenterna. Den borde genomföras varje år och inte var tredje enligt dem. En annan notering är att doktoranderna förefaller vara tämligen okunniga om Doktorandbarometern. Bedömargruppen har inte hittat information som kommit fram i Doktorandbarometern som inneburit att åtgärder har genomförts. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att se över om man kan förbättra kännedomen om Doktorandbarometern. Viktigt för sambandet mellan utbildning och forskning är också enligt självvärderingen de kurser som ges i vetenskaplig teori och metod. Dessa ges i samband med examensarbeten som avslutar utbildningen. Examensarbetena är också i sig en central del i forskningsanknytningen, inte minst inom naturvetenskap, eftersom de genomförs nära forskningsmiljöerna. En viktig och anmärkningsvärd notering är den kritik som framförs i studentinlagan. Här framförs att de mest meriterade medarbetarna undervisar på avancerad nivå men inte på grundläggande nivå, vilket inte styrker idén om att studenterna tidigt ska möta forskning. Dessutom framförs att det kan gå flera terminer mellan de tillfällen när studenterna undervisas av en professor samt att det är stora skillnader mellan fakulteterna i arbetet med att säkra sambandet mellan utbildning och forskning. Inom vissa delar av lärosätet måste väsentliga förbättringar ske.

Inrättandet av Kunskapsmiljö Linné är lärosätets sätt att stärka sambandet mellan utbildning och forskning. Lärosätet är medvetet om att det finns utbildningsmiljöer som saknar eller har liten anknytning till forskningen. För att komma tillrätta med det problemet ska kunskapsmiljöerna samla forskning inom definierade, tvärfakultativa och samhällsrelevanta områden och på så sätt också tillgodose behovet av att det finns forskningsaktiviteter som kan knytas till utbildningarna. Bedömargruppen anser att detta är ett lovvärt initiativ, behovet är stort och efterfrågan finns.

Bedömargruppen vill också föreslå att lärosätet anlägger en bredare ansats när kunskapsmiljöerna ska etableras. Lärosätets förhållningssätt till sambandet mellan utbildning och forskning är att utbildningen ska försäkras kontakt med forskning och forskare, inte hur forskningen kan gynnas av att studenter bidrar inom sina utbildningar till att formulera forskningsproblem, medverka i datainsamling, pröva forskningsresultat och därigenom stärka befintliga miljöer. Det hade varit värdefullt om lärosätets tolkning av bedömningsgrunden hade utgått från hur forskningen kan gynnas av ett förstärkt samband. Det bedömargruppen utvärderar är ju lärosätets kvalitetssäkringsarbete avseende forskning, inte utbildning. Även om bedömargruppen menar att lärosätet borde ha kommenterat hur utbildningen och studenterna bidrar till kvalitet i forskningen, är den samlade uppfattningen att bedömningsgrunden är uppfylld.