Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet avseende forskning vid Linnéuniversitetet. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Professor Staffan Edén, Göteborgs universitet (ordförande, sakkunnig)
• Professor Björn Brorström, Högskolan i Borås (sakkunnig)
• Professor Lena Abrahamsson, Luleå tekniska högskolan (sakkunnig)
• Philip Gustafsson, Stoskholms universitet (doktorandrepresentant)
• Fil.dr Siri Brorstad Borlaug, Nordisk institutt for studier av innovasjon og utdanning (samverkanssakkunnig).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt från de internationella riktlinjer för forskning som formuleras i Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare samt det nationella ramverk för kvalitetssäkring av forskning som utarbetats av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete avseende forskning (UKÄ 2019). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, doktorand- och studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med samverkansföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• samverkan

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Staffan Edén

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Linnéuniversitetet

Lärosäte

Linnéuniversitetet ID-nr

A-2019-08-4746Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

/Inte tillfredsställande

Lärosätet anger i självvärderingen att kvalitetssäkringssystemet för forskning består av forskningsprocessen, verksamhetsprocessen och regelbunden granskning. Forskningsprocessen är det kvalitetssäkringsarbete som bedrivs i forskningsmiljöerna, t.ex. seminarier, kollegial granskning av artiklar och ansökningar, publicering och konferenser. Styrning och organisation av den delen i kvalitetssäkringssystemet är delegerat till fakultetsstyrelserna via arbetsordningen. Även om det finns en rad aktiviteter med bäring på säkring av forskningskvalitet, så saknas ett fastställt kvalitetssystem i den delen av kvalitetssäkringssystemet.

Verksamhetsprocessen är en beskrivning den ordinarie processen för styrning och ledning av verksamheten, där det ingår ett ramverk för forskningsprocessen. Den delen i kvalitetssäkringssystemet tycks fungera tillfredsställande, men lärosätet samlar in en stor mängd information i de här processerna. Bedömargruppen ställer sig frågande till om all information används effektivt i relation till det omfattande arbete som det innebär. Den tredje komponenten i kvalitetssäkringssystemet, regelbunden granskning, består också den av en rad aktiviteter, men det finns ingen tydlig fastställd beskrivning av hur den ingår i kvalitetssäkringssystemet.

Styrkor:

• Forskningsprocessen är delegerad till fakultetsstyrelsen via arbetsordningen och ger fakultetsstyrelserna ett ansvar för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskningen.
• Styrdokument som kvalitetspolicy och policy för intern styrning och kontroll finns på plats. Processen för intern styrning och kontroll är väl fungerande och bidrar i kvalitetssystemet för forskning.
• Det finns forum för kollegialt inflytande i alla delar av organisationen.
• Arbetet med visioner och strategier är väl fungerande.
• Det finns fungerande system för att samla in information från interna och externa källor. Rektorn har gett anvisningar att regelbunden granskning av forskningskvaliteten ska genomföras vid fakulteterna och har också meddelat att en övergripande kvalitetsgranskning av forskningen och forskningsmiljöerna vid lärosätet ska genomföras inom några år.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver fastställa ett tydligt kvalitetssystem för forskning vid lärosätet. Som det är beskrivet finns olika komponenter, men det saknas en beskrivning av hur de olika komponenterna hänger ihop.
• Lärosätet behöver förtydliga ansvarsfördelning på ledningsnivå (ledningsgrupp, forskningsråd, kvalitetsutskott, forskarutbildningsutskott och rådet för utbildning och lärande).
• Lärosätet behöver förstärka det aktiva akademiska ledarskapet. Den styrning och organisation av kvalitetsarbetet som fakultetsstyrelserna ansvarar för är olika i olika delar i organisationen och bygger mycket på indikatorstyrning.
• Lärosätet behöver förtydliga vem som ansvarar för att bygga upp den akademiska kvalitetskulturen i de olika forskningsmiljöerna.
• Lärosätet behöver säkerställa att inte frågor om forskningskvalitet hamnar i skymundan eftersom lärosätet inkluderar kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning i den ordinarie processen för styrning (baserat på verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser och dialoger).
• Lärosätet behöver utvärdera om arbetet med att fylla i olika mallar för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning är förenligt med ett effektivt resursutnyttjande.
• Lärosätet behöver utöka studenternas och doktorandernas involvering i kvalitetsarbetet för forskning.

1. Lärosätet har ett fastställt kvalitetssystem där ansvars- och rollfördelning avseende kvalitetsarbetet beskrivs, liksom principer och konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen.

Inte uppfylld

Motivering

Enligt lärosätets självvärdering bygger kvalitetssystem för forskning på en decentraliserad grundsyn där ett grundläggande ansvar ligger hos den forskarutbildade medarbetaren som ska bidra till den kvalitetskultur som ska genomsyra verksamheten. Utgångspunkten är Magna Charta Universitatis, SUHF:s nationella ramverk samt lagar och förordningar. Forskningsprocessen hänvisar till den kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring som sker i kärnverksamheten utifrån akademiska värden och kollegiala arbetsformer. Verksamhetsprocessen är integrerad i universitetets ordinarie verksamhetsstyrning. I beskrivningen av den regelbundna granskningen ger lärosätet exempel från verksamhetsplaneringsprocessen, uppdrag från rektorn till fakulteterna, utvärdering av strategiska satsningar med mera.

Ansvars- och rollfördelningen för kvalitetsarbetet i forskningsprocessen regleras av Arbetsordning vid Linnéuniversitetet och Rektors besluts- och delegationsordning, där det framgår att ansvaret för kvalitetsarbetet för forskningsprocessen är delegerat till fakulteterna. Det är på fakultetsnivån som ansvaret för att skapa en kvalitetskultur ligger. Ansvars- och rollfördelningen för verksamhetsprocessen regleras av Linnéuniversitetets kvalitetspolicy och Policy för intern styrning och kontroll.

Ansvars- och rollfördelning för regelbunden granskning regleras även den delvis av samma styrdokument som verksamhetsprocessen, men styrelsen och rektorn kan fatta särskilda beslut, t.ex. genom riktade uppdrag till fakultetsstyrelserna eller riktade universitetsövergripande granskningar.

De konkreta arbetsformer för säkring och utveckling av kvalitet i forskningen bygger mycket på universitetets ordinarie arbete med ledning och styrning som beskrivs i kvalitetspolicyn och Processbeskrivning för arbetet med intern styrning och kontroll. Kvalitetsarbetet utförs genom dialoger varje vår och höst mellan universitetsledningen och fakulteterna respektive mellan fakulteterna och institutionerna. Verksamheten tar fram en verksamhetsberättelse i december, som utvärderas i relation till målen i början av året och sammanställs i Årsrapport för intern styrning och kontroll och universitetets årsredovisning. Underlaget diskuteras i vårens dialoger som sedan ligger till grund för nästkommande års beslut om verksamhetens inriktning och ekonomiska förutsättningar som översätts i förslag till verksamhetsplaner. Nyckeln i kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling är alltså den här processen, och internrevisionen har en viktig roll.

Det förefaller som att styrning och organisation av kvalitetssäkringen av verksamhetsprocessen finns på plats, ett intryck som stärks av Årsrapport för intern styrning och kontroll 2018 och de exempel på särskilda granskningar som har gjorts i internrevisionens regi. Verksamhetsprocessen med dess vår- och höstdialoger är den konkreta arbetsformen för att utveckla och säkra kvalitet i forskningen. Rektorn och universitetsledningen deltar i dialogerna, och därigenom säkras att ledningen har god insikt i kvalitetsarbetet.

Till stöd för rektorn har nyligen ett forskningsråd inrättats. Rådet består av prorektorn och dekanerna, och har alltså en liknande sammansättning som rektorns ledningsgrupp. Rådets uppdrag är att

• initiera, bevaka och bereda fakultetsöverskridande strategiska forskningsfrågor
• bevaka och aktivt stödja forskningens internationalisering och synliggörande
• initiera och stödja åtgärder som syftar till kvalitetssäkring, kvalitetsutveckling och utvärdering av universitetets forskning, vilket inkluderar forskningsetiska perspektiv
• verka för effektiv samordning och utveckling av universitetets forskning för infrastruktur, finansiering och kompetensförsörjning.

Forskningsrådet påbörjade sitt arbete 2019, men det saknas en beskrivning av vilka frågor som rådet har arbetat med och hur rådets arbete dockas in i verksamhetsprocessen. Vid intervjuerna framgick att forskningsrådets roll och arbetsformer ännu inte hunnit ta form. Bedömargruppen anser att det nyskapade forskningsrådet kan bidra till en tydligare fokusering på forskningsfrågor, men organisationen tycks ännu inte ha satt sig och rollerna mellan rektorns ledningsgrupp, forskningsrådet, kvalitetsutskottet och forskarutbildningsutskottet är inte helt klara. Bedömargruppen föreslår att lärosätet förtydligar ansvaret för roller och mandat i de organen.

Verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner följer omfattande mallar som fakulteterna noggrant fyller i. Verksamhetsrapporterna granskas av internrevisionen som avger en rapport till ledningen och styrelsen, där risker och kritiska faktorer belyses. En viktig komponent i systemet är dialoger på vår och höst mellan universitetsledningen och fakultetsledningarna. Med tanke på den stora mängden information som finns i de underlag som ska diskuteras, så är bedömargruppen litet frågande till hur mycket av forskningsfrågorna som hinns med i dialogerna. I samband med intervjuerna framkom att universitetsledningen är medveten om detta problem. Möjligen kan det nyskapade forskningsrådet också bidra till en tydligare fokusering på forskningsfrågor.

I rektorns Anvisningar för fakulteternas fördelning av forskningsmedel framgår att fördelningen ska utgå från individuella forskningsprestationer, som i sin tur baseras på externa anslag och bibliometri. I sina anvisningar till fakulteterna har rektor specificerat att

• fördelningsmodellen ska bidra till forskning av hög kvalitet som samspelar med skapandet av kompletta akademiska miljöer och dynamiska kunskapsmiljöer
• fördelningsmodellen ska utvärderas och vara en viktig komponent i universitetets kvalitetssystem för forskning
• fakulteten minst vart tredje år ska genomföra en extern utvärdering av forskarnas prestationer med fokus på forskningens kvalitet och omfattning
• fördelningen ska ske på jämlika villkor oberoende av kön eller andra diskrimineringsgrunder (innan beslut om fördelning av forskningsmedel fattas ska en analys genomföras baserat på kön)
• fakulteten ska redogöra för hur verksamheten inom forskarutbildningen kvalitetssäkras.

Det finns alltså ett underlag för principer och för säkring och utveckling av kvalitet i forskningsprocessen. Punkterna ovan följs till viss del upp i de årliga verksamhetsdialogerna och i arbetet med intern styrning och kontroll. Uppföljningen behandlas mera utförligt under bedömningsområde 3 och 4. Bedömargruppen vill ifrågasätta om indikatorstyrning (bibliometriska indikatorer och externa anslag) är tillräckligt för att säkra och förbättra forskningskvaliteten och bidrar till en förbättrad kvalitetskultur i de enskilda forskningsmiljöerna. Omfördelningseffekterna av denna styrning är dessutom begränsad och tycks inte ha lett till ökad konkurrenskraft om externa anslag.

Vid den externa utvärdering som gjordes 2017 påpekades att flera av forsknings- och forskarutbildningsmiljöerna vid Linnéuniversitetet var små och inte kunde garantera en tillräckligt god forskningsmiljö för medarbetare och doktorander. Utvärderingen pekade också på att det fanns många men ganska små institutioner vid lärosätet. I samband med intervjuerna framkom att lärosätet med styrelsen och rektorn i spetsen avser att försöka avhjälpa detta genom att skapa Kunskapsmiljö Linné. Tanken, enligt rektorn, är att det ska finnas tillräckligt goda forskningsmiljöer inom dessa kunskapsmiljöer för att knyta forskningen bättre till både forskarutbildningen och utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Hittills har tre stycken Kunskapsmiljö Linné etablerats.

Bedömargruppen anser att detta är ett lovvärt initiativ och en möjlighet för ledningen att beakta förslagen i utvärderingen från 2017 utan att i första rummet genomföra större organisatoriska förändringar. Detta är säkert klokt. Bedömargruppen fann däremot att begreppet inte riktigt satt sig i organisationen och bland medarbetarna samt att målen med Kunskapsmiljö Linné inte hade kommunicerats på ett tydligt sätt till verksamheten. Dessutom verkar det som om de resurser som har avsatts till dessa miljöer och den arbetstid som koordinatorerna har till sitt förfogande för att utveckla verksamheten är alltför begränsade, för att åstadkomma de resultat som styrelsen och rektorn förväntar sig.

Bedömargruppen finner att det finns luckor i kvalitetssystemet för forskning vid lärosätet. Det finns en fastställd kvalitetspolicy och en mängd aktiviteter som har bäring på säkring och utveckling av forskningskvalitet. Men lärosätet påpekar själv i sin självvärdering att ett utvecklingsarbete under kommande år är att knyta samman de olika delarna inom kvalitetssäkringssystemet avseende forskning till ett gemensamt kvalitetssystem. Bedömargruppens slutsats är alltså att det utöver beskrivningarna av verksamhetsprocessen inte finns något gemensamt fastställt kvalitetssystem för forskning vid lärosätet. Den slutsatsen bekräftades i samband med intervjuerna, där det framgick att medarbetarna vid lärosätet hade olika bilder av hur lärosätet säkrade och utvecklade kvaliteten i forskningen.

2. Kvalitetsarbetet understödjer det strategiska arbetet på alla nivåer och engagerar såväl ledning som medarbetare. Kvalitetsarbetet bidrar till att lärosätets resurser används effektivt.

Inte uppfylld

Motivering

Som en konsekvens av sammanslagningen mellan högskolan i Kalmar och Växjö universitetet utarbetade lärosätet strategi- och visionsdokumentet Linnéuniversitetet – en resa in i framtiden – strategi 2010–2015. Detta strategidokument fastslogs av något som kallas organisationskommittén, men ska enligt dåvarande rektorns förord ha vuxit fram genom en lång och gedigen process. Nästa strategi- och visionsdokument, En fortsatt resa in i framtiden – visioner och strategi 2015–2020 är en vidareutveckling av det första strategidokumentet. I sitt förord till detta dokument skriver rektorn: Därför har vi mobiliserat medarbetare och studenter och fått hjälp av externa experter och personer med god omvärldskunskap. Universitetsstyrelsen beslutade hösten 2019 om en ny vision – Vision 2030. Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling. Enligt självvärderingen har mer än 1 000 medarbetare varit engagerade i att ta fram den senaste visionen.

Det är tydligt att både studenter och medarbetare har varit engagerade och erbjudits att påverka strategiarbetet. Bedömargruppens bedömning av självvärderingen är att arbetet med att ta fram strategier och visioner är återkommande och detta arbete är ett gott exempel på hur lärosätet systematiskt utvecklar strategier för att säkra och utveckla hela verksamheten inklusive forskningens kvalitet.

I Årsrapport för intern styrning och kontroll 2018 (dnr:2019/394-1.2.4) beskrivs uppföljningen av hur lärosätet har arbetat för att nå de strategiska målen. Genom detta arbete kan fokus läggas på kritiska frågor. Bedömargruppen kan dock konstatera att trots många års arbete för att nå de strategiska målen med ungefär liknande arbetsinsatser, så har andelen externa medel i relation till den totala forskningsfinansieringen inte ökat. Så även om systemet är på plats, kanske det inte i alla delar kan visa på att systemet bidrar till att lärosätets resurser används effektivt. Ett positivt tecken är dock att anslag från Vetenskapsrådet har ökat de senaste åren som ett mått på god forskningskvalitet.

Lärosätet är sannolikt unikt i det att lärare och forskare enligt fastställda mallar fyller i forskningsaktiviteter och forskningsplaner varje år. Informationen används litet olika vid de olika fakulteterna (se även bedömningsområde 3.1). Med informationen som bakgrund kan medarbetarna, institutionsledning och fakultetsstyrelserna följa upp hur forskningen utvecklas. På så sätt är medarbetarna engagerade i kvalitetssäkringsprocessen. Utöver den här individbaserade modellen finns kollegiala forum på de olika fakulteterna, t.ex. forskningsrådet vid fakulteten för konst och humaniora (Dnr 2018/296-1-1-1.) och ett forskningskollegium på fakulteten för samhällsvetenskap, som är ett beredande organ för dekanen och fakultetsstyrelsen som ansvarar både för forskningsutvecklingen och forskarutbildningen vid fakulteten. Dessa forum är alltså exempel på hur medarbetare längre ut i organisationen engageras i kvalitetsarbetet.

På central nivå är Tankesmedja Linné, som ska ge ett löpande kunskapsbaserat stöd för universitetets utveckling, och ett professorskollegium exempel på kollegiala forum för strategisk utveckling. Professorskollegiet träffas två gånger per år och växlar mellan Kalmar och Växjö. Vid det senaste kollegiet diskuterades kvalitetssystem för forskning. I kollegiets digitala nyhetsbrev förde en grupp fram att När vi träffas såhär och jämför hur vi arbetar med forskningskvalitet blir det tydligt hur olika det görs är på olika fakulteter, medan en annan grupp lyfte fram att allt kan inte stöpas i samma form. Det pågår alltså en kollegial diskussion om kvalitetssystemet för forskning. Vid intervjuerna framgick att alla institutioner och även fakulteterna har forum där det finns möjlighet att föra en kollegial diskussion om frågor som rör forskningskvalitet och forskningsstrategier även om forumen ser olika ut inom organisationen. Bedömargruppen anser att de här kollegiala forumen är viktiga för kvalitetssäkringen av forskningen och att sådana forum finns på plats på lärosätet.

I student- och doktorandinlagan nämns att representation är en av de mest prioriterade frågorna för studenterna, där de beskriver situationen som problematisk (s. 1 och s. 6). Studenterna har på pappret goda möjligheter att representera och påverka, men det tycks inte fungera i praktiken. I självvärderingen saknas en specificering av hur yngre forskare och doktorander – och även studenter – är involverade i kvalitetsarbetet. Även om studenterna har varit engagerade i visions- och strategiarbetet, så verkar de vara mindre engagerade i det mer dagliga kvalitetsarbetet inom verksamhetsprocessen. Studentinlagan antyder att studenterna inte är representerade i alla forum där de borde finnas med. Den synpunkten stärks också av tomma poster för doktorand- och studentrepresentanter i olika forskningsråd på fakulteterna. I samband med intervjuerna framkom att det finns ett behov av att öka studenternas och doktorandernas engagemang för gemensamma frågor om att säkra och utveckla forskningsmiljöernas kvalitet.

Bedömargruppens slutsats är att det finns ett system där ledning och medarbetare (med visst frågetecken för studenter och doktorander) deltar i kvalitetsarbetet och att dessa system bidrar till det strategiska arbetet. Även om systemen finns på plats så är det mer tveksamt om de bidrar till ett effektivt resursutnyttjande, eftersom lärosätet inte riktigt når de övergripande mål som satts upp för forskningen. Bedömargruppen rekommenderar en ökad systematik i arbetssättet från ledningen via fakulteterna till institutionerna och olika centrum för kvalitetsarbetets roll i det strategiska arbetet. Det skulle sannolikt leda till ett effektivare resursutnyttjande.

3. Lärosätet säkerställer att det kontinuerligt samlar in, analyserar och använder information med bäring på forskningens kvalitet och relevans, som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

Uppfylld

Motivering:

Lärosätets självvärdering beskriver ett antal aktiviteter som kopplas till bedömningsområdet. Bibliometriska data och data om externa anslag samlas in via Diva, ett system som samlar in information från flera databaser. Data om bibliometri och externa anslag används som underlag för att fördela fakultetsanslag både på universitetsövergripande nivå samt på fakultets- och institutionsnivå. Enligt rektorns uppdrag till fakulteterna ska det ske en extern kollegial granskning av forskningskvaliteten på fakultetsnivå minst vart tredje år. Detta diskuteras under bedömningsområde 3, liksom uppföljningen av strategiska satsningar och den övergripande utvärdering av forskningens förutsättningar som genomfördes 2017. Lärosätet genomför också regelbundet uppföljning av studenternas och doktorandernas upplevelser av utbildningen via Linnébarometern och Doktorandbarometern, men det är oklart om undersökningarna har någon koppling till kvalitet i forskningen. Regelbunden kvalitetssäkring av forskarutbildningen enligt UKÄ:s granskningar.

Fakulteterna samlar också in detaljerad information om den enskilde medarbetarens forskningsprestationer och forskningsplaner samt information om andra aktiviteter som är relaterade till samverkansuppdragen. Även verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser innehåller mycket systematiserad information med bäring på forskningens kvalitet, vilket har beskrivits under avsnitt 1.1. Uppenbarligen läggs ganska mycket arbete ner på att förse fakulteter, institutioner och ledning med data och information, men det saknas en övergripande systematik i hur all information ska användas. Rektorn uppger vid intervjuerna att det finns planer på att försöka utveckla systemen så att informationen används mer rationellt.

Sammanfattningsvis finner bedömargruppen att lärosätet har system för att samla in stora mängder information som används i kvalitetsarbetet. Dels arbetar man med systemet Flora, där data samlas in från externa och interna källor för publikationer och externa anslag. Även verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner innehåller mycket information som analyseras och används i kvalitetssäkringsarbetet. Lärosätet genomför enkätundersökningar riktade mot medarbetare, doktorander och studenter, liksom utvärderingar av olika strategiska satsningar. Bedömningsgrunden är uppfylld, men bedömargruppen anser att det finns utrymme för att mer effektivt använda informationen. Bedömargruppen föreslår att lärosätet gör en värdering av hur resurskrävande systemet är jämfört med hur informationen kommer till användning.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet erbjuder ett ändamålsenligt stöd till forskare och arbetar aktivt med att sprida kunskaper om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet, men ytterligare systematik i kunskapsspridningen är angelägen. Olika strategiska satsningar illustrerar viljan att erbjuda goda förutsättningar för forskningsmiljöernas utveckling. Lärosätet betonar i sina visioner och strategier betydelsen av forskningens frihet som en grundbult och att forskningens innehåll ska styras av forskarna. Den problematik som uppkommer i och med lärosätets starka betoning av nyttiggörande och samhällsrelevans är lärosätets ledning väl medveten om och det finns en policy för samverkan som belyser problemet, vilket bedömargruppen finner lovvärt.

Lärosätet har ett väl fungerande system för kompetensförsörjning och kompetensutveckling och är aktivt i arbete med att utforma en relevant ordning för anställningar vid lärosätet. Lärosätet har en väl fungerande stödverksamhet och systematiska åtgärder har genomförts för att höja kvaliteten på och stärka forskningsstödet.

Däremot saknas strategier för planering och finansiering av forskningsinfrastrukturer. Sambandet mellan utbildning och forskning varierar mellan disciplinerna. Lärosätet ger exempel på hur utbildningarna forskningsanknyts, men det framgår inte hur forskningen kan gynnas av att studenter involveras. Inrättandet av kunskapsmiljöer är en viktig åtgärd för att stärka sambandet.

Styrkor:

• Lärosätet arbetar aktivt med att följa upp och stärka forskningsmiljöerna och skapa förutsättningar för ökad finansiering och stabilitet, liksom utveckling och förnyelse. Bedömargruppen ser positivt på inrättandet av centrum, plattformar och kunskapsmiljöer, eftersom det vittnar om att åtgärder genomförs för att stärka forskningen.
• Lärosätet arbetar aktivt och systematiskt med frågor om rekrytering och anställningar.
• Det finns ett systematiskt stöd till medarbetarna för karriärutveckling.
• En övergripande strategi för att stärka sambandet mellan utbildning och forskning är att lärosätet har bildat ett antal Kunskapsmiljö Linné, där forskning och utbildning från olika ämnesområden samlas. Det är ett systematiskt angreppssätt som kan innebära en starkare koppling mellan utbildning och forskning.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver göra en systematisk uppföljning av hur lärare och forskare har tillgodogjort sig det rika utbudet av aktiviteter som handlar om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet.
• Lärosätet behöver arbeta bredare med att stärka sambandet mellan utbildning och forskning till exempel genom att systematiskt arbeta med hur forskningen kan gynnas av att studenter bidrar inom sina utbildningar till att formulera forskningsproblem, medverka i datainsamling, pröva forskningsresultat och därigenom stärka befintliga miljöer.
• Lärosätet behöver ta fram en strategi och en planering för att utveckla forskningsinfrastruktur vid lärosätet, till exempel en digitaliseringsstrategi, samt genom att delta i fler samarbeten om forskningsinfrastruktur, till exempel inom de materialvetenskapliga och marina områdena.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1. Lärosätet tillhandahåller ändamålsenligt stöd till forskare avseende tillämpning av god forskningssed och följer systematiskt upp misstänkta fall av oredlighet och vidtar ändamålsenliga åtgärder.

Uppfylld

Lärosätet har inrättat ett särskilt råd för att hantera god forskningssed och vetenskaplig oredlighet. På rektorns uppdrag utreder rådet misstänkta fall av oredlighet. Rådet har också i uppgift att arbeta förebyggande. Lärosätet har en fastställd rutin för anmälan av misstänkta fall. När en anmälan om misstänkt oredlighet kommer in eller när universitetet får kännedom om en misstanke om oredlighet, startas en utredning enligt de fastställda rutinerna. Av självvärderingen framgår att rektorn under de senaste fem åren fattat beslut i nio anmälda ärenden. I tre ärenden beslutades att oredlighet förekommit och ärendena lämnades vidare till personalansvarsnämnden för beslut om påföljd. Uppföljning har skett av tre av de sex fall där forskaren friades, men det framgår inte av självvärderingen varför forskaren friades och vilka åtgärder som har genomförts för att återskapa förtroendet för forskaren.

Handläggningsrutinen reviderades hösten 2019 som följd av inrättandet av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Revideringen har utgått från det gemensamma ramverk som SUHF har tagit fram. Nämnden är en nyinrättad statlig myndighet som från den 1 januari 2020 har uppdraget att pröva frågor om oredlighet i forskning. Linnéuniversitetets råd finns kvar och uppdragsbeskrivningen har reviderats utifrån de nya förutsättningarna. Den nya handläggningsordningen innebär att oredlighet fortsatt ska prövas, men också allvarliga avvikelser från god forskningssed. Ett rådgivande organ i forskningsetiska frågor är Etikkommitté Sydost som bildades 2005 av Blekinge tekniska högskola, Linnéuniversitetet, Region Blekinge och Region Kalmar län.

Av självvärderingen framgår att ett kontinuerligt arbete bedrivs med att stärka god forskningssed och förståelsen för innebörden av oredlighet i forskning. Fakulteterna och biblioteket har genomfört en inventering av aktiviteter, som bland annat visar att samtliga fakulteter arbetar med frågan om tillämpning av god forskningssed. Självvärderingen beskriver en utbildning som biblioteket ger där publiceringsetik ingår. Forskningsetik är också en integrerad del i forskarutbildningen och enligt lärosätets lokala regler ska huvudhandledarna ha genomgått en handledarutbildning som behandlar forsknings- och publiceringsetik. Bedömargruppen anser att detta är minimikrav för att säkerställa god forskningssed och förståelse för innebörden av begreppet oredlighet i forskning.

I självvärderingen framhåller lärosätet att den enskilde forskaren ansvarar för god forskningssed, men ett ansvar gäller även för universitetet att informera om och tydliggöra innebörden av ansvaret för god forskningssed. Det finns många belägg för att lärosätet arbetar aktivt med frågor om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet, att forskarna får stöd för tillämpning, att avvikelser följs och åtgärder genomförs. Av särskild betydelse är doktorandernas situation och utsatthet. Vid intervjuerna bekräftades att aktiviteter genomförs för att sprida kunskap och information om innebörden av god forskningssed och oredlighet, men enligt några av de intervjuade görs det i begränsad omfattning.

Bedömargruppen anser att även om det finns utarbetade utbildningsprogram och information om bestämmelser, forskningsetik och oredlighet i forskning, saknas en systematisk uppföljning om hur medarbetarna tillgodogör sig den informationen. Inte minst viktigt är det att man försäkrar sig om att forskare och doktorander från andra länder har den kunskap som förväntas av en forskare och att informationen och utbildningsutbudet finns tillgängligt på engelska. Det finns alltså mer att göra för att svara mot de höga ambitioner som lärosätet har. Det är viktigt att ställa tydliga krav på att kunskap om innebörden av god forskningssed och vetenskaplig oredlighet i forskning systematiskt sprids inom organisationen. Det är också viktigt att uppföljning sker av genomförda aktiviteter och av hur information och kunskap sprids. Bedömargruppen menar ändå att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Lärosätet skapar goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse samt för forskningens frihet.

Uppfylld

Goda förutsättningar handlar enligt självvärderingen om att forskarna verkar i miljöer som främjar utveckling och förnyelse, det råder finansiell stabilitet och det finns en ändamålsenlig stödverksamhet och infrastruktur. Lärosätet framhåller att det krävs en noggrann strategi för prioritering och samarbete, eftersom basanslaget är väsentligt mindre för lärosätet än för de äldre universiteten.

Miljöer som främjar utveckling och förnyelse

Lärosätet har allt sedan det blev universitet systematiskt arbetat med att skapa miljöer för forskning av hög internationell kvalitet. Satsningarna på Linné University Centers (LNUC) har varit en viktig del i detta arbete. De har syftat till att skapa forskningsmiljöer som inte bara har hög internationell lyskraft, utan även samlar forskare från olika discipliner för att skapa mervärden. Inrättandet av LNUC är ett gott exempel på hur ett lärosäte kan skapa forskningsmiljöer som främjar utveckling och förnyelse. Även inom fakulteterna arbetar man nu aktivt med att skapa forskningsmiljöer som ska vara stabila och tillräckligt stora för att säkerställa hög forskningskvalitet. Exempel på detta är de kunskapsplattformar som skapas inom ekonomihögskolan och att man tydligare har definierat forskningsmiljöerna vid fakulteten för samhällsvetenskap. Vid fakulteten för konst och humaniora finns flera centrumbildningar som ska skapa kreativa och ämnesövergripande forskningsmiljöer. Bedömargruppen anser att detta är goda initiativ som skapar möjligheter för förnyelse och utveckling av forskningen och även av möjligheten att profilera lärosätets forskning. Även inrättandet av Kunskapsmiljö Linné är ett intressant initiativ i detta sammanhang, även om det är tidigt att uttala sig om de kommer att nå de mål som förväntas.

Finansiell stabilitet

Lärosätets bastilldelningen för forskning vilar på historisk grund och utgår från ingångsvärdena för respektive fakultet vid fusionen. Därefter sker en viss omfördelning med strategiska satsningar och kopplad till framgångar med publicering och externfinansiering. Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med fundraising och enligt intervjuerna är arbetet fortfarande i sin linda. Linnéuniveristetet har dock nyligen etablerat ett samarbete med IKEA och Södra värd 300 miljoner, vilket tyder på framgångsrikt arbete med att etablera forskningsstöd från externa partners. Den aktivitetsrelaterade tilldelningen som är baserad på forskningsaktivitet är begränsad till 5 procent av fakultetsanslaget, vilket gör att omfördelningseffekterna är begränsade och därmed undviks stora svängningar i medelstilldelningen. Basanslaget fördelas huvudsakligen som tid för forskning eller kompetensutveckling enligt schabloner. Strategiska satsningar är till exempel stöd till LNUC och Kunskapsmiljö Linné, satsning på post-doktorer och andra rekryteringar. Bedömargruppen anser att systemet är stabilt, vilket bedöms vara positivt.

Ändamålsenligt stöd behandlas under BO2.4

Forskningens frihet

Tid för forskning och kompetensutveckling är enligt lärosätet en garanti för forskningens frihet. Det finns också fokus på enskilda forskare snarare än forskningsmiljöer när gemensamma forskningsresurser fördelas, vilket är ytterligare ett sätt att värna om forskningens frihet. En viktig aspekt i sammanhanget är hur kompetensutvecklingstiden faktiskt används och vilken betydelse den har för forskningens kvalitet. Bedömargruppen uppfattar att det tillämpade systemet är transparent och har en hög grad av acceptans, men en systematisk uppföljning är angelägen. Några fakulteter efterfrågar också enligt självvärderingen stöd för att genomföra uppföljningar av hur tiden utnyttjas. En annan aspekt är mobilitet och i vilken utsträckning forskare söker upp andra lärosäten. Bedömargruppen uppmuntrar en systematisk uppföljning av hur tiden för kompetensutveckling utnyttjas, även om den regelbundet diskuteras i medarbetarsamtal och inför tjänsteplanering.

Lärosätet betonar i sin Vision 2030 nyttoperspektivet samtidigt som de betonar vikten av akademisk frihet och den enskilde forskarens rättigheter. Bedömargruppen hade gärna sett att de problem som det kan innebära att profilera forskningen samtidigt som forskarna styr innehållet i forskningen hade behandlats mer ingående. Det finns en konflikt mellan behovsmotiverad forskning och nyfikenhetsbaserad forskning. En intressant aspekt av forskningens frihet och öppenhet är hur seminarieverksamheten vid lärosätet är organiserad och vilken kvalitet den har. Vid intervjuerna framkom att det finns stora skillnader inom lärosätet i kvalitet på de akademiska seminarierna. På vissa håll är seminarierna välfungerande med tydligt utpekat ansvar och stort engagemang, medan det på andra håll är mindre väl utvecklat och därför av mindre betydelse som en del av den vardagliga kvalitetssäkringen av forskningen.

Lärosätet arbetar aktivt med att skapa samarbeten med på offentlig och privat sektor. Ett exempel på detta är det omfattande samarbetsavtal som nyligen träffats mellan Ikea, Södra Skogsägarna och lärosätet. Avtalet innebär en prioritering av interna resurser, men samtidigt framkom vid intervjuerna att samarbetet skapar mervärden inom starka forskningsområden vid lärosätet och tillgång till infrastruktur. Det stod också klart att samarbetet inte inkräktade på forskarnas möjlighet att fritt välja forskningsfrågor. Bedömargruppen finner alltså att även om lärosätet har prioriteringar för att stärka lärosätets forskningsprofil och för att stärka samverkan med det omgivande samhället, så finns en medvetenhet om betydelsen av att skydda den akademiska friheten. Ett annat hot mot forskningens frihet skulle kunna vara den bedömning av ansökningar som görs av chefer och ekonomer innan de sänds till anslagsgivaren. En sådan bedömning skulle t.ex. kunna handla om ifall ansökan och projektet passar in i den profil som lärosätet har, vilket i sin tur skulle kunna vara en inskränkning av forskningens frihet. Vid intervjuerna framkom att detta inte var en konflikt som lyfts fram i organisationen, utan snarare är en fråga om tillgång till medel för eventuell medfinansiering, Problematiken finns på alla svenska lärosäten och är snarare en konsekvens av att svensk forskning till stor del finansieras via externa medel än att forskningen vid lärosätena styrs av ledningen.

Rektorn har fastställt riktlinjer för publicering. All forskning som Linnéuniversitetet publicerar ska enligt självvärderingen i görligaste mån vara öppet tillgänglig. open science-kulturen har kommit olika långt inom lärosätet och bedömargruppen anser att den behöver utvecklas inom vissa ämnesområden. Bedömargruppen anser dock att det är en styrka att det finns en publiceringsstrategi vid lärosätet. En konflikt kan också finnas mellan öppen publicering som princip och den enskilde forskarens karriärplanering. Forskarens planering kan innebära en prioritering av välrenommerade tidskrifter som inte är öppet tillgängliga. Den här konflikten är inte unik för lärosätet.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att ett systematiskt arbete bedrivs för att utveckla forskningen. Vid intervjuerna framkom att företrädare för ledningen anser att den akademiska friheten är given. Med den utgångspunkten måste ledningen ta på sig ansvaret för att driva profileringen och därmed prioriteringarna. Det finns en ambition att profilera sig som kommer till uttryck i etablering av centrum och kunskapsmiljöer, men det finns inget vid intervjuerna som visar att det har inneburit inskränkningar i forskningens frihet. Snarare visade intervjuerna en medvetenhet om att profilering och satsningar på samverkan innebär prioriteringar av resurser, men detta är nödvändigt för att utveckla forskningen och även lärosätets roll i det svenska högskolelandskapet. Bedömargruppen delar den uppfattningen.

3. Lärosätet arbetar långsiktigt med kompetensförsörjning och skapar goda förutsättningar för kompetensutveckling samt tillhandahåller välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Uppfylld

Kompetensförsörjning är enligt internrevisionens rapporter en kritisk faktor för att nå lärosätets mål och det är därmed ett prioriterat område för insatser. Mål och uppdrag för kompetensförsörjning är formulerade och finns i lärosätets verksamhetsplan. Uppföljningen sker i verksamhetsprocessen. Varje år tas kompetensförsörjningsplaner fram av institutionerna. Planerna behandlas vid höstdialogerna mellan universitetsledningen och fakulteterna och är tillsammans med personalstatistik underlag för beslut om rekryteringsbehov. För att underlätta och effektivisera rekryteringsprocessen har lärosätet, efter en kritisk rapport från internrevisionen, beslutat att införa en ny anställningsordning, vilket bedömargruppen finner lovvärt och är ett gott exempel på att kvalitetssäkringssystemet i verksamhetsprocessen fungerar väl.

Ett behov finns enligt självvärderingen av att öka andelen disputerad lärarpersonal, och en åtgärd har varit rekrytering via meriteringsanställningar för forskare tidigt i karriären. En uppföljning visar att andelen disputerad personal har ökat. Möjligheten till befordran finns vid lärosätet och detta beskrivs som en konkurrensfördel för kompetensförsörjningen i förhållande till andra lärosäten. Bedömargruppen skulle ha önskat en problematisering av systemet med rätt till befordran kontra möjlighet till befordran. Bedömargruppen anser att systemet med rätt till befordran kan ha en inlåsande effekt och tenderar att på sikt sänka kompetenskraven. Ett system med möjlighet till befordran bör övervägas. Bedömargruppen menar att möjligheten också kan innebära en risk för att man kan uppfatta att lärosätets anställningar baseras på svagare meriter än på andra universitet och högskolor.

Linnéuniversitetet har många stora professionsutbildningar och självvärderingen understryker betydelsen av att rekrytera medarbetare med relevant yrkeserfarenhet och disputerade medarbetare med yrkeserfarenhet. Adjungerade lärare med huvudanställning utanför universitetet anställs för att förse lärosätet med relevant kompetens och lärosätet arbetar aktivt med gästlärare. Rekrytering av kompetenta lärare till professionsutbildningarna är definitivt en utmaning som finns vid många av landets lärosäten. Det är en utmaning att både öka utbildningsutbudet inom t.ex. lärar- och sjuksköterskeutbildningen och samtidigt rekrytera lärare med forskningskompetens. Det är däremot inte en lösning på problemet att konstatera att samma problem finns på andra lärosäten, utan bedömargruppen hade gärna sett en mer utvecklad plan för att åtgärda problemet.

Lärare vid lärosätet har enligt arbetstidsavtalet i genomsnitt kompetensutvecklingstid på 170–255 timmar som kan användas bland annat till vetenskaplig meritering. Fördelningen mellan olika ändamål ska ske vid medarbetarsamtalen. Medel avsätts också för mobilitet så att medarbetarna kan besöka andra lärosäten i Sverige och utomlands. Bedömargruppen anser att detta är vällovligt. Som ovan nämnts framkom dock vid intervjuerna att det finns ett behov av systematisk uppföljning av hur tiden för kompetensutveckling utnyttjas. Ett arbete bedrivs nu med att systematisera karriärutvecklingsprocessen och finna tydliga karriärvägar och utvecklingsprogram för olika kategorier, t.ex. docentakademin. Eftersom fördelningen av forskningsmedel ofta baseras på tidigare meriter har flera fakulteter fördelat särskilda medel till forskare som är tidigt i karriären. Bedömargruppen tycker att även detta är ett gott exempel på välfungerande karriärstöd.

Varje år genomförs nu en arbetsmiljöundersökning som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Av enkäten framgår uppgifter om arbetsmiljömässiga förutsättningar för att bedriva forskning. Institutioner och fakulteter ska ta fram åtgärdsplaner baserat på resultatet av enkäten. En fördjupad översyn under 2019 av arbetsmiljöarbetet har lett fram till en ny arbetsmiljöpolicy, vilket visar att systemet fungerar.

Rektorn har beslutat om att lärosätet ska ansluta sig till EU-kommissionens certifiering HR Strategy for Researcher (HRS4R). En enkät har genomförts som ett led i arbetet med HRS4R och ett antal brister framkom. Resultatet används nu enligt självvärderingen som underlag för en handlingsplan. Det är oklart hur långt lärosätet har kommit i arbetet med certifieringen.

Sammanfattningsvis finner bedömargruppen att det finns en god systematik och planering för kompetensförsörjning. Förutom garanterad tid för forskning och kompetensutveckling finns också stödfunktioner vid institutioner och fakulteter som hjälper lärare och forskare i karriärutvecklingen. Bedömargruppen finner att det kan vara på sin plats med en mer systematisk uppföljning av hur tiden för kompetensutveckling utnyttjas. Bedömargruppen efterlyser också en tydligare intern information av vilka karriärstöd som kommer den enskilda doktoranden, post-doktorn, forskaren och läraren till del.

4. Lärosätet följer upp stödverksamhet och infrastruktur för forskning och vidtar vid behov ändamålsenliga kvalitetshöjande åtgärder.

Ej Uppfylld

Självvärderingen beskriver stödverksamhetens olika delar. Den består organisatoriskt av åtta avdelningar inom universitetsförvaltningen, universitetsbiblioteket, fem fakultetskanslier och kansliet vid nämnden för lärarutbildning. Det forskningsnära stödet är placerat vid fakultetskanslierna. Universitetsförvaltningen leds av universitetsdirektören. Fakultetskanslierna leds av kanslichefer inom fakulteterna. Universitetsdirektören har ansvar för att besluta om övergripande riktlinjer för den samlade stödverksamheten. Inom universitetsförvaltningen och universitetsbiblioteket finns stöd samlat för rådgivning vid forskningsansökningar, publicering, forskningskommunikation, datalagring och internationell samverkan.

Planering och uppföljning följer universitetets verksamhetsprocess. Forskningsverksamhetens utvecklingsbehov av stöd och infrastruktur kommuniceras via dialogerna mellan institutionsledningen och fakultetsledningen samt mellan fakultetsledningen och universitetsledningen. Verksamhetsstöd och infrastruktur ingår även i processen för intern styrning och kontroll. Det som beskrivs i självvärderingen är ett traditionellt sätt att organisera planering och uppföljning av verksamhetsstödet.

Den externa granskningen 2017 av forskningens förutsättningar omfattade även verksamhetsstödet. En rekommendation var att samarbetet inom verksamhetsstödet bör förbättras. Uppdragsbeskrivningarna till universitetsförvaltningen har enligt uppgift som följd av rekommendationerna skärpts och samarbetet mellan avdelningar tydliggjorts. I självvärderingen framhålls också att samarbetet mellan universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna har utvecklats.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar traditionellt med verksamhetsstöd riktad till forskningen och att åtgärder genomförs systematiskt för att hantera brister och förbättra stödet. En omfattande stödverksamhet har byggts upp för att stödja forskarna inte minst i arbetet med ansökningar om externa medel. Frågan är på vilket sätt den, enligt självvärderingen, utmanande relationen mellan universitetsförvaltningen och fakultets- och institutionsledningen stör eller förhindrar ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete. Vid intervjuerna framfördes ingen direkt kritik mot förvaltningen från företrädare för ledningen och kärnverksamheten, och företrädare för förvaltningen redovisade inte annat än de klassiska problem och frågor som kan uppstå i mötet mellan företrädare för kärnverksamheten och stödverksamheten. Bedömargruppen uppfattar därför formuleringen i självvärderingen om den utmanande relationen som slarvig och oövertänkt.

Som ett led i att skapa goda förutsättningar för forskning lyfts det nya campusområdet i Kalmar fram. Ett nytt utbildnings- och forskningscentrum i Växjö omnämns också som ett exempel på förbättrad infrastruktur. Däremot sägs inget om innebörden av att arbeta på två campus och eventuella konsekvenser för förutsättningar för kvalitet, effektivitet i resursförbrukning och innehåll på forskningssamarbeten inom universitet. Inte heller kommenteras innebörden av två campus ur ett hållbarhetsperspektiv.

Ett problem är också att inget nämns om kvaliteten på den fysiska forskningsinfrastrukturen. Vid intervjuerna framkom att ledningen inte har prioriterat frågan om större och systematiska satsningar på infrastruktur. Någon kritik från chefer och forskare inom lärosätet mot bristande kvalitet på forskningens infrastruktur har inte framförts, men det saknas en strategi och planering för att utveckla forskningsinfrastruktur vid lärosätet. Behovet av ökad digitalisering är uppenbar och bedömargruppen anser att en digitaliseringsstrategi bör finnas vid lärosätet. Lärosätet deltar i den nationella samordningen av hantering av forskningsdata som koordineras av Svensk nationell datatjänst (SND) och har etablerat en egen data access unit (DAU), vilket är bra. Lärosätet ingår även i arbetet med DARIAH (en digital forskningsinfrastruktur för humaniora och konst), och delfinansierar konsortiet för MAX IV som även forskargrupper använder. Men lärosätet har också starka forskningsprofiler inom till exempel det marina området. Inom detta område pågår en nationell diskussion och samordning av kostsam forskningsinfrastruktur.

Bedömargruppen finner det anmärkningsvärt att det helt saknas en diskussion om de frågorna i självvärderingen och efterlyser en långsiktig strategi och planering för hur lärosätet ska tillgodose behovet av tyngre och kostsam forskningsinfrastruktur och därigenom skapa förutsättningar för hög kvalitet i den infrastruktur som krävs för att stärka forskningen. Bedömargruppen gör bedömningen att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

5. Lärosätet skapar goda förutsättningar för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Ambitionen är enligt självvärderingen att all utbildning ska vara forskningsanknuten. Detta kräver också enligt självvärderingen en bred forskningsprofil. En övergripande strategi för att stärka sambandet är bildandet av ett antal Kunskapsmiljö Linné, där forskning och utbildning från olika ämnesområden samlas. De första kunskapsmiljöerna inrättades 2019 efter en extern granskning och frågan kvarstår om hur miljöerna kommer innebära ett starkare samband, men inrättandet är, menar bedömargruppen, ett systematiskt angreppssätt för att åstadkomma en förstärkning.

I självvärderingen framgår att studenter tidigt bör möta forskare och introduceras i aktuell forskning. Särskilt ska professorer få utrymme för undervisning och handledning. Forskningsanknytning följs upp i de kvalitetsgranskningar som sker av utbildningen. Vid inrättandet av nya utbildningar och ansökningar om examenstillstånd prövas forskningsanknytningen på både grundnivå och avancerad nivå. Kompetenskrav ställs också på lärare inom huvudområdena och på handledare och examinatorer. En särskild ordning är att samtliga examenstillstånd granskas inom ramen för det så kallade Treklöversamarbetet (ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Karlstads universitet och Mittuniversitetet som bland annat innefattar en systematisk utvärdering av kvaliteten på utbildningar inom de tre lärosätena). En del i granskningen är forskningsanknytningen och om utbildningen bedrivs utifrån en vetenskaplig och konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Genom modellen för systematisk utvärdering säkerställs enligt självvärderingen att brister i sambandet mellan utbildning och forskning identifieras och tas om hand i det fortsatta kvalitetsarbetet.

Andra metoder för att identifiera brister, men också för att finna goda exempel är genomförandet av Linnébarometern och Doktorandbarometern. En notering i sammanhanget är att det riktas kritik mot genomförandet av Linnébarometern från studenterna. Den borde genomföras varje år och inte var tredje enligt dem. En annan notering är att doktoranderna förefaller vara tämligen okunniga om Doktorandbarometern. Bedömargruppen har inte hittat information som kommit fram i Doktorandbarometern som inneburit att åtgärder har genomförts. Bedömargruppen uppmanar därför lärosätet att se över om man kan förbättra kännedomen om Doktorandbarometern. Viktigt för sambandet mellan utbildning och forskning är också enligt självvärderingen de kurser som ges i vetenskaplig teori och metod. Dessa ges i samband med examensarbeten som avslutar utbildningen. Examensarbetena är också i sig en central del i forskningsanknytningen, inte minst inom naturvetenskap, eftersom de genomförs nära forskningsmiljöerna. En viktig och anmärkningsvärd notering är den kritik som framförs i studentinlagan. Här framförs att de mest meriterade medarbetarna undervisar på avancerad nivå men inte på grundläggande nivå, vilket inte styrker idén om att studenterna tidigt ska möta forskning. Dessutom framförs att det kan gå flera terminer mellan de tillfällen när studenterna undervisas av en professor samt att det är stora skillnader mellan fakulteterna i arbetet med att säkra sambandet mellan utbildning och forskning. Inom vissa delar av lärosätet måste väsentliga förbättringar ske.

Inrättandet av Kunskapsmiljö Linné är lärosätets sätt att stärka sambandet mellan utbildning och forskning. Lärosätet är medvetet om att det finns utbildningsmiljöer som saknar eller har liten anknytning till forskningen. För att komma tillrätta med det problemet ska kunskapsmiljöerna samla forskning inom definierade, tvärfakultativa och samhällsrelevanta områden och på så sätt också tillgodose behovet av att det finns forskningsaktiviteter som kan knytas till utbildningarna. Bedömargruppen anser att detta är ett lovvärt initiativ, behovet är stort och efterfrågan finns.

Bedömargruppen vill också föreslå att lärosätet anlägger en bredare ansats när kunskapsmiljöerna ska etableras. Lärosätets förhållningssätt till sambandet mellan utbildning och forskning är att utbildningen ska försäkras kontakt med forskning och forskare, inte hur forskningen kan gynnas av att studenter bidrar inom sina utbildningar till att formulera forskningsproblem, medverka i datainsamling, pröva forskningsresultat och därigenom stärka befintliga miljöer. Det hade varit värdefullt om lärosätets tolkning av bedömningsgrunden hade utgått från hur forskningen kan gynnas av ett förstärkt samband. Det bedömargruppen utvärderar är ju lärosätets kvalitetssäkringsarbete avseende forskning, inte utbildning. Även om bedömargruppen menar att lärosätet borde ha kommenterat hur utbildningen och studenterna bidrar till kvalitet i forskningen, är den samlade uppfattningen att bedömningsgrunden är uppfylld.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: 3. Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Bedömargruppen ser att lärosätet till viss del har systematiska former för att följa upp, utvärdera och utveckla forskningen. I forskningsmiljöerna genomförs återkommande uppföljningar och oberoende kollegiala granskningar av den forskning som bedrivs. Resultaten från både de egna utvärderingarna och externa aktörers utvärderingar används för att identifiera utvecklingsbehov och kvalitetshöjande åtgärder för forskningsmiljöerna. Bedömningsgrunden är uppfylld trots att ett sammanhållet system för detta fortfarande är under utveckling. Det saknas en systematik för processer och rutiner som ska säkerställa att resultat av genomförda granskningar och kvalitetshöjande åtgärder publiceras och kommuniceras samt får en god spridning inom och utanför organisationen. Detta innebär att den bedömningsgrunden inte är uppfylld.

Styrkor:

• Lärosätet har genomfört en extern utvärdering av hela lärosätets forskning.
• Det finns omfattande indikatordata och interna bedömningar på individnivå.
• Fakulteterna har ett pågående kvalitetssäkringsarbete.
• Lärosätet har genomfört externa kollegiala granskningar.
• Det pågår ett utvecklingsarbete för att stärka forskningsmiljöerna.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver ett sammanhållet och transparent system för att följa upp, utvärdera och utveckla forskningen.
• Lärosätet behöver uppmärksamma att individfokus riskerar att försvåra arbetet med utvecklingen av forskningsmiljöerna.
• Lärosätet behöver uppmärksamma att fakulteterna gör på olika sätt, vilket kan försvåra överblick och strategiska val.
• Lärosätet behöver ta fram en tydlig kommunikationsplan och systematik i kommunikationen av resultaten från både interna och externa utvärderingar.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1. Lärosätet säkerställer att dess forskningsmiljöer/forskning återkommande genomgår granskningar ur nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter. Lärosätet har system för att fånga upp och ta hand om de rekommendationer som sådana granskningar ger upphov till.

Uppfylld

Motivering:

I självvärderingen och vid intervjuerna framgår att lärosätet genomför externa granskningar av forskningen och till viss del av forskarmiljöerna samt att lärosätet tar hand om de rekommendationer som kommer från granskningarna. Bedömargruppen konstaterar att många delar i detta fungerar, även om en sammanhållande helhet och överblick till viss del saknas.

En extern utvärdering av hela lärosätets forskning, eller snarare lärosätets förutsättningar att bedriva forskning, genomfördes 2017. Utvärderingen var ett led i ett uppdrag till dåvarande prorektorn, nuvarande rektorn, att utveckla ett kvalitetssystem för forskning. Inför granskningen genomfördes självvärderingar. Utvärderingen resulterade i ett antal rekommendationer, bland annat att många forskningsmiljöer var för små. Rekommendationerna har bidragit till strategiska beslut om omfördelning av medel, starkare strategiskt fokus på rekrytering, anvisningar till fakulteterna vid fördelning av forskningsanslag samt arbete mer inriktat på samverkan (i stället för organisationsförändring), där inrättandet av kunskapsmiljöer och kunskapsplattformar spelar en central roll. Ytterligare åtgärder som genomförts är omstrukturering av forskarutbildningen och inrättande av ett universitetsgemensamt forskningsråd.

Bedömargruppen ser detta som ett exempel både på hur granskning sker och hur lärosätet fångar upp och tar hand om rekommendationerna. Lärosätet ger i självvärderingen och vid intervjuerna lite oklara budskap om och hur de i fortsättningen tänker arbeta med liknande övergripande externa granskningar. Det verkar finnas planer på något liknande, men kanske med andra metoder och annan systematik. Stora övergripande och återkommande externa granskningar av hela lärosätets forskning kan vara administrativt belastande. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet utvecklar en modell för att hitta lämpliga nivåer och verksamhetsanpassade arbetssätt, kanske genom strategiska urval och olika grader av fördjupning.

I sin självvärdering betonar lärosätet säkerställandet av de akademiska traditionerna med återkommande kollegiala och ofta externa granskningar av enskilda forskningsarbeten och resultat (t.ex. peer-review vid seminarier, konferenser, publicering, tjänstetillsättning, forskningsfinansiering och samarbeten) som en viktig del i deras kvalitetssäkring av forskningsprocesserna. Vid intervjuerna framkom att det finns en levande seminariekultur i många delar av lärosätet. I självvärderingen nämner lärosätet processen att ansöka om externa forskningsmedel som en särskilt viktig del i kvalitetssäkringen av forskningen i och med att ansökningarna blir externt granskade via forskningsråd och liknande. Det sker även interna granskningar på lärosätet innan ansökningarna skickas in i och med att beroende på sökbelopp prefekt, dekan eller rektor ska skriva på ansökningar. Bedömargruppen håller med om att de akademiska traditionerna med kollegiala granskningar är en fundamental del i säkringen av god kvalitet i forskningsprocessen, men inte nödvändigtvis tillräckligt för denna bedömningsgrund.

Lärosätet nämner även fakulteternas återkommande granskningar av forskarutbildningen som en viktig del av kvalitetssäkringen av forskningen. Lärosätet ger goda exempel på åtgärder via uppföljning av dessa granskningar. Sex forskarutbildningar har granskats av UKÄ och diskussioner förs om hur forskarutbildningen i framtiden kan komma att utvärderas genom Treklöversamarbetet.

I självvärderingen och vid intervjuerna framkom att en viktig grund i kvalitetssystemet för forskning är underlagen som tas fram för fördelningen av fakultetsmedel. Dessa underlag tas fram via regelbundna granskningar och genomförs framför allt via fakulteterna. Det som mäts är främst individuella forskares publikationer och storleken på externa medel. Förutom dessa kvantitativa indikatordata lämnar varje forskare in en individuell årsrapport (självvärdering) som bedöms av fakultetsledningen. I några fakulteter används även externa bedömare. Sammantaget är det mycket arbete som läggs ned på detta.

Bedömargruppen förstår dessa bedömningar av individuella forskare som grunden i lärosätets nuvarande system för kvalitetsgranskning av dess forskningsverksamhet. Granskningarna ligger framför allt till grund för fördelning av individuell forskningstid och resultaten kommuniceras och används även i medarbetarsamtalen. De olika fakulteterna har olika sätt att fördela fakultetsmedel. Vissa delar ut medel till individer (individuell forskningstid) baserat på prestation eller via äskande, andra till institutioner som delar ut till individer, andra ger ut schablontid (forskningstid) till alla och till strategiska satsningar medan ytterligare andra fördelar medel kollektivt till forskningsmiljöer och till de kunskapsmiljöer och centrumbildningar som fakulteten är värd för. Vid intervjuerna framkom att systemet för fördelning av fakultetsanslag är i en förändringsfas som troligen kommer att innebära att fokus flyttas från att premiera individer till att bygga starka miljöer. Vid intervjuerna noterade bedömargruppen att det fanns en pågående debatt om finansieringsmodellen och att förändringar har genomförts eller kommer att genomföras vid de olika fakulteterna. Bedömargruppen noterade även att det fanns en viss oklarhet i hur de olika systemen för fördelning av fakultetsmedlen hänger ihop med tankar om kvalitetssystem för forskningen.

Som framgår av ovan är fakulteternas kvalitetssäkringsarbete en viktig del i lärosätets kvalitetssystem. Rektorn har gett fakulteterna i uppdrag att minst vart tredje år genomföra kollegiala granskningar av forskningens kvalitet. Resultaten från detta ska diskuteras varje år i dialogerna mellan fakultetsledningarna och universitetsledningen. I självvärderingen beskrivs att fakulteterna tar stöd av externa oberoende kollegiala granskningar, varje år eller med några års mellanrum. Dessa externa granskningar ska granska forskningens kvalitet och omfattning och utgå från forskares individuella årliga självvärderingar, fakulteternas rapporter och statistiska underlag (exempelvis publikationer och externa medel). Det finns en pågående diskussion och utvecklingsarbete när det gäller att mäta och bedöma andra aspekter än publikationer och externa medel.

I självvärderingen och vid intervjuerna framkom att de olika fakulteterna inte bara har olika sätt att fördela fakultetsmedel utan även att genomföra granskningar (både de interna och de externa). Några fakulteter nöjer sig med de granskningar av indikatordata för individuella forskarskare som görs inför fördelningen av fakultetsmedel, medan andra gör ytterligare granskningar. Ett exempel är ekonomihögskolan som med start 2020 kommer att utvärdera forskningen inom de kunskapsplattformar som har bildats runt framgångsrika forskargrupper. Vid inrättande av kunskapsplattformarna togs beslut att de varje år ska rapportera till fakultetsledningen och vart tredje år genomgå en extern utvärdering. Underlag som används för utvärderingen är en självvärdering. Uppföljningen sker med nyckeltal (publikationer, externa medel, utbildningstimmar, samverkan och pedagogisk skicklighet). Ett annat exempel är fakulteten för konst och humaniora som har inrättat ett advisory board (fyra externa professorer) som ska stötta och utvärdera fakultetens forskningsmiljöer. Den första utvärderingen inleddes januari 2020 och omfattar fakultetens centrumbildningar. Därefter kommer forskningsmiljöerna vid fakultetens institutioner att utvärderas på liknande sätt. Ett tredje exempel är Fakulteten för teknik som 2019 tog beslut om en ny version av extern granskning av forskning. Det nya sättet att arbeta innebär granskning av miljöer istället för individer. Fakultetens 15 forskningsämnen delas in i tre grupper som utvärderas av externa granskare vart tredje år. Underlaget för utvärderingen är en självvärdering från varje ämne samt indikatordata om externa medel, publikationer och storlek på forskningsämnet. Resultaten kommer inte att ligga till grund för fördelning av forskningsmedel till individer, eftersom det är grupper och miljöer som utvärderas. Resultaten kommer i stället att användas som underlag för beslut om strategiska stöd till miljöerna. Sammanfattningsvis ser bedömargruppen det som positivt att lärosätet gör bedömningar av forskningsmiljöer. Mätningar av individers prestationer för att fördela forskningstid till individer och därmed stimulera forskning är ett rimligt transparent system som kan vara kvalitetsdrivande (åtminstone kvantitetsdrivande), men är troligen inte tillräckligt för att utvärdera forskningsmiljöerna och deras forskning.

Förutom fakulteterna och institutionerna har lärosätet sex spetsforskningsmiljöer, så kallade Linneaus University Centra. De inrättades 2012–2014 och valdes ut efter extern bedömning. De finansieras under en femårsperiod. Före utgången av en finansieringsperiod görs en extern utvärdering (inkl. självvärdering och fakulteternas yttrande) som ligger till grund för rektorns beslut om ny finansiering i fem år eller beslut om avveckling. Det är en process som bedömargruppen tycker fungerar bra med tydligt beskriven extern granskning och uppföljning. Berörda fakulteter följer dessutom upp de sex spetsforskningsmiljöerna varje år och avstämning sker vid dialogerna. De årliga uppföljningarna och dialogerna ligger till grund för rekommendationer för utveckling av respektive spetsforskningsmiljö och för nästa utvärdering.

Under 2017 inrättades två strategiska plattformar för att länka samman forskning och utbildning. De ska utvärderas inför utgången av sista finansieringsåret, men det är inte bestämt hur utvärderingen ska ske. Som en vidareutveckling av satsningen etablerade lärosätet 2019–2020 tre kunskapsmiljöer, som ska fungera som en sammanhållen miljö för forskning och utbildning inom några utvalda områden. Kunskapsmiljöerna ska vara tvärvetenskapliga och möta samhällsutmaningar. De valdes ut efter extern granskning och lärosätet anger att även de ska följas upp på central nivå och rapporteras till rektorn. Kunskapsmiljöerna var vid intervjuerna allt för nyetablerade för att bedömargruppen skulle kunna säga något om dem och deras funktion i lärosätets kvalitetssystem för forskning.

Det nuvarande generella och återkommande systemet (för hela lärosätets forskning) bygger på granskning av individuella forskare. Bedömargruppen ställer sig frågande till att ett sådant system på ett bra och effektivt sätt klarar av att granska forskningsmiljöer. Bedömargruppen fann det även svårt att utläsa hur systemet håller ihop och fungerar som helhet. Att fakulteterna, centrumbildningarna och kunskapsmiljöerna har olika arbetssätt och system riskerar att försvåra överblick och transparens internt vid lärosätet, vilket skulle kunna försvåra för strategiska val för att säkra kvalitetsutveckling av forskningsmiljöerna. Men olikheterna behöver inte tolkas som negativt. Bedömargruppen fann att respektive system hade acceptans och funktionalitet inom sina områden. Lärosätet lyfte fram vid intervjuerna samt i självvärderingen att olikheterna kan ses som en del i utvecklingen av en universitetsgemensam modell för kvalitetssäkring. Även bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde för lärosätet att utveckla en systematik för att använda oberoende kollegiala granskningar och resultatet från dem för att främja kvalitetsutveckling av forskningsmiljöerna utifrån de olika verksamhetsdelarnas förutsättningar och behov. Det behöver inte vara lika överallt, men lärosätet behöver ha en sammanhållande överblick samt säkerställa transparens och de viktigaste kvalitetsfaktorerna.

Sammanfattningsvis ser bedömargruppen att lärosätet genomför återkommande men olika typer av granskningar av dess forskning och till viss del även av några av dess forskningsmiljöer för att identifiera styrkor, svagheter och utvecklingsmöjligheter och tar i flera fall stöd av extern oberoende kollegial granskning. Lärosätet tar även hand om resultaten från genomförda utvärderingar i sitt strategiska förändringsarbete. För kunskapsmiljöerna är det på planeringsstadiet och därmed inte säkerställt. För spetsforskningsmiljöerna (Linneaus University Centra) finns dock ett fungerande system. Bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Resultat som genereras genom uppföljning och kollegial granskning publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt inom och utanför organisationen.

Inte uppfylld

Motivering:

I självvärderingen saknas beskrivningar och exempel på hur information om resultat från granskningar publiceras. Det saknas en strategi, övergripande plan och uppföljning av hur de kommunicerar resultaten från de olika utvärderingarna.

Resultaten från lärosätets utvärderingar verkar främst publiceras via medarbetarwebben, exempelvis resultat från den stora externa granskningen 2017, resultat av en studentenkät samt resultat från Riksrevisionens rapport. Även om bedömargruppen efter visst sökande kunde hitta informationen finns fortfarande behov av förbättringar av rapportering av resultat. Utöver medarbetarwebben verkar resultatet från den stora lärosätesövergripande externa utvärderingen från 2017 inte ha spritts utanför lärosätet. Utvärderingarna av spetsforskningsmiljöerna var också svåra att hitta via lärosätets webbplatser, och lärosätet beskriver i självvärderingen att de inte har någon plan för hur resultaten från dessa granskningar ska kommuniceras. Bedömargruppen hade även svårt att få bild av fakulteternas och institutionernas externa granskningar. Rapporterna från dessa fanns inte lätt tillgängliga. Lärosätet nämner i självvärderingen att fakulteterna hanterar resultaten från granskningarna på olika sätt, där resultat ibland förmedlas på individnivå (forskare) och i andra fall på en högre gruppnivå (fakultetsledning).

Även om en flexibilitet i rapportering kan vara fördelaktig tänker bedömargruppen att det riskerar att göra det svårt för universitetsledningen att få en överblick över hur det går för forskningen vid de olika fakulteterna. Olika rapporteringssystem gör det också svårare att jämföra kvalitet och prestationer mellan fakulteter. Transparens är en viktig aspekt av kvalitetssystemet för att bygga tillit inom organisationen. Det verkar dock inte finnas någon övergripande plan för hur resultatet av granskningen och uppföljningen ska kommuniceras internt. När det gäller extern kommunikation ser bedömargruppen att det finns behov för lärosätet att arbeta med att identifiera externa intressenter och ta fram en plan för hur kommunikationen till dem ska ske. Detta tar lärosätet själv upp i sin självvärdering. Sammantaget är kommunikation av granskningsresultat, både internt och externt, ett utvecklingsområde för lärosätet. Det finns ingen tydlig kommunikationsplan och ingen systematik i kommunikationen.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammantaget uppfattar bedömargruppen att lärosätet har ett fungerande jämställdhetsarbete som främjar forskning. En huvudsaklig styrka är den systematiska integreringen av jämställdhetsfrågor i styrdokument. Lärosätet har även genomfört ett flertal aktiva åtgärder för att främja jämställdhet, och arbetet är integrerat i verksamhetsprocessen. Bedömargruppen ser en förbättringspotential i uppföljningen av utförda åtgärder, vilket lärosätet är medvetet om, men ännu inte har påbörjat. Bedömargruppen finner också att en utmaning för lärosätet är att systematisera jämställdhetsarbetet över fakulteter, även om goda exempel finns.

Styrkor:

• Lärosätet har gjort en systematisk integration av jämställdhetsfrågor i styrdokumenten.
• Lärosätet har gjort en genomgående granskning av lärosätets jämställdhetsarbete (Plan för jämställdhetsintegrering)
• Lärosätet har flera pågående aktiva åtgärder för att främja jämställdhet med bäring på forskningskvalitet.

Utvecklingsområden:

• Lärosätet behöver följa upp genomförda åtgärder.
• Lärosätet behöver ytterligare systematisera aktiva åtgärder över fakulteter.

Motivering:

En viktig grund för ett välfungerande jämställdhetsarbete som stärker forskning är tydliga underlag som ger riktlinjer i jämställdhetsarbetets utformning och utförande. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har gjort ett föredömligt arbete när det gäller sådana riktlinjer. Lärosätet har flera styrdokument som direkt behandlar främjandet av jämställdhet, som policyer och planer för lika rättigheter, möjligheter och villkor. Jämställdhet är också integrerat som en punkt i flera styrdokument, som visioner, arbets- och anställningsordning samt kvalitetspolicy. Bedömargruppen ser speciellt positivt på jämställdhetsfrämjande åtgärder i anvisningar till fakulteternas fördelning av forskningsmedel samt regler för utbildning på forskarnivå, som har direkt bäring på forskningskvalitet. Det finns också guider för hur aktiva åtgärder ska genomföras för både institutioner och fakulteter samt serviceavdelningar. Information om jämställdhetsarbetet finns tillgängligt för den enskilda medarbetaren på lärosätets webbplats, under avsnittet Lika villkor. På den sidan kan läsaren ta del av lagkrav och universitetets egna jämställdhetsplaner, liksom flera av styrdokumenten. Bedömargruppen ser positivt på transparensen och systematiken i dessa dokument.

Utöver styrdokument är det viktigt att det finns ett pågående jämställdhetsfrämjande arbete i verksamheten. Bedömargruppen konstaterar att ett sådant arbete genomförs på flera sätt hos lärosätet. Detta sker bland annat i Kommittén för hållbar framtid, där den tidigare separata Kommittén för lika villkor nu ingår. Kommitténs arbete involverar uppgifter som att bevaka, utgöra och utveckla stöd för verksamhetens arbete med lika villkor och hållbar utveckling, samt initiera och bereda universitetsövergripande ärenden om lika villkor och hållbar utveckling. En risk som bedömargruppen har identifierat med den här sammanslagningen är att jämställdhetsarbetet kan komma att hamna i skymundan, med fördel för hållbarhetsfrågor. Under intervjuerna framkom att lärosätet har en medvetenhet om den risken, och bedömargruppen uppmanar lärosätet att bevaka att jämställdhetsfrågorna fortsatt beaktas i arbetet.

Jämställdhetsarbetet är också förankrat direkt i verksamhetsprocessen. Detta sker bland annat genom att varje institution och avdelning ska dokumentera sitt arbete och rapportera det i den årliga verksamhetsberättelsen. Ett gott exempel på detta finns hos fakulteten för hälso- och livsvetenskap. I en bilaga till deras verksamhetsplan 2020–2022 finns en översikt över totalt 30 pågående aktiva åtgärder som genomförs inom fakulteten för att främja jämställdhet. Utöver beskrivningen av riskområden finns även en beskrivning av konkreta åtgärder, ansvarsfördelning och tidsplan. Flera åtgärder är konkret beskrivna som I den mån föräldralediga önskar bjuds de in till medarbetarsamtal (som lösning på att föräldraledighet missgynnar karriärutveckling). Det finns dock några exempel på mer abstrakt formulerade åtgärder, som motverka löneskillnader mellan könen (som lösning på att det finns löneskillnader mellan könen). Bedömargruppen uppmanar lärosätet att fokusera på att utforma tydliga, konkreta formuleringar såsom ovanstående exempel, eftersom det underlättar uppföljning av åtgärderna.

Ytterligare en förankring av jämställdhetsarbetet i verksamhetsprocessen finns i årsredovisningen, som innehåller ett avsnitt om globala värden, där lika villkor ingår. I detta avsnitt informerar lärosätet om jämställdhetsfrämjande åtgärder som gjorts under det gångna året. Goda exempel från årsredovisningen 2018 inkluderar en kartläggning av fördelningen av forskningsmedel utifrån kön, en kartläggning av könsfördelningen av handledare och opponenter på forskarutbildningen, samt utbildningen av studievägledare och tjänsteplanerare i jämställdhetsperspektivet. Bedömargruppen ser positivt på att jämställdhetsarbetet får ta plats i årsredovisningen, och ser särskilt positivt på de beskrivna åtgärderna utifrån ett forskningsfrämjande perspektiv.

Även om dessa förankringar i verksamhetsprocessen finns, så framhäver lärosätet i sin självvärdering att de behöver öka chefernas kunskap om arbetet med aktiva åtgärder. Alltså förefaller det som att jämställdhetsarbetet inte får tillräckligt utrymme i den nuvarande verksamhetsprocessen. Bedömargruppens intryck är ändå att lärosätet har ett systematiskt och integrerat jämställdhetsarbete när det kommer till det mer "passiva" arbetet, dvs. ett säkerställande av att det finns processer och rutiner för jämställdhetsarbetets fortgång.

Enligt 3 kap. diskrimineringslagen (2008:567) ska det också finnas ett arbete med aktiva åtgärder. Detta involverar bland annat ett fortlöpande arbete med undersökning, analys, åtgärd och uppföljning av diskriminering. För arbetsgivare gäller detta specifikt arbetsförhållanden, anställningsvillkor (inklusive lönekartläggning), rekrytering, befordran och kompetensutveckling.

Lärosätets framtagna Plan för jämställdhetsintegrering vid Linnéuniversitetet är en grund för detta aktiva arbete. I planen har en inventering gjorts där problem har identifierats med konkreta åtgärdsspecifikationer. Huvudpunkter med bäring på forskningskvalitet inkluderar: ojämställda karriärvägar, ojämn fördelning av forskningsmedel utifrån kön, jämställdhetsintegrerad rekrytering samt jämställdhetsintegrering av forskarutbildningen. För varje problem beskrivs ansvarsfördelning, tidsplaner, specificering av åtgärd och målbild. Bedömargruppen ser positivt på tydligheten i dessa formuleringar. Bedömargruppen vill också särskilt belysa det identifierade problemet med fördelningsmodellen av forskningsmedel, som missgynnar kvinnliga forskare. I självvärderingen beskrivs att åtgärder har genomförts på alla dessa punkter, vilket delvis bekräftas av rapporteringen i årsredovisningen 2018.

Ett annat exempel på ett aktivt arbete att främja jämställdhet manifesteras i Rapport: Berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp vid Linnéuniversitetet. I rapporten analyseras berättelser om sexuella trakasserier från studenter och medarbetare på lärosätet, och fem förslag på åtgärder presenteras, återigen komplett med tydlig information om ansvarsfördelning, tidsplaner, specificering av konkret åtgärd och målbild.

Bedömargruppen uppfattar alltså att lärosätet genomför ett systematiskt, aktivt arbete med att främja jämställdhet, med åtgärder som har bäring på forskningskvaliteten. Bedömargruppen ser dock en klar förbättringspotential för uppföljningen av utförda åtgärder. Avsaknaden av uppföljning identifierades redan under probleminventeringen som gjordes under framtagandet av Planen för jämställdhetsintegrering, och under intervjuerna bekräftades att punkten kvarstår, men att den nu står högt på agendan. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att denna punkt bör ha hög prioritet och vill understryka vikten av ett välfungerande uppföljningsarbete.

Ett konkret exempel på vikten av uppföljning finns i probleminventeringen som gjordes i samband med framtagandet av Planen för jämställdhetsintegrering. Där framkommer att lärosätets Lokala regler för utbildning på forskarnivå fordrar att ojämställda betygsnämnder ska motiveras skriftligt med uppgifter om hur man försökt tillgodose jämn könsfördelning och varför detta inte varit möjligt att åstadkomma. Någon sådan anmälan har enligt probleminventeringen aldrig inkommit, trots att ojämställda betygsnämnder har bekräftats i flera fall (se tabell 5 i Planen för jämställdhetsintegrering). Ytterligare ett exempel på vikten av uppföljning finns i årsredovisningen 2018. Där framkommer att inga större förändringar i rekryteringen har skett från föregående år, varken inom forskar- eller stödorganisationsyrken. Genom en uppföljning kan lärosätet bättre utvärdera effektiviteten i åtgärder, vilket på sikt stärker det jämställdhetsfrämjande arbetet. I sin självvärdering skriver lärosätet samtidigt: Arbetet med aktiva åtgärder är igång i systematiska processer och rutiner men resultat har ännu inte kunnat analyseras.

Ett annat förbättringsarbete som bedömargruppen konstaterar kvarstår är att ytterligare öka systematiken i det aktiva arbetet. Som tidigare beskrivits finns det jämställdhetsfrämjande arbetet förankrat i verksamheten via verksamhetsberättelserna. Under intervjuerna framkom dock att det görs olika på olika fakulteter, vilket också bekräftas i Planen för jämställdhetsintegrering. Bedömargruppen ser en utmaning för lärosätet att systematisera jämställdhetsarbetet i fakulteterna, som aktiveter i form av seminarier och temadagar, med hänsyn till den relativt stora autonomi som fakulteterna har över sin egen verksamhet. Bedömargruppen ser därför positivt på de åtgärder som engagerat hela lärosätet, som kartläggningen av fördelning av forskningsmedel utifrån kön och undersökningen om sexuella trakasserier och övergrepp, och uppmanar lärosätet att fortsätta sådana systematiska arbeten.

Sammantaget uppfattar bedömargruppen att lärosätet har ett fungerande jämställdhetsarbete som främjar forskning. En huvudsaklig styrka är den systematiska integreringen av jämställdhetsfrågor i styrdokument. Lärosätet har även genomfört flera aktiva åtgärder för att främja jämställdhet, och arbetet är integrerat i verksamhetsprocessen. Bedömargruppen ser en förbättringspotential i uppföljningen av utförda åtgärder, vilket lärosätet är medvetet om men ännu inte har påbörjat. Bedömargruppen finner också en utmaning för lärosätet att systematisera jämställdhetsarbetet över fakulteter, även om goda exempel finns.

Bedömningsområde: Samverkan

Bedömning med motivering: Samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Sammanfattande bedömning av bedömningsområdet:

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar aktivt för att utveckla och stödja forskningssamverkan. Lärosätet har skapat stödstrukturer, ledning och interna satsningar för samverkan. Dessutom har lärosätet flera strategiska samarbetsavtal som bidrar till att utveckla forskningen genom bland annat etablering av nya tjänster. Lärosätet har flera initiativ på gång som förhoppningsvis ska bidra till ett mer systematiskt arbete med samverkan. Initiativen verkar däremot inte helt genomförda, och bedömargruppen har därför inte grund för att kunna påstå att lärosätet arbetar systematiskt för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan. På grund av lärosätets starka betoning på samverkan, och att komplexiteten i samverkan (olika aktiviteter och ämnesmässiga skillnader) skapar utmaningar för ett systematiskt arbete, anser bedömargruppen ändå att bedömningsområdet är tillfredsställande.

Styrkor:

• Samverkan är en viktig del av lärosätets identitet.
• Lärosätet har inrättat tjänster, strukturer och satsningar på central nivå som stöttar forskningens nyttiggörande.
• Lärosätet har flera strategiska samarbetsavtal med privata och offentliga aktörer som bidrar till att bygga en kritisk massa inom forskning och utbildning, samt stödja lärosätets regionala profil och förankring.
• Forskande personal beskriver samverkan i de årliga aktivitetsrapporterna och några fakulteter ger incitament för samverkan.
• Lärosätet är inblandat i många initiativ genom K3projekten och har som mål att stärka villkoren och incitamenten för samverkan.

Utvecklingsområden:

• Flera processer för att stärka samverkan pågår samtidigt, och det verkar vara utmanande för lärosätet att förverkliga initiativen och införa dem i organisationen.
• Lärosätet behöver en tydligare ansvarsfördelning mellan stödstrukturer på central nivå och fakultetsnivå
• Lärosätet behöver utvärdera om stora satsningar på vissa ämnen genom samarbetsavtal kan leda till att andra ämnen prioriteras ned.
• Lärosätet behöver förtydliga hur kvalitetssäkringen av forskning i samverkansprojekten sker utöver de ordinarie processerna. Med tanke på lärosätets betoning på samverkan rekommenderar bedömargruppen att lärosätet utvecklar kvalitetsarbetet och kvalitetssäkringssystemet för forskningssamverkan.

1. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja forskningens nyttiggörande i vid bemärkelse och för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande.

Uppfylld

Lärosätet har sedan sammanslagningen 2010 haft som mål att stärka kopplingen mellan undervisningen, forskningen och det övriga samhället. Visionen Vi sätter kunskap i rörelse för en hållbar samhällsutveckling betonar det. I självvärderingen framhävs samverkan som en av lärosätets styrkor och som integrerat i universitetets verksamhet.

År 2015 fick lärosätet en egen policy för samhällelig drivkraft, och det är också ett av strategiområdena. Policyn betonar att arbetet med samhällelig drivkraft ska vara en naturlig del av verksamheten och bland annat att samverkan ska vara ett arbetssätt som leder till högre kvalitet i forskningen och utbildningen. Dessutom lyfter policyn fram följande övergripande prioriteringar:

• tydligt synliggöra arbetet med samhällelig drivkraft
• etablera ett ramverk för att dokumentera och följa upp samhällelig drivkraft
• skapa gynnsamma ramvillkor och arenor som stödjer initiativ inom samhällelig drivkraft från engagerade och drivande personer och miljöer
• speciellt uppmuntra samlade initiativ som överskrider universitetets ämnesindelningar när det krävs för att möta samhällsutmaningar
• förbättra och tydliggöra incitament, värderingar och belöningssystem samt regler och riktlinjer för att arbeta med samhällelig drivkraft.

Lärosätet arbetar aktivt med prioriteringarna som riktar sig mot olika nivåer i organisationen och mot olika områden. När det gäller central styrning och stödstrukturer för samverkan har lärosätet en vicerektor för internationalisering, innovation och samhällelig drivkraft. Vicerektorn leder en kommitté för samhällelig drivkraft som arbetar med samverkansfrågor och organisering av samverkan. Kommittén förvaltar också priset Årets universitetspartner i Kalmar län, som delas ut efter nomineringar från lärosätet, samt strategiska medel som forskande personal kan ansöka om för forskning i samverkansprojekt. År 2019 utsåg rektorn en extern rådgivande grupp för strategisk samverkan och donationsverksamhet. Gruppen består av nyckelpersoner från olika branscher och områden i samhället, och leds av tidigare landshövding i Kronobergs län och hedersdoktor vid Linnéuniversitetet. Gruppen ska ge råd till rektorn om modeller och strukturer för att underlätta samarbetet mellan universitet och näringsliv. Gruppen har ännu inte kommit igång. Lärosätet har också inrättat en projektledarfunktion för donationsverksamheten som är placerad i universitetsledningen. Intervjuerna visade att arbetet med fundraising är relativt nystartat och under utveckling. Målet är att hitta passande donatorer inom de prioriterade områdena. Målgrupperna är lokala företag, stiftelser och privatpersoner.

En viktig stödstruktur är avdelningen för externa relationer. Som en följd av en extern granskning 2017 har lärosätet ändrat och utvecklat den. Avdelningen ska stödja anställda i arbetet med samverkan, innovation, extern finansiering och internationalisering. Den är organiserad i olika grupper, varav en för samverkan.

Lärosätet är partner i innovationskontoret Fyrklövern – ett av tolv innovationskontor som regeringen har inrättat med uppdraget att öka och kvalitetssäkra nyttiggörandet av forskning. Enligt självvärderingen verkar det däremot vara få anställda som utnyttjar innovationskontorets tjänster för kommersialisering av forskningsresultat. Till exempel anmäldes bara 15 idéer 2018. Det tyder kanske på att styrkan i lärosätet snarare ligger i att kommersialisera forskningen i samarbete med externa aktörer, samt att kommersialisering av forskning är krävande och ofta en marginell aktivitet vid universitet och högskolor.

Lärosätet har med andra ord en engagerad ledning och stödstruktur på central nivå för samverkan, som är viktiga beståndsdelar i arbetet med att främja nyttiggörande av forskningen. Intervjuerna visade däremot att den forskande personalen inte alltid tycker att det är tydligt vem som ansvarar för vad i organisationen och hur ansvaret är fördelat mellan administrationen på fakultetsnivå och på central nivå. Det här gällde särskilt stöd för samverkan med externa partner. Enligt rektorn är det något som lärosätet arbetar med.

Enligt självvärderingen har lärosätet reserverat särskilda medel för att stödja och utveckla arbetet inom samhällelig drivkraft. Huvuddelen av medlen fördelas till fakulteterna som ska utveckla arbetet utifrån policyn för samhällelig drivkraft. Fakulteterna har olika modeller för att rapportera om forskning och samverkan samt fördela medel – några har utvecklat indikatorer (till exempel externa medel från industri eller offentlig sektor), andra har använt kvalitativ rapportering. Gemensamt för de flesta modeller är att de baseras på individuell rapportering. Under intervjuerna lyfte några dekaner fram att de olika institutionerna vid en fakultet har olika förutsättningar för samverkan och för att ge incitament till samverkan. Detta visar att samverkan kännetecknas av heterogen praxis i olika discipliner som kan vara utmanande att samla under ett gemensamt system, även inom en fakultet.

Både självvärderingen och intervjuerna visar tydligt att lärosätet betonar deltagandet i samverkansprojekten – K3 – som finansieras av Vinnova, och har stora förväntningar på resultatet av deltagandet. Lärosätet deltar i sex likartade projekt och leder ett – SPETS – som handlar om strategiskt partnerskap. Intervjuerna visade att lärosätet förväntar sig att K3-projekten ska bidra till att utveckla verktyg som kan lyfta fram och stödja arbetet med samverkan. Genom att delta i projekten har lärosätet många processer på gång. Några har lett till resultat men för flera verkar det vara en bit kvar innan de genomförs

Bedömargruppen har intrycket att flera av de prioriterade områdena i policyn för samhällelig drivkraft verkar vara beroende av K3-projekten, som ännu inte är avslutade och därmed blir resultatet något osäkert. Det gäller både att skapa goda ramverk och incitament för samverkan. Bedömargruppen är medveten om att arbetet med att utveckla indikatorer och incitament för samverkan är en utmaning, och att det kan förklara att det än så länge saknas konkreta förslag på sådana indikatorer och incitament. Ett undantag är arbetet med inkludering av samverkansskicklighet i anställningsordningen. Enligt rektorn är ett förslag om det ute på remiss hos fakulteterna, och beslut ska fattas i juni 2020.

Självvärderingen nämner flera interna satsningar och aktiviteter som visar hur lärosätet arbetar med att bygga upp forskningssamverkan. Lärosätet har inrättat två strategiska plattformar – e-hälsa och migration. Kännetecknet på en strategisk plattform är att den ska samla forskning inom ett ämnesområde med en viss bredd och samverka med aktörer i samhället. Satsningen är fakultetsövergripande och finansierad under 2018–2020 med medel från rektorn och fakulteterna.

Bedömargruppen har däremot intrycket att de strategiska plattformarna nu fasas ut och ersätts av Kunskapsmiljö Linné (se bedömningsområde 1). Bedömargruppen anser att initiativen visar ett starkt intresse för och vilja till att göra en strategisk satsning på att koppla samman utbildning, forskning och samverkan – både internt (tvärs över ämnesgränser) och externt. Bedömargruppen uppfattar Kunskapsmiljö Linné som ett verktyg för att bland annat inordna samverkan i systemet och ge den en organisatorisk ram.

Genom underlagen och intervjuerna har bedömargruppen fått insikt i några strategiska samarbetsavtal mellan lärosätet samt offentliga och privata aktörer. Till exempel har lärosätet ingått avtal med flera kommuner om samarbete, där kommunerna Växjö och Kalmar bidrar med finansiering under en period på 10 år för forsknings- och utbildningsprojekt som stärker regionen. Området e-hälsa (E-hälsoinstitutet, Plattform e-hälsa och e-Health Arena) har ekonomiskt stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (genom Kalmar Science Park) och från Region Kalmar län.

Lärosätet har också ett strategiskt samarbetsavtal med Ikea, som heter The Bridge, där samarbetsparterna ska genomföra olika aktiviteter under Talent Development, Research and Utilization of Research inom business, engineering and design. Dessutom inledde lärosätet nyligen ett strategiskt samarbete med Södra och Ikea, som innebär att företagen bidrar med 300 miljoner under 10 år för att utveckla en långsiktig tvärvetenskaplig samarbetsarena för utbildning och forskning om skog. Lärosätet bidrar också med medel. Liknande strategiska samarbetsavtal bidrar till att stödja lärosätets regionala profil och förankring samtidigt som det synliggör lärosätets roll i regional utveckling. Avtalen ger också lärosätet möjligheter att bygga upp en kritisk massa för forskning och utbildning, till exempel ska medlen från avtalet med Södra och Ikea primärt användas till nya tjänster. Detta är positivt och bidrar till att utveckla forskningsverksamheten. Det är också ett kvalitetstecken att företag är villiga att gå in med så stora belopp. Samtidigt är bedömargruppen bekymrad över att så stora avtal innebär att stora delar av lärosätets resurser koncentreras till några ämnen, som kan få konsekvenser för andra områden.

Samverkan är en stor del av lärosätets identitet, och det är tydligt att lärosätet arbetar aktivt för att främja forskningens användning i bred bemärkelse. Däremot är systematisk uppföljning av forskningssamverkan en utmaning, vilket lärosätet också erkänner i sin självvärdering. Intervjuerna visade att lärosätet ännu inte har någon policy eller riktlinjer för forskningssamverkan. Dessutom visade intervjuerna att kvalitetssäkringen av forskningen i samverkansprojekten är knuten till den ordinarie processen – alltså aktivitetsrapporten som de ansvariga skickar in varje år. Kvaliteten säkras genom ansökningar till bland annat KK-stiftelsen. Lärosätet saknar med andra ord både policy och system för att säkra kvaliteten i forskningssamverkan.

Med tanke på att lärosätet har flera strategiska samarbetsavtal och uppdrag för företag och offentliga aktörer, samt stark betoning på samverkan, är det angeläget att ställa frågan om lärosätet bör utveckla policy och riktlinjer samt egna system för kvalitetssäkring av forskning i samverkans- och uppdragsprojekt. Bedömargruppen bedömer att delar av det här arbetet verkar beroende av K3-projekten och deras resultat.

Sammantaget uppfattar bedömargruppen att lärosätet arbetar aktivt med att utveckla och stödja forskningssamverkan. Det är en stor styrka. Däremot rekommenderar bedömargruppen att lärosätet inkluderar forskningssamverkan mer systematiskt i kvalitetsarbetet.

Samlat omdöme: Godkänt med förbehåll kvalitetssäkringsarbete

Motivering:

Sammantaget visar underlagen att kvalitetssäkringsarbetet bara kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna i det bedömningsområde som inte är tillfredsställande inom två år.

Det är bedömargruppens uppfattning att kvalitetssystemet som det beskrivs består av en mängd komponenter, men att komponenterna ännu inte har kopplats ihop till ett sammanhållet system. Bedömningsområdet styrning och organisation bedöms därför som inte tillfredsställande. Ansvars- och rollfördelningen i olika centrala organ tycks vara överlappande och har ännu inte satt sig. Strategiska initiativ i form av satsningar på centrum, kunskapsmiljöer och plattformar medför ökade krav på att ansvaret för kvalitetssäkringen av forskning behöver förtydligas. Lärosätet strävar efter delaktighet, engagemang och breddat ansvar och har systematiskt arbetat med att utveckla strategier och mål, men detta arbete kan utvecklas till att bli mer effektivt. Lärosätet samlar in en stor mängd information som används i verksamhetsstyrningen, men lärosätet behöver analysera nyttan av informationsinsamlandet i relation till de kostnader och de arbetsinsatser som insamlandet av informationen innebär. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla den i grunden goda strukturen och den ambition som finns för att utveckla kvalitetssystemet till dess fulla potential.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet förutsättningar är tillfredsställande. Lärosätet erbjuder ett ändamålsenligt stöd till forskare och arbetar aktivt med att sprida kunskaper om god forskningssed och vetenskaplig oredlighet, även om det finns behov av en mer systematisk uppföljning av insatserna. Lärosätet arbetar aktivt med strategiska initiativ för att skapa mervärden och profilera lärosätets forskning, och lärosätet har väl genomarbetade rekryteringsplaner för att säkerställa stabilitet och förnyelse. Villkoren för de enskilda forskarna är transparenta och lärosätet har ett väl fungerande system för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. De problem som uppkommer i och med lärosätets starka betoning på nyttiggörande och samhällsrelevans är lärosätets ledning väl medveten om och det finns en policy för samverkan som belyser problemen.

Lärosätet har en väl fungerande stödverksamhet och systematiska åtgärder har genomförts för att höja kvaliteten på och stärka forskningsstödet. Däremot saknas strategier för planering och finansiering av forskningsinfrastrukturer, vilket bedömargruppen anser är en brist med tanke på lärosätets forskningsprofiler. Det innebär att bedömningsgrunden inte kan anses vara uppfylld.

Sambandet mellan utbildning och forskning varierar mellan disciplinerna, men lärosätet arbetar med att stärka detta samband i arbetet med kunskapsmiljöer, vilket bedömargruppen anser är ett lovvärt initiativ. Däremot saknar bedömargruppen perspektivet om hur forskningen kan gynnas av att studenter bidrar i forskningen.

Bedömargruppen bedömer att bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande. Bedömargruppen ser att lärosätet till viss del har systematiska former för att följa upp, utvärdera och utveckla forskningen. I forskningsmiljöerna genomförs återkommande uppföljningar och oberoende kollegiala granskningar av den forskning som bedrivs. Resultaten från både de egna utvärderingarna och externa aktörers utvärderingar används för att identifiera utvecklingsbehov och kvalitetshöjande åtgärder för forskningsmiljöerna. Bedömargruppen bedömer att bedömningsgrunden är uppfylld trots att ett sammanhållet system för detta fortfarande är under utveckling. Det saknas en systematik för processer och rutiner som ska säkerställa att resultat av genomförda granskningar och genomförda kvalitetshöjande åtgärder publiceras och kommuniceras och får en god spridning inom och utanför organisationen. Det innebär att den bedömningsgrund som rör hur resultat som genereras genom uppföljning och kollegial granskning publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt inom och utanför organisationen inte är uppfylld.

Det är bedömargruppens uppfattning att bedömningsområdet jämställdhet är tillfredsställande. Lärosätet arbetar systematiskt med att integrera jämställdhetsfrågor i styrdokument. Lärosätet har även genomfört flera aktiva åtgärder för att främja jämställdhet, och arbetet är integrerat i verksamhetsprocessen. Bedömargruppen ser en förbättringspotential i uppföljningen av utförda åtgärder, vilket lärosätet är medvetet om men processen har ännu inte påbörjats. Bedömargruppen finner också en utmaning för lärosätet att systematisera jämställdhetsarbetet över fakulteter, även om goda exempel finns.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet samverkan är tillfredsställande. Lärosätet arbetar aktivt för att utveckla och stödja forskningssamverkan med externa partner. Lärosätet har etablerat stödfunktioner för samverkansuppdraget som fungerar tillfredsställande, och samverkansarbetet har fått en plats i ledningen genom att en vicerektor för samverkansfrågor har tillsatts. Flera avtal om forskningssamverkan har kommit till stånd vilket har resulterat i att nya forskningsområden har etablerats och lärare och forskare har kunnat rekryteras till lärosätet. Lärosätet har en stark samverkansprofil vilket märks genom att man också arbetar med många andra aktiviteter och initiativ inom samverkansområdet. . Området är komplext och aktiviteter och initiativ är olika inom olika ämnesområden. Bedömargruppen har respekt för komplexiteten, men anser att lärosätet är en bit ifrån en klar systematik för att stärka forskningens kvalitet inom samverkansområdet.