Samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppens slutsats är att bedömningsområdet är tillfredsställande. Lärosätet har ett väl fungerande samverkansarbete med bred förankring både regionalt, nationellt och internationellt. Men bedömargruppen konstaterar att detta goda arbete ännu inte är en tydlig del av de riktlinjer som tagits fram och att det inte fullt ut har integrerats i det nya kvalitetssystemet för forskning. Lärosätet har inte heller i samråd med samverkansparter gjort en analys av hur forskningens kvalitet, nytta och relevans ska prioriteras och värderas i relation till varandra.

Lärosätet lyfter i självvärderingen sitt goda resultat i Vinnovas Kunskapstriangel pilot 1 och pilot 2, ett resultat som motiverades bland annat med att lärosätet har en tydlig strategi för och implementering av samverkan. Att samverkan är viktigt för lärosätet framgår även av självvärderingen där det till exempel framgår att erfarenhet av samverkan med det omgivande samhället är en bedömningsgrund vid rekrytering av lärare och forskare och att forskningsledare har ett särskilt ansvar för att främja samverkan inom och utom lärosätet. I lärosätets policy för samverkan konkretiseras betydelsen av samverkan för hela lärosätets verksamhet i fråga om ömsesidigt lärande, kunskapsutveckling och kvalitetsutveckling enligt lärosätets självvärdering. Trots lärosätets verksamhetsmål att vara en drivande part i en bred samverkan och många goda exempel på konkreta och väl fungerande samverkansprojekt, anser bedömargruppen att det finns brister i systematisk kvalitetssäkring av verksamheten kopplat till kvalitetssäkringen av forskning. Lärosätet löser samverkan på olika sätt genom extern representation i nämnder, genom centrumbildningar, engagemanget i Science Park Borås, genom externa granskare och externa finansiärer samt medverkan i externa projekt. Variationer finns mellan de olika akademierna beroende på ämnesområden. Det är i sig inte ett problem, men det saknas en systematisk återkoppling av utvärderingarna av dessa olika plattformar, vilket bekräftades vid intervjuerna.

Bedömargruppen menar att det är skillnad mellan forskningens nytta, relevans och kvalitet. Bedömargruppen anser att det är viktigt att lärosätet tydliggör detta inom ramen för sittkvalitetssystem och dess former för uppföljning. Det finns en risk att extern finansiering eller externa projekt kan leda till en extern styrning av forskningen och att nytta och relevans värderas högre än kvalitet, om inte detta görs. Det kan till och med bli på bekostnad av kvaliteten. Det är inte tydligt redovisat vilka riktlinjer lärosätet har för rollfördelningen mellan forskare och samverkanspartner för att skapa en balans mellan aktörerna och undvika risker för forskningens frihet och oberoende.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Högskolan har en lång tradition av samverkan med en rad aktörer regionalt, nationellt och internationellt.
• Samverkan är en målmedveten strategi och lärosätets samverkan fick betyget godkänt av Vinnova i en särskild bedömning av samverkan.
• Samverkan är en tydlig del i flera av lärosätets strategiska dokument.
• Det finns en infrastruktur för samverkan via centrumbildningar och Science Park Borås och rektorn har avsatt särskilda resurser för både strategiskt och operativt projektstöd.

• Lärosätet behöver använda utvärderingar av infrastrukturen för samverkan, som Science Park Borås och centrumbildningar, mer systematiskt med tydliga återkopplingar samt genomföra en riskanalys för att säkerställa balansen mellan den egna kvalitetsbedömningen för forskningen och externa samverkanspartners bedömningar.
• Lärosätet behöver involvera samverkansaktörerna mer i kvalitetssystemet, för att bättre förankra arbetet och därmed öka förståelsen för olika insatser och utvärderingar.
• Lärosätet behöver stärka den interna kommunikationen om samverkan, för att säkerställa en återkoppling av resultaten till kärnverksamheten, och utveckla fler mötesplatser för erfarenhetsutbyte.
• Lärosätet behöver förankra samverkan bättre bland studenter och doktorander genom till exempel branschträffar och resultatkonferenser.

Bedömning av bedömningsgrund:

1. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja forskningens nyttiggörande i vid bemärkelse och för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande.

Uppfylld

Det finns ett målmedvetet arbete för samverkan med både näringsliv och offentlig sektor på lärosätet. Detta finns väl dokumenterat i policydokument och genom tidigare externa bedömningar av samverkan (Policy för samverkan och Vinnovas granskning av samverkan 2015). I självvärderingen skriver lärosätet att samverkan är en förutsättning för att högskolan ska nå målet om en ökad andel forskning. De skriver även att de sex profilerade forskningsområdena skapar goda förutsättningar för att utveckla samverkan i både näringsliv och offentlig sektor samt främja en breddning i inriktningen av samverkan. Bedömargruppen ser detta som en positiv syn på samverkan och en vilja att använda den som ett strategiskt verktyg. Vid intervjuerna kunde bedömargruppen samtidigt konstatera att återkopplingen till kärnverksamheten och ansvariga för forskningsfrågor var svag. Centrumbildningarna ska, enligt självvärderingen, bidra till att stärka och utveckla samverkan inom sina respektive forskningsområden. De ska även underlätta samverkan med externa aktörer och samordna lärosätets resurser.

Bedömargruppen uppfattar centrumbildningarna som viktiga verktyg för samverkans roll för kvalitetsutvecklingen av forskningen. Men vid intervjuerna framkom att de utvärderingar som har gjorts av centrumbildningar och Science Park Borås inte var systematiskt återkopplade och knappt ens kända av relevanta grupperingar. Därför konstaterar bedömargruppen att den ansvarsfördelning av samverkan som beskrivs i självvärderingen inte verkar fungera i praktiken. Det leder till en svag koppling till kvalitetsutvecklingen av forskning och samverkans inflytande på verksamhetsplaneringen. I självvärderingen anges att centrumbildningarna upprättar separata verksamhetsplaner och enligt intervjuerna är även utvärderingarna upprättade separat. Det är därför svårt för bedömargruppen att se hur centrumbildningarna kan vara plattformar för att knyta samman forskning och samverkan.

Externa ledamöter i högskolans nämnder och akademiråd ses enligt självvärderingen som ett exempel på systematiserad samverkan på ledningsnivå. Bedömargruppen kunde vid intervjuerna konstatera att deras roll i kvalitetssystemet är oklar, liksom vilken roll de har för forskningens kvalitetsutveckling och relevans.

Inom ramen för stödprocesser finner bedömargruppen att det finns ett väl utvecklat stödsystem på lärosätet och att rektorn har avsatt särskilda samverkansresurser i form av en stabsfunktion för forskning och innovation, bestående av Science Park Borås, Grants and Innovation Office, samverkansstrateg och samverkanskoordinator. Dessa funktioner bidrar enligt självvärderingen både strategiskt och operativt tillsamordning, planering, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av högskolans samverkan med externa aktörer. Det kunde vid intervjuerna konstateras att Grants and Innovation Office fungerar väl och genomgående har en förankrad roll i stora delar av lärosätet. Deras forskningsrådgivning och innovationsrådgivning uppfattas som väl fungerande och servicenivån uppfattas som hög. Det fanns ett högt förtroende för verksamheten.

Samverkan är viktig för lärosätet och det framgår även av självvärderingen som beskriver att erfarenhet av samverkan med det omgivande samhället är en bedömningsgrund vid rekrytering av lärare och forskare. Av självvärderingen framgår också att lärosätets lönekriterier för forskande personal bland annat utgår från innovation, nyttiggörande och samverkan, och det är även en del av utvecklingssamtalen.

Bedömargruppen anser att det inom ramen för kompetensförsörjning finns en tydlig koppling till vikten av samverkan enligt vision och mål för lärosätet. När det gäller kompetensutveckling ser bedömargruppen inte samma starka koppling. Här finns regler och rekommendationer för utvecklingssamtalen men inte för hur behov följs upp. Forskningsledarprogrammet som ges och som enligt självvärderingen innehåller samverkansfrågor riktar sig bara till en begränsad del av kollegiet och kan inte betraktas som en bred kompetensutveckling av personalen.

Självvärderingen visar att det finns en kommunikationsstrategi och en plan där det står vem som gör vad och vilka kanaler som ska användas, samt vilka målgrupperna är. De ska säkra att lärosätets forskning, med fokus på de olika profilområdena, kommuniceras till allmänhet, näringsliv, offentlig sektor och intresseorganisationer, både nationellt och internationellt. Det finns avsatta resurser till både forskningskommunikatörer och samverkanskommunikatörer, som ska bidra med strategiskt och operativt stöd till akademierna, forskargrupper, centrumbildningar och Science Park Borås.

De kanaler som uppges i självvärderingen inom ramen för samverkan pekar huvudsakligen på extern kommunikation. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla den interna kommunikationen och mötesplatser för erfarenhetsutbyten, för att bättre förankra samverkan i den egna verksamheten och dess koppling till forskningen. Den interna kommunikationen om samverkan bör integreras tydligare där det är relevant.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att uppföljning och utvärdering av samverkan sker i varierade former beroende på frågornas inriktning, omfattning och karaktär, och på lärosätesnivå sker det bland annat i rektorsdialoger, årsredovisning och kommande verksamhetsplaner . Men bedömargruppen anser inte att det framgår av det samlade underlaget hur samverkan följs upp och utvärderas systematiskt. Den utvärdering som skett av centrumbildningar och Science Park Borås saknar återkoppling till forskningsverksamheten och var för flera relevanta grupper inom lärosätet obekant, vilket framgick under intervjuerna. Utvärdering av samverkan bör ske systematiskt och som en del av kvalitetssystemet för forskning, för att verkligen kunna både utveckla verksamheten och främja en kvalitetsutveckling av forskningen.

I självvärderingen menar lärosätet också att de externa finansiärernas uppföljning och utvärdering av samverkan kompletterar lärosätets interna uppföljning. Bedömargruppen har inte kunnat se hur dessa uppföljningar används i kvalitetsarbetet eller hur det är dokumenterat, vilket inte heller framgick under intervjuerna. Bedömargruppen menar att det är skillnad mellan forskningens nytta, relevans och kvalitet. Här riskerar lärosätet att extern finansiering eller externa projekt kan leda till en extern styrning av forskningen och att nytta och relevans värderas högre än kvalitet, kanske till och med på bekostnad av kvaliteten. Det är inte tydligt redovisat vilka riktlinjer lärosätet har för rollfördelningen mellan forskare och samverkanspartner, för att skapa en balans mellan aktörerna och undvika risker för forskningens frihet och oberoende.

Det finns i självvärderingen en hänvisning till att det är svårt att genomföra löpande uppföljning av samverkan på grund av att det saknas ändamålsenliga nyckeltal och indikatorer nationellt. Lärosätet hänvisar till införandet av forskningsplaner vilka kommer innehålla uppföljning av samverkan och där forskningsgrupperna är fria att använda nyckeltal och indikatorer som är relevanta för verksamheterna. Lärosätet skriver i självvärderingen att en kvalificerad och fördjupad utvärdering av samverkan fram till idag huvudsakligen skett på initiativ av externa finansiärer. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att med det nya, interna kvalitetssystemet se till att utvärdering av samverkan framöver sker systematiskt och med en återkoppling till kärnverksamheten.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar väl för att främja forskningens nyttiggörande i vid bemärkelse även om kopplingen mellan samverkan och kvalitetssystemet för forskning kan stärkas genom ökad systematik i arbetet och förbättrad intern kommunikation. Det är tydligt för bedömargruppen att samverkan är ett prioriterat område för lärosätet som man arbetar strategiskt med och genom åren lyckats väl med. Den tydliga prioriteringen, det väl fungerande stödet för att utveckla och bedriva samverkan samt strategiska åtgärder som utformning av mekanismer där samverkan fungerar meriterande, innebär att det finns goda förutsättningar för att det nya kvalitetssystemet ska kunna bidra till att öka systematiken i uppföljningar och utvärderingar och förbättra kommunikationsarbetet så att det interna lärandet och därmed forskningens kvalitet stärks.