Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Generellt anser bedömargruppen att lärosätets åtgärder för att främja jämställda förutsättningar på olika nivåer inom lärosätet och genom olika initiativ är strategiska, mångsidiga och tillräckligt systematiska. Bedömargruppen skulle dock rekommendera större tydlighet när det gäller olika konkreta sätt att integrera jämställdhetsmål på olika nivåer inom organisationen och att koppla dem mer specifikt till kvalitetssystemet för forskning. Uppföljning och utvärdering av de nuvarande åtgärderna och prioriteringarna skulle även behöva dokumenteras bättre, för att med större precision möjliggöra analys av de nuvarande strategiernas resultat.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Uppsatta mål och vidtagna åtgärder för att stärka jämställdhet vid lärosätet är väl underbyggda.
• Lärosätets satsning på jämställda karriärvägar (2017-2019 och 2019-2020) är initiativ som ger goda förutsättningar för att utveckla jämställda förutsättningar för forskare och lärare i början och i mitten av karriären.
• Lärosätet har särskilt arbetat med att se över rekryteringsprocessen ur ett jämställdhetsperspektiv, och det verkar finnas en kännedom om dessa insatser på de flesta nivåer inom organisationen.
• Genom Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning erbjuds kurser bland annat för personer med ledande befattning i hur de kan inkludera jämställdhetsmål i sitt beslutsfattande.
• Vid intervjuerna visade lärosätets ledning ett stort engagemang för att främja jämställdhet och lika möjligheter för de anställda.
• Uppföljning sker bland annat i form av att kvantitativa data samlas in med hjälp av JÄMIX, för att på så sätt identifiera områden som behöver utvecklas.

• Lärosätet behöver integrera de jämställdhetsmål och processer för jämställdhet som lärosätet idag arbetar med, tydligare i kvalitetssystemet för forskning.
• Lärosätet behöver utveckla karriärvägledning med tydliga jämställdhetsmål för forskning och även inkludera forskande personal som är i början av sin karriär.
• Lärosätet behöver säkerställa att doktorander och andra unga forskare får möjlighet att ta del av utbildning i jämställdhetsfrågor.
• Lärosätet behöver utveckla en mer systematisk uppföljning av de åtgärder som lärosätet har för att främja jämställda förutsättningar inom forskningen.

Bedömning av bedömningsgrund:

1. Lärosätet främjar jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Uppfylld

Lärosätet har satsat på att integrera och utveckla en praxis som säkerställer likabehandling av könen sedan 2012, när man inledde ett antal initiativ relaterade till lika villkor och jämställdhet. Enligt lärosätets självvärdering är den omfattande kartläggning och analys av den undervisande personalens fördelning av arbetstid som genomfördes 2016 en viktig utgångspunkt i arbetet för att uppnå ett jämställt lärosäte. Kartläggningen följdes upp i den handlingsplan som 2017 togs fram för att integrera likabehandlingsmål på lärosätets alla nivåer, Handlingsplan - Jämställdhetsintegrering vid Högskolan i Borås 2017-2019. I handlingsplanen anges att området karriärvägar ska prioriteras för att främja jämställdhet i forskningen. Lärosätet har satt upp ett antal mål för arbetet och identifierat ett antal processer som de enligt självvärderingen menar främjar jämställdhetsintegrering:

• verksamhetsplanering, särskilt planering av årsarbetstid
• kompetensutveckling, öka medvetenheten om jämställdhet
• uppföljning, och användandet av ett jämställdhetsindex: JÄMIX.

Lärosätet har en central samordnare för lika villkor vars roll är att "bevaka, initiera och samordna" lärosätets jämställdhetsinitiativ. Det finns dessutom en arbetsgrupp för lika villkor (ALV) och varje akademi har en akademisamordnare för lika villkor. Lärosätet har även en separat styrgrupp för arbetet med jämställdhetsintegrering. Enligt självvärderingen fungerar Rektors lednings- och kvalitetsråd som styrgrupp för arbetet med det prioriterade området jämställda karriärvägar. Lärosätets ledning tog själv upp behovet av att säkerställa jämställdhet på alla nivåer i organisationen vid intervjuerna. Att arbetet är väl förankrat i lärosätets ledning ser bedömargruppen som viktigt för att vision och mål om jämställda förutsättningar ska kunna genomsyra hela organisationen. Om ledningen arbetar aktivt för att skapa jämställda förutsättningar inom forskningen, kan detta bidra till en positiv förändring av djupt rotade attityder. Det faktum att ett antal nämnder och grupperingar, på alla nivåer i organisationen, arbetar med frågorna gör det troligt att identifiera viktiga frågor och utmaningar.

Den kartläggning som genomfördes 2016 visade att trots att det inte fanns någon betydande skillnad mellan mäns och kvinnors planerade fördelning av arbetstid tenderade kvinnor att ha en betydligt större andel administrativt arbete än män. Bedömargruppen anser att detta är problematiskt, vilket lärosätet också uttrycker i självvärderingen, eftersom omfattningen av administrativa uppgifter riskerar att negativt påverka kvinnors karriärutveckling inom det akademiska systemet. Bedömargruppen vill även påpeka att den här utmaningen inte är unik för just detta lärosäte.

Vid intervjuerna framkom att frågan om jämställda karriärvägar fortfarande är aktuell, vilket omnämndes vid intervjuerna av både ledning och andra grupper, samt att man planerar att prioritera området även under perioden 2020-2022. I arbetet för jämställda karriärvägar har lärosätet satt upp målen:

• öka andelen kvinnor som befordras till eller anställs som professorer
• tillåta formella och informella administrativa uppdrag att vara meriterande
• se till att interna forskningsmedel fördelas jämlikt
• minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor.

De processer som lärosätet har identifierat som viktiga att arbeta med för att uppnå dessa mål är rekrytering, löneförhandling, befordringssystem och budgeteringsprocesser, Handlingsplan - Jämställdhetsintegrering vid Högskolan i Borås 2017-2019. Exempel på åtgärder som genomförts är att sektions- och akademichefer har fått möjlighet att utbilda sig i hur man integrerar jämställdhetsmål i ledarskap, samt en central och grundlig översyn av anställningsordningen. Enligt självvärderingen var andelen kvinnor 83 procent av de professorer som rekryterades eller befordrades under 2017-2018, vilket bedömargruppen tycker är positivt.

När det gäller planering av de anställdas årliga arbetsuppgifter är det upp till närmaste chef att se till att jämställdhetsmålen beaktas i arbetsplaneringen. Det innebär att ansvaret vilar tungt på enskilda chefer och kan skapa obalans eller ojämlikhet med avseende på jämställdheten beroende på hur chefen tolkar vikten av jämställdhetsintegrering. En fråga kopplad till fördelning av arbetsuppgifter som kom upp vid intervjuerna är risken att interna medel som fördelas i form av kompetensutvecklingstid till de, i många fall kvinnor, som har en stor del administrativa uppdrag till stor del går till administrativa och undervisningsrelaterade uppgifter och att möjligheten till forskning för dessa individer på så sätt blir begränsad. Den frågan följdes upp vid intervjuerna med flera grupperingar, eftersom bedömargruppen uppfattade att många upplever det som problematiskt, vilket lärosätets ledning också påpekade.

En fråga som bedömargruppen särskilt vill ta upp utifrån vad som kom upp vid intervjuerna, är att lärosätet bör försäkra sig om att doktorander och andra juniora forskare får information om och omfattas av satsningen på jämställda karriärvägar. I självvärderingen påpekar lärosätet också att de behöver utveckla sina kommunikationsstrategier för jämställdhetsarbetet. Som beskrivits tidigare, under bedömningsområdet Förutsättningar, ser bedömargruppen brister i karriärvägledningen för doktorander. Detta menar bedömargruppen är ett problem eftersom det är viktigt att ge bra stöd till personal i början av karriären för att på så sätt uppnå bättre jämställdhet längre fram.

Med detta sagt anser bedömargruppen att lärosätets satsning på jämställda karriärvägar är positiv och att de konkreta åtgärderna riktar in sig på en rad angelägna frågor för att skapa jämställda förutsättningar för att bedriva forskning. Satsningen förefaller omfattande och de åtgärder som har genomförts ser bedömargruppen som ändamålsenliga och även om de inte kan förväntas ha en omedelbar effekt så kan de på sikt bidra till mer jämställda förutsättningar.

I både självvärderingen och intervjuerna påpekar lärosätet att man på central nivå systematiskt tillämpar jämställdhetsmål som jämn könsfördelning i arbetsgrupper och kommittéer som en del av arbetet med att främja jämställda förutsättningar inom forskningen. Ledningen förväntar sig att jämställdhetsmål tillämpas på ett liknande sätt i andra grupperingar vid lärosätet, även i mindre kommittéer och arbetsgrupper. Vid intervjuerna framkom dock att det finns en variation mellan olika delar av lärosätet i hur man ser på behovet av att integrera jämställdhetsmål i beslutsfattandet och på vilket sätt det ska ske. Det tas också upp som ett problem i student- och doktorandinlagan. Bedömargruppen anser att lärosätet med fördel kan förtydliga och ytterligare utveckla konkreta metoder för hur jämställdheten ska fungera systematiskt och införlivas i kvalitetssystemet.

En annan åtgärd som lärosätet har genomfört för att öka jämställdheten är att jämställdhetsperspektivet ska beaktas vid fördelningen av interna forskningsmedel, enligt Handlingsplan - Jämställdhetsintegrering Högskolan i Borås 2020-2022. För närvarande fördelas 60 procent av de interna forskningsmedlen lika mellan de sex profilerade områdena, där tre av områdena traditionellt domineras av kvinnor. Genom att fördela de interna forskningsmedlen lika menar lärosätet att inget område missgynnas på grund av könsfördelning och att alla får samma möjligheter att skapa uthålliga utbildnings- och forskningsmiljöer. Detta är en lovvärd ambition, men bedömargruppen har svårt att bedöma om det kan bidra till ökad jämställdhet, särskilt med tanke på att akademierna sedan internt kan fördela efter andra principer.

Lärosätet erbjuder en serie kurser inom jämställdhetsområdet som organiseras av Sektionen för pedagogisk utveckling och forskning med personal som har särskild utbildning i integreringsfrågor. Ett exempel på vad som erbjuds är seminarieserien "Jämställdhetsintegrering i praktiken" riktad till undervisande personal. På begäran av akademierna finns också kortare skräddarsydda kurser som riktar sig till exempelvis ledningsgrupper på olika nivåer. Bedömargruppen anser att dessa kurser och möjligheten att begära skräddarsydd utbildning är viktiga verktyg för att uppnå ett jämställt lärosäte. Vid intervjuerna framgick att personalen generellt har god kännedom om såväl kurserna som satsningen på jämställda karriärvägar, vilket visar att information om dessa initiativ når ut i verksamheten.

Bedömargruppens uppfattning är dock att flera av dessa kurser och seminarieserier främst riktar sig till undervisande personal och inte till forskare, ett intryck som stärktes vid intervjuerna. I student- och doktorandinlagan uttrycks dessutom ett behov av utbildning i jämställdhetsfrågor även för doktorander för att kunna uppnå jämställdhetsmålen vid lärosätet. Den bilden nyanserades något vid intervjuerna, där det framstod som att möjligheterna varierar mellan akademierna och att bristande jämställdhet inte uppfattades som ett stort problem. Bedömargruppen uppfattar däremot att doktoranderna önskar ta del av de kurser som erbjuds, men inte alltid är medvetna om att möjligheten finns.

Lärosätet följer upp jämställdhetsarbetet på olika sätt. Enligt självvärderingen sker detta centralt genom rektorns verksamhetsdialoger och genom att akademierna följer upp sina handlingsplaner. Genom akademiernas kompetensförsörjningsplaner kan möjligheten att bedriva forskning följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Kvalitativ uppföljning sker genom de årliga medarbetarenkäterna och genom doktorandbarometern. Utifrån dessa uppföljningar upprättas handlingsplaner för att hantera de frågor som kommer fram. Kvantitativ uppföljning sker bland annat genom JÄMIX, ett nationellt jämställdhetsindex, som mäter hur jämställdhet faller ut inom ett antal områden. Lärosätet har kommit väl ut i dessa uppföljningar, och 2018 var resultatet bättre än tidigare år. Lärosätet har också fått omdömet "Bästa jämställdhetsindex/JÄMIX inom branschen universitet/högskolor 2018". Konkreta exempel på kontinuitet i de olika åtgärderna och hur uppföljningen är kopplad till utveckling av förutsättningar och genomförande av forskning inom det prioriterade området jämställda karriärvägar framgår av Handlingsplan - jämställdhetsintegrering 2017-2019 respektive Handlingsplan - Jämställdhetsintegrering 2020-2022. Vid intervjuerna blev det tydligt för bedömargruppen att den kvantitativa uppföljningen av jämställdhetsfrågorna avseende forskning sker systematiskt. Det finns flera olika rutiner för uppföljning och de tillämpas såväl på central nivå som på akademinivå. Däremot anser bedömargruppen efter vad som kom fram i intervjuerna, att den kvalitativa uppföljningen och särskilt dess koppling till det nya kvalitetssystemet är ett område som kan utvecklas.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har initierat ett antal lovande aktiviteter som tydligt syftar till att förbättra förutsättningarna för jämställdhet med avseende på forskning. Exempel på sådana aktiviteter är prioritering av karriärvägar, beaktande av jämställdhet i sammansättning av grupperingar och i beslutsfattande, satsningar på utbildning av personalen och uppföljning av utförda aktiviteter och genomförda åtgärder. Vid intervjuerna bekräftades också att en stor del av de anställda inom olika personalgrupper, om än med viss variation, känner till lärosätets uppsatta jämställdhetsmål och de initiativ och åtgärder som genomförs samt hur de bidrar till jämställda förutsättningar i forskningen. En rekommendation från bedömargruppen är att lärosätet fortsätter att utveckla sina kommunikationsstrategier och att systematiskt integrera jämställdhetsmålen i förutsättningarna för att bedriva forskning.