Bedömargruppens uppdrag

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gett oss i uppdrag att granska kvalitetssäkringsarbetet vid Högskolan i Skövde. I detta yttrande framgår våra bedömningar med vidhängande motiveringar och ett förslag till samlat omdöme.

Härmed överlämnar vi vårt yttrande till UKÄ.

Bedömargruppens sammansättning

I bedömargruppen har följande ledamöter ingått:

• Prorektor Eva Pettersson, Blekinge tekniska högskola (Ordförande och sakkunnig).
• Vicerektor Heidi Hansson, Umeå universitet (Sakkunnig).
• Professor Jens Oddershede, Syddansk Universitet. (Sakkunnig)
• Daniel Wiberg, Företagarna,
• Sofia Holmdahl, Stockholms universitets studentkår, (Studentrepresentant).

Bedömargruppens arbete

Granskningen har utgått ifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100) samt i Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG 2015). Se vidare Vägledning för granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete (UKÄ 2018). Underlag för bedömningen har utgjorts av lärosätets självvärdering, studentinlaga samt dokumentation kopplat till de fördjupningsspår som bedömargruppen har granskat vid det andra platsbesöket. Intervjuer har genomförts i samband med två platsbesök, med representanter för lärosätet och för studenter och doktorander samt med arbetslivsföreträdare som lärosätet samarbetar med. Scheman för platsbesöken återfinns i bilaga 1 och 2.

Bedömningsprocessen

På grundval av underlagen har vi granskat lärosätets kvalitetssäkringsarbete och gjort en bedömning utifrån nedanstående bedömningsområden.

Bedömningsområden:

• styrning och organisation
• förutsättningar
• utformning, genomförande och resultat
• jämställdhet
• student och doktorandperspektivet
• arbetsliv och samverkan.

UKÄ har delgivit lärosätet vårt preliminära yttrande för att ge möjlighet att korrigera eventuella sakfel. Delningstiden var tre veckor. Vi har tagit del av lärosätets svar (se bilaga 3), och i de fall där vi gjort bedömningen att det har varit befogat har yttrandet korrigerats.

För bedömargruppen

Eva Pettersson

Ordförande

Bedömargruppens bedömning

Högskolan i Skövde

Lärosäte

Högskolan i Skövde ID-nr

A-2019-09-4771Bedömningsområde: Styrning och organisation

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett sammanhållet kvalitetssystem som är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Utgångspunkter i kvalitetssystemet är Kvalitetspolicyn där det samlade systemet beskrivs och sedan införs i olika delar av verksamheten. Det finns definierade styrdokument i form av riktlinjer, uppdragsbeskrivningar och processer för uppföljning och utvärdering av utbildning på alla nivåer. Ansvarsfördelningen framgår i både lärosätets arbetsordning, rektorns och fakultetsnämndens delegationsordningar samt i de styrdokument som finns för respektive aktivitet i kvalitetssystemet. Resultat från uppföljningar och utvärderingar fångas upp och analyseras i institutionsledningarna, verksamhetsstödets ledningsgrupp och fakultetsnämnden samt fungerar som underlag till dialogmöten (rektorns dialogmöten) med lärosätets ledning. Utifrån dessa dialoger och dess underlag genereras aktiviteter som återfinns i institutionernas och verksamhetsstödets verksamhetsplaner för kommande år och om det är lärosätesövergripande återfinns det i utvecklingsplanen. Bedömargruppen ser därmed en stark relation mellan lärosätets kvalitetsarbete och den strategiska styrningen.

Bedömargruppen menar att lärosätet har visat, både i självvärderingen och vid platsbesöken, att kvalitetssystemet och dess processer uppmuntrar till delaktighet och engagemang hos medarbetare och studenter. En stor del av lärosätets medarbetare har en ansvarsroll som gör att de är involverade i kvalitetsarbetet och kvalitetsutvecklingen. De framhåller också att det finns en stor samverkan mellan linjen och det kollegiala. Vid bedömargruppens intervjuer med medarbetare och studenter framkom att kunskap om lärosätets kvalitetsarbete och de ingående styrdokumenten skiljer sig åt mellan olika grupper. Kunskap om den information som genereras av kvalitetssystemet når inte heller alla medarbetare och studenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Ett väldefinierat och ändamålsenligt kvalitetssystem som är förankrat inom stora delar av organisationen.
• De ingående styrdokumenten håller hög kvalitet i struktur och tydlig ansvarsfördelning.
• Det finns en stark relation mellan lärosätets kvalitetsarbete och den strategiska styrningen.
• Lärosätet har genom tydliga och transparenta processer uppmuntrat till delaktighet och engagemang bland medarbetare och studenter.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Kvalitetssystemets ingående styrdokument kan i vissa fall förenklas och effektiviseras. Exempelvis kan lärosätet sammanfoga de fyra riktlinjerna för kvalitetsarbete i en visuell bild av styrdokumenten och hur de hänger ihop.
• Lärosätet bör få all personal att, i praktiken, följa de riktlinjer och processer som ligger till grund för kvalitetssystemet. Det bör tydliggöras hur programutvecklingsplaner och verksamhetsplaner förhåller sig till varandra och i vilket av dessa dokument eventuella åtgärder från sexårsuppföljningen finns.
• Det behövs ytterligare informationsspridning om kvalitetssystemets olika delar och den information som genereras av systemet.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

1.1 Lärosätets kvalitetssystem är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till övergripande mål och strategier som lärosätet fastställt för sin utbildningsverksamhet.

Uppfylld

Kvalitetssystemet vid lärosätet omfattar hela lärosätets verksamhet och beskrivs övergripande i Kvalitetspolicy för Högskolan i Skövde. I dokumentet framgår hur högskolan definierar begreppet kvalitet, syfte och förhållningssätt för kvalitetsarbete, student- och doktorandinflytande i kvalitetsarbetet samt hur systemet är uppbyggt. Strukturen består av tre nivåer:

• Nivå 1 är det samlade systemet, vilket tydliggörs i policyn.
• Nivå 2 innehåller kvalitetssystemet för verksamhetsområdena utbildning, forskning, verksamhets och ledningsstöd samt högskoleövergripande ledning och styrning.

Nivå 3 innehåller aktiviteter för säkring och utveckling av kvalitet inom de olika verksamhetsområdena. Aktiviteterna beskrivs i särskilda styrdokument

Inom ramen för de olika nivåerna finns förbättringscykeln beskriven – ett arbetssätt som består av fyra sammanlänkade faser; planering, genomförande, uppföljning och utveckling, där syftet alltid är verksamhetsutveckling. Enligt självvärderingen stimulerar denna cykel av ständiga förbättringar en kvalitetskultur där medarbetare, studenter och doktorander uppmuntras att aktivt bidra till och samverka inom ramen för de olika aktiviteterna i kvalitetssystemet och i det dagliga arbetet. Delaktighet, samverkan, systematik och tillit är, enligt kvalitetspolicyn, viktiga ledord för lärosätets kvalitetskultur.

Övergripande ansvar för kvalitetsarbetet har styrelsen och rektorn. Rektorn har ett särskilt kvalitetsråd som är rådgivande i frågor om kvalitetsarbetet, där prorektor är ordförande i rådet. Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för kvalitetsarbetet inom utbildning och forskning. Större delen av de aktiviteter som genomförs inom kvalitetssystemet är delegerade ut i verksamheten och genomförs och ansvaras för inom de olika organisatoriska enheterna samt fakultetsnämnden. Ansvarsfördelningen framgår tydligt av både lärosätets arbetsordning, olika delegationsdokument samt de styrdokument som finns för respektive aktivitet inom kvalitetssystemet.

I Riktlinjer för Kvalitetsarbete inom utbildning beskrivs de aktiviteter för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som är centrala för lärosätets utbildningsverksamhet. Det finns aktiviteter som genomförs kontinuerligt, som inhämtande av studenters, doktoranders och alumners synpunkter på utbildning och lärmiljö, aktiviteter som genomförs vid behov, som inrättande och avveckling av utbildning, samt aktiviteter som genomförs periodiskt, som årlig uppföljning av utbildningsprogram, sexårsuppföljning av ämnen och relaterade utbildningsprogram inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, sexårsuppföljning av ämnen inom utbildning på forskarnivå med mera. För respektive aktivitet finns beslutade styrdokument som beskriver aktivitetens genomförande, ansvarsfördelning och hur resultat av aktiviteten kommuniceras.

Även i Riktlinjer för Kvalitetsarbete inom verksamhets- och ledningsstöd samt Kvalitetsarbete inom högskoleövergripande ledning och styrning finns aktiviteter som syftar till att säkra utbildningskvaliteten, som uppföljning av kompetensutvecklingsplaner, medarbetarundersökningar, process för verksamhetsplanering, rektorns dialogmöten och den årliga kvalitetsrapporten. På liknande sätt som ovan finns för dessa aktiviteter beslutade styrdokument.

Lärosätets kvalitetssystem med kvalitetspolicyn i spetsen har enligt självvärderingen utvecklats under många år och reviderats dels med anledning av högskolans utveckling och utveckling av det nationella utvärderingssystemet, dels under senare år, för att göra det mer tillgängligt för medarbetare, studenter och doktorander. Den första kvalitetspolicyn fastställdes 1995 och kvalitetsarbetet inom utbildning, framför allt uppföljningsprocesser för kurser och program samt inrättande och avveckling av utbildning har reglerats i särskilda riktlinjer sedan 2007.

Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem har definierade styrdokument i form av riktlinjer, uppdragsbeskrivningar och processer för uppföljning och utvärdering av utbildning på alla nivåer. Strukturen är tydlig och aktiviteterna relevanta. En utvecklingsmöjlighet skulle kunna vara att minska ner mängden av dokument som, av bedömargruppen, upplevs omfattande för ett mindre lärosäte. Det återkommer också liknande texter och aktiviteter i flera olika dokument, vilket till viss del kan bli förvirrande.

Förbättringscykeln genomsyrar kvalitetsarbetet och ingår som en viktig del i lärosätets olika aktiviteter. Förbättringscykeln är visualiserad och beskriven i samtliga riktlinjer för kvalitetsarbete och är välkänd i kollegiet. Det finns årscykler för uppföljning av kurser och program: Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram, som delvis tar utgångspunkt i studentenkäterna för kursvärdering och programvärdering, Riktlinjer för kursvärdering och Riktlinjer för programvärdering, och resulterar i kursrapporter respektive programrapporter, planer för programutveckling och programutvecklingsrapporter. Det finns också en sexårsuppföljning av ämnen och relaterade utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå samt en sexårsuppföljning av ämnen inom utbildning på forskarnivå som genomförs med externa granskare.

Resultatet från dessa uppföljningar behandlas i institutionsledningarna, verksamhetsstödets ledningsgrupp och fakultetsnämnden samt fungerar som underlag till dialogmöten (rektorns dialogmöten) med lärosätets ledning enligt Kvalitetsarbete inom högskoleövergripande ledning och styrning. Utifrån dessa dialoger och dess underlag genereras aktiviteter som återfinns i institutionernas och verksamhetsstödets verksamhetsplaner för kommande år och om det är lärosätesövergripande finns det i utvecklingsplanen.

Som beskrivits ovan är kvalitetssystemet och dess processer och riktlinjer väl förankrade och involverade i lärosätets verksamhetsstyrning. Bedömargruppen anser att lärosätets kvalitetssystem är en del av den strategiska styrningen och de mål för verksamheten som finns i den nuvarande Utvecklingsplan för Högskolan Skövde 2017–2022 har varit vägledande vid utformningen och revideringen av styrdokumenten för kvalitetsarbete. Detta gäller för samtliga tre nivåer i kvalitetssystemet.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett sammanhållet kvalitetssystem som är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna och det relaterar till lärosätets övergripande mål och strategier för verksamhetsstyrning

1.2 Lärosätet har en kvalitetssäkringspolicy, eller motsvarande, som är offentlig och en del av den strategiska styrningen.

Uppfylld

I Kvalitetspolicy för Högskolan i Skövde beskriver lärosätet hur kvalitetssystemet är uppbyggt, vilken struktur och ansvarsfördelning som gäller samt hur systemet följs upp. I policyn framgår även hur lärosätet definierar kvalitetsbegreppet, syfte och förhållningssätt för kvalitetsarbetet samt student- och doktorandinflytandet. Bedömargruppen anser att kvalitetspolicyn både strukturellt och innehållsmässigt uppfyller de krav som är önskvärda för en policy. Kvalitetspolicyn har senast fastställts av styrelsen 2020 och finns tillgänglig via lärosätets webbplats. Policyn är en utgångspunkt för hur kvalitetssystemet är uppbyggt vid lärosätet och är känd i organisationen.

1.3 Lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning för kvalitetsarbetet.

Uppfylld

Övergripande struktur för lärosätets organisation och ansvarsfördelning framgår i dokumenten Arbetsordning vid Högskolan i Skövde och Organisationsstruktur vid Högskolan i Skövde. Här beskrivs styrelsen, rektorn, fakultetsnämnden, institutionerna samt verksamhetsstödets ansvar och uppdrag på en övergripande nivå. Ansvarsfördelningen är tydligt angiven och relativt lätt att följa. Till Arbetsordningen finns även en bilaga 1 som beskriver handläggning av ärenden, som beredning, föredragning, samråd med studentrepresentanter, diarieföring, delegering med mera, samt en bilaga 2, där sammansättning och utseende av ledamöter i högskolans olika organ tydligt framgår. I Organisationsstrukturen beskrivs institutionernas interna organisation och där framgår även fördelningen av huvudområden och resursämnen vid de olika institutionerna och avdelningarna samt verksamhetsstödets olika avdelningar. Rektorn har enligt självvärderingen inrättat tre rådgivande organ, där ett av dem är rektorns kvalitetsråd och leds av prorektorn. Det finns en uppdragsbeskrivning för rektorns kvalitetsråd, där det tydligt framgår vilka huvuduppgifter som rådet har. Bland annat ska de bereda beslut och rapporter som rör kvalitetsarbete och kvalitetssäkring på övergripande nivå och som inte har delegerats i organisationen. De ska också följa upp kvalitetssystemet och vid behov föreslå utvecklingsåtgärder, bidra till utbyte av kunskaper och erfarenheter av kvalitetsarbete mellan högskolans olika delar samt samordna större externt initierade utvärderingar och andra lärosätesövergripande kvalitetsutvecklingsprojekt.

Fakultetsnämnden har ett övergripande ansvar för kvalitetssäkringen av lärosätets utbildning och forskning. De har i sin tur inrättat organ som på delegation ansvarar för vissa delar av kvalitetssäkringen av utbildning. Bland dessa organ finns sex utbildningskommittéer, en för respektive institution för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt en för forskarutbildning inom det område där lärosätet har examenstillstånd. I självvärderingen beskrivs fördelningen av ansvar och befogenheter för kvalitetsarbete mellan fakultetsnämnden, utbildningskommittéerna samt institutionerna och avdelningarna. Detsamma framgår också tydligt i dokumenten Rektors delegationsordning, Fakultetsnämndens delegationsordning och Prefekternas delegationsordning.

Fördelningen av beslutsmandat mellan utbildningskommittén och prefekten/avdelningschefen är enligt bedömargruppen tydligt beskriven, men kan för en utomstående uppfattas som något fragmenterad. Enligt Arbetsordning vid Högskolan i Skövde har prefekten ansvar för institutionens verksamhet, där bland annat kvalitetsarbete ingår, och enligt Rektors delegationsordning har prefekten generell beslutsrätt i frågor som rör institutionens utbildningsverksamhet. Trots detta finns det beslut i form av inrättande och avveckling av kurs, fastställande av kursplan samt ändringar av utbildningsplan som ligger på utbildningskommittén, delegation från fakultetsnämnden, där prefekten inte ingår (enligt uppdragsbeskrivningen för utbildningskommittéerna kan avdelningscheferna eller andra berörda adjungeras till kommittéernas möten). Däremot är det prefektens ansvar att ta fram förslag till ny utbildning, medan fakultetsnämnden behandlar ärendet och lämnar förslag till beslut till rektor.. Den delegeringen av mandat för nya utbildningar kan inte ses i fakultetsnämndens delegering, utan framgår i prefektens delegationsordning.

Vid bedömargruppens platsbesök framkom att uppdelningen av beslutsrätt och arbetsfördelning varken föranledde några utmaningar för prefekten, avdelningschefen eller ledamöterna i utbildningskommittéerna. Det sågs mer som en tydlig fördelning av arbete och ett samarbete för att nå bästa resultat. Ledamöterna i utbildningskommittéerna är bland annat ämnesföreträdare (ansvarar för huvudområden), och de beskriver under bedömargruppens platsbesök att det sker en ständig dialog och ett nära samarbete mellan ämnesföreträdarna och prefekten. Ämnesföreträdarna ingår i institutionens ledningsgrupp där även avdelningscheferna ingår, gruppen har planerade möten kontinuerligt, där det alltid finns en stående punkt om information om det som tagits upp på utbildningskommittéernas möten. Detta gäller dock inte vid alla institutioner utan kommunikationen mellan ämnesföreträdare och prefekt/ledningsgrupp sker då på annat sätt/via andra kanaler. På liknande sätt finns en utbildningskommitté för forskarutbildningen, som spänner över två institutioner, där även ämnesföreträdarna och en studierektor för forskarutbildningen ingår. Bedömargruppen anser att lärosätet har en fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan prefekten, avdelningschefen, ämnesföreträdarna och utbildningskommittéerna som är tydligt definierad, anpassad efter lärosätets organisation och som medarbetarna upplever fungera väl.

Till ovanstående delegationsordningar med angivna ansvarsmandat finns även uppdragsbeskrivningar för olika funktioner, som ämnesföreträdare och ämnesansvarig lärare, programansvarig lärare, kursansvarig lärare, examinator med flera för både utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskarutbildningsnivå.

Bedömargruppen anser att lärosätet har en ändamålsenlig och tydligt definierad ansvarsfördelning som är känd i organisationen.

1.4 Lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos lärare, övrig personal samt studenter och doktorander.

Uppfylld

Lärosätet har, som beskrivits tidigare, definierade processer och riktlinjer för kvalitetsarbetet med tre olika nivåer för att beskriva systemet övergripande, mer detaljerat inom olika delar, samt aktiviteter för att följa upp och säkra kvaliteten i utbildningen. En stor andel av lärosätets medarbetare har någon form av ansvarsroll (kursansvarig lärare, programansvarig lärare, ämnesföreträdare, ämnesansvarig lärare, examinator, studierektor, avdelningschef, prefekt m.fl.) inom utbildningsverksamheten, vilket naturligt bidrar till delaktighet, engagemang och ansvar. Vid institutionerna finns utbildningskommittéer (beslutande i specifika frågor) och utbildningsråd (för diskussion och samråd), som båda är viktiga forum för att behandla synpunkter som kommer upp i kursrapporter (sammanställning av studenternas och kursansvarigs synpunkter på kursen) och programrapporter (sammanställning av studenternas och programansvarig lärares synpunkter på programmet), vilket framkom vid bedömargruppens platsbesök. Av både självvärderingen och vid platsbesöken framgår att studenter och doktorander är inbjudna att delta i beredande och beslutande organ vid lärosätet. Lärosätet arbetar aktivt med att få studenter mer engagerade i att svara på enkäter och delta i olika forum för kvalitetsarbete.

Övriga processer som uppmuntrar till delaktighet och engagemang bland lärosätets medarbetare, doktorander och studenter är exempelvis framtagande av den strategiska och högskolegemensamma utvecklingsplanen (Utvecklingsplan 2017–2022) samt till institutionernas och enheternas verksamhetsplaner. Inför utformandet av dem arrangeras workshoppar och arbetsgrupper med medarbetare, studenter och doktorander. Dessutom arrangeras personaldagar med olika fokus, som kvalitetsarbete, studenters lärande, etik, jämställdhet och forskningsanknytning samt interna remisser för att få in synpunkter på olika styrdokument.

Vid bedömargruppens platsbesök framkom, både från medarbetare och studenter, att det inom lärosätet finns ett stort engagemang, en vilja att bidra med sin kompetens och leverera till studenterna. Det framkom också att det är en stor samverkan mellan linjen och det kollegiala, en kvalitetskultur som visar sig både på ledningsnivå och operativ nivå, samt ett nära samarbete mellan lärare och studenter. I intervjuerna med prefekterna lyfts det viktiga förhållandet mellan lärare och studenter ytterligare fram och de menar, att den låga svarsfrekvensen på kurs- och programvärderingar till stor del beror på att studenterna tar upp synpunkter direkt med lärarna under kursens gång i stället för att vänta på en kursvärdering i slutet av kurser, som inte kommer dem själva till del. På liknande sätt bekräftas detta i studentinlagan.

Bedömargruppen anser att lärosätet har systematiska processer som uppmuntrar till delaktighet, engagemang och ansvar hos medarbetare och studenter.

1.5 Lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas tillvara i den strategiska styrningen, kvalitetsarbetet och i utvecklingen av kvalitetssystemet.

Uppfylld

I självvärderingen beskrivs lärosätets förbättringscykel som den centrala komponenten i högskolans kvalitetssystem. Förbättringscykeln består av de fyra faserna planera, genomföra, följa upp och utveckla. Resultat från olika uppföljningar och utvärderingar tas systematiskt tillvara och genererar underlag för strategisk styrning och fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser utifrån självvärderingen att lärosätet har en stark koppling mellan resultatet av kvalitetssystemets olika aktiviteter och den strategiska styrningen, vilket också styrks under intervjuerna vid platsbesöken. Rektorns årliga dialogmöten med ledningsgrupper för institutioner och verksamhetsstöd samt fakultetsnämndens dekaner tar utgångspunkt i genomförda uppföljningar och utvärderingar. Resultatet av dialogerna genererar underlag för kommande års verksamhetsplaner för samtliga organisatoriska enheter.

Vid bedömargruppens intervjuer med prefekterna beskriver de sitt viktiga uppdrag i att hämta in information från de olika aktiviteterna i kvalitetssystemet (nivå 3) för att, i dialogmöten med rektorn, lägga fram förslag till prioriterade aktiviteter och kompetensförstärkning inom sin verksamhetsplan för kommande år. När verksamhetsplanen för institutionen är fastställd vidtar arbetet med att utforma en handlingsplan med operativa aktiviteter som ska genomföras under kommande år – ett verktyg som är viktigt för institutionens medarbetare. Detta arbete varierar dock från institution till institution.

Kvalitetsrådet ger stöd till rektor i frågor som rör rektors övergripande ansvar för lärosätets kvalitetssäkring. Bland de huvuduppgifter som nämns i riktlinjerna ingår att följa upp kvalitetssystemet och vid behov föreslå åtgärder samt bidra till utbyte av kunskaper och erfarenheter av kvalitetsarbete mellan lärosätets olika delar. Rådet bereder kontinuerliga rapporter till rektorn, som förmedlas till styrelsen, och ansvarar för att sammanställa den årliga Kvalitetsrapporten. Rådet har möten varje månad, och i rådet ingår dekanen från fakultetsnämnden samt representanter från respektive institution och verksamhetsstödet. I rådet ingår även en studentrepresentant och lärosätets utredare. Vid bedömargruppens platsbesök framkom att en av lärosätets utredare har en kontinuerlig kontakt med samtliga enheter inför rådets möten och förbereder agendan. Det skrivs också mötessanteckningar som publiceras på medarbetarwebben. Bedömargruppen anser att rådet, genom sin sammansättning och sitt upplägg av arbete, har de förutsättningar som krävs för att genomföra ett övergripande kvalitetssäkringsarbete vid lärosätet, enligt de huvuduppgifter som framgår i riktlinjerna.

Uppföljning av utbildningsverksamhet sker både via fakultetsnämnden samt via institutionerna och avdelningarna. Ansvarsfördelning och beslutsmandat är enligt bedömargruppen tydligt beskrivna i olika delegationer och riktlinjer för uppföljningsprocesser. Ansvarig för en viss process har även ansvar för att utvärdera den specifika processen och eventuellt komma in med förslag till förbättringar.

Kurs- och programrapporter, som sammanställs efter studenternas svar på kurs- och programvärderingar, samt den årliga uppföljningen av program tas enligt självvärderingen omhand inom institutionens förbättringscykel. När det gäller sexårsuppföljningen av utbildningen är det fakultetsnämndens ansvar att genomföra uppföljningen. Bedömargruppen anser att det är viktigt att dessa processer har ett tydligt sammanhang – från kursrapporter och åtgärder utifrån dessa till åtgärder med anledning av sexårsuppföljningen. En utmaning för bedömargruppen har varit att tydligt se hur de parallella processerna med planer för programutveckling och verksamhetsplaner hänger samman, exempelvis hur resultat från sexårsuppföljningar, i praktiken, genererar input till programutvecklingsrapporterna, av vem och i vilka forum detta sker. Lika svårt har det varit att se om kurs- och programrapporter, i praktiken, genererar aktiviteter och åtgärder i planer för programutveckling eller institutionernas och verksamhetsstödets verksamhetsplaner. Det finns vissa goda exempel på att detta fungerar alldeles utmärkt, men vi ser också att det finns brister i samordningen av åtgärder och i vissa fall att aktiviteter i planerna finns med under ett antal år utan åtgärd. Bedömargruppen upplever att detta fungerar vid vissa institutioner, medan det finns utvecklingspotential vid andra. Bedömargruppen inser också att lärosätet är litet och att detta bidrar till mer informella kontakter och diskussioner mellan ledningen, medarbetarna och studenterna, vilket möjliggör förtydliganden och prioriteringar vid sidan om de processer och riktlinjer som finns.

Bedömargruppen anser, trots vissa utvecklingsmöjligheter, att lärosätet säkerställer att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemets olika aktiviteter tas tillvara i den strategiska styrningen, i kvalitetsarbetet och i utbildningsutvecklingen. Bedömargruppen anser också att rektorns kvalitetsråd tar ansvar för att övergripande resultat som genereras av kvalitetssystemet tas tillvara för att utveckla själva systemet.

1.6 Lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter och får spridning inom organisationen

Uppfylld

Lärosätet har inom respektive dokumenterad och beslutad riktlinje eller process för aktivitet inom kvalitetssystemet skrivit fram hur den information och de resultat som genereras från aktiviteten ska kommuniceras inom organisationen och vissa fall externt. Lärosätet har en stor del av sin information presenterad digitalt via antingen den externa webben eller via olika interna portaler riktade till medarbetare eller studenter. I årsredovisningen och i kvalitetsrapporten framgår också de övergripande resultaten av de uppföljningar och utvärderingar som skett under året samt de eventuella åtgärder som tillsatts. Lärosätet beskriver också i självvärderingen att det genomförs ett antal informationstillfällen eller dialogmöten kontinuerligt under året, framför allt om resultat från kurs- och programvärderingar, resultat från årliga programuppföljningar och sexårsuppföljningar av program samt resultat från studentbarometer och doktorandspegel. Ovanstående gäller främst kommunikation till studenter och doktorander, men även till externa intressenter och då främst inom de forum som finns för arbetslivsanknytning.

Styrelsen för lärosätet är informerad om kvalitetssystemet och dess olika nivåer, de får kontinuerlig uppdatering av prorektorn vid styrelsemötena och det ges också utrymme för diskussioner om kvalitetsfrågor. Vid bedömargruppens intervjuer med styrelseledamöter framkom att de känner sig involverade i lärosätets kvalitetsarbete, de tar beslut om rektorns kvalitetsrapport och beslutar även om kvalitetspolicyn, vilket ger dem möjlighet att påverka och bidra med externa erfarenheter.

Vid bedömargruppens övriga intervjuer med medarbetare och studenter framkom att kunskapen och medvetenheten om lärosätets kvalitetssystem och den information som genereras av systemet skiljer sig inom olika delar av lärosätet och för olika studentgrupper. Bedömargruppen anser att det finns en stor vilja att kommunicera informationen, tydliga riktlinjer för hur den ska kommuniceras men att den ibland inte når fram till intressenterna.

När det gäller resultat från programuppföljningar har lärosätet valt att ännu inte publicera dem skriftligt till studenter utan enbart på medarbetsportalen. Resultat från uppföljningar och de aktiva åtgärder som kommit fram meddelas i stället muntligt vid respektive programansvarigs träff med studenterna. Dessa träffar är, enligt programansvariga och studenter, inte så välbesökta och därmed når informationen inte riktigt ut. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att publicera dessa resultat även på studentportalen.

Trots viss förbättringspotential anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att den information som genereras av kvalitetssystemet publiceras och kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt inom organisationen.

Bedömningsområde: Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar verksamhetens behov. Det finns styrdokument och en tydlig ansvarsfördelning för rekrytering och kompetensutveckling. Lärare har kompetensutvecklingstid som nyttjas för forskning eller pedagogisk kompetensutveckling och planeras och följs upp i utvecklings- och lönesamtal. Ansvaret för infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är tydligt, och studenter och doktorander får goda förutsättningar att genomföra sina utbildningar inom planerad studietid. Det finns tydliga strukturer för uppföljning av kurser och program, liksom av studiemiljön generellt, men svarsfrekvensen på de enkäter som ligger till grund för kvalitetsutvecklande åtgärder är otillfredsställande låg och ger ett otillräckligt underlag för insatser. Lärosätet visar medvetenhet om detta problem och ett utvecklingsarbete har initierats.

Som helhet betraktat finner bedömargruppen att lärosätets kvalitetssystem har goda förutsättningar att fånga upp problem som har med utbildningens förutsättningar att göra.

Samtliga bedömningsgrunder inom området är uppfyllda. Det finns utvecklingsområden, men lärosätet har visat insikt om svagheter och utmaningar, och bedömargruppen kan se att åtgärder planeras.

Bedömargruppen har identifierat följande huvudsakliga styrkor inom bedömningsområdet:

• Lärosätet har en och väl beskriven ansvarsfördelning för rekrytering och kompetensutveckling.
• Det finns riktvärden för vilken lärarkompetens som krävs för ämnen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
• Undervisande personal har kompetensutvecklingstid i sina tjänster.
• Verksamhetsstödets handlingsplaner utformas i dialog med kärnverksamheten.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Många olika personer och roller är involverade i att säkerställa kompetensförsörjningen, vilket riskerar att leda till oklarheter.
• Det är oklart hur de profilerade forskningsmiljöerna bidrar till lärarnas kompetensutveckling.
• Svarsfrekvensen på enkätundersökningar av olika slag är otillfredsställande låg och kan inte ge ett gott underlag för uppföljning eller utveckling.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Enligt självvärderingen används begreppet lärarkompetens för all undervisande personal, även medarbetare med annan anställningsform. Anställningsordningen klargör regler och de kompetenskrav som ställs vid olika läraranställningar. Iriktlinjer för såväl inrättande som uppföljning av utbildning definieras lärarkompens dels i antal lärare, dels i vetenskaplig, pedagogisk och professionsrelaterad kompetens. Prefekten och avdelningschefen ansvarar för att lärarkompetensen motsvarar utbildningens behov, men det praktiska ansvaret åligger avdelningschefen med stöd av ämnesföreträdarna. HR-avdelningen erbjuder specialiststöd. Bedömargruppen anser att det delade ansvaret kan leda till oklarheter i ansvarsfördelningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet att en ny rekryteringsgrupp utses inför varje rekrytering och att studentkåren har yttrande- och förslagsrätt i dessa grupper. Bedömargruppen anser att modellen med tillfälliga rekryteringsgrupper inför varje anställning är ineffektiv, men en fördel kan vara att studentinflytandet underlättas. Docenter utnämns av fakultetsnämnden efter beredning i råd för docentprövning och extern sakkunniggranskning. Utseende av sakkunniga regleras i anställningsordningen och riktlinjerna för utnämning till docent

Anställningsordningen och arbetet med att införa Europeiska stadgan för forskare och riktlinjer för rekrytering av forskare (HRS4R) visar enligt bedömargruppen att lärosätet strävar efter ett gemensamt synsätt på anställningar, vilket bör motverka tillfälliga lösningar och tidsbegränsade anställningsformer. En högskolegemensam mall för kompetensförsörjningsplan håller på att införas och har använts vid institutionen för ingenjörsvetenskap för perioden 2020–2022 (Mall för kompetensförsörjningsplan).

Enligt självvärderingen bedöms lärarkompetensen vid inrättande och sexårsuppföljning av utbildningar och det finns exempel på att utbildningar inte inrättas om kompetensen bedöms vara otillräcklig. Det framgår däremot inte vad som händer om lärarkompetensen försämras kort efter inrättandet av en utbildning eller under perioden fram till sexårsuppföljningen. Bedömargruppen anser att detta är en brist som skulle kunna åtgärdas exempelvis genom mittuppföljningar under sexårsperioden eller uppföljningar i samband med förändringar i lärarkåren. Det finns relativt högt ställda mål för antalet pedagogiskt och vetenskapligt meriterade lärare i högskolans utvecklingsplan och riktvärden för vilken kompetens som krävs för ämnen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Det finns dock ingen uppgift om eller något mål för lärartätheten i förhållande till antalet studenter.

I Utvecklingsplanen för 2022 framgår det att minst 50 procent av de tillsvidareanställda lärarna ska vara meriterade och 10 procent excellenta, som detta definieras i den pedagogiska meriteringsmodellen. Där framgår också att 75 procent av lärarkåren ska ha disputerat, varav 20 procent ska vara professorer. I bilagan till utvecklingsplanen 2017–2022 (fastställd 2019) framgår att 2018 var 7 procent av högskolans lärare meriterade och 0 procent excellenta, medan siffrorna för forskningsmeriterad personal låg på 14 procent för professorer och 69 procent för disputerade lärare. I studentinlagan nämns att det finns lärare som studenterna upplever har sämre pedagogisk förmåga, och siffrorna tyder på att det finns behov av strategiska satsningar på pedagogisk kompetensutveckling.

Bedömargruppen anser att högskolan har en övergripande ansvarsfördelning och aktiviteter för att säkerställa adekvat och tillräcklig lärarkompetens. Systematiska uppföljningar sker vid sexårsuppföljningen av utbildningen, men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att överväga ytterligare någon uppföljning under perioden mellan inrättandet och sexårsuppföljningen av utbildningarna.

.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Enligt självvärderingen ligger ansvaret för att erbjuda en miljö som främjar lärarnas kompetensutveckling i första hand hos prefekterna och avdelningscheferna. Individuella diskussioner och uppföljningar av kompetensutveckling för undervisande personal sker i medarbetarsamtal, vilket framgår av Riktlinjer för kompetensutveckling och Mall för medarbetarsamtal. Det finns ett visst kursutbud i högskolepedagogik och en högskolepedagogisk koordinator, liksom en arena för högskolepedagogisk utveckling som förväntas bli permanent. Goda exempel på hur lärosätet lyft vikten av pedagogisk utveckling är inrättandet av ett pedagogiskt pris 2020 och pedagogiskt stöd av en it-pedagog. Miniminivån för lärares kompetensutvecklingstid är 10 procent, vilket framgår av Lokalt arbetstidsavtal för lärare vid Högskolan i Skövde.

I självvärderingen beskrivs Riktlinjer för pedagogisk karriärstege, ett system för pedagogisk meritering i två steg, till meriterad och excellent lärare. Lärosätet stimulerar lärare att söka pedagogisk meritering genom lönepåslag. Systemet är förhållandevis nytt, och i bilagan till utvecklingsplanen 2017 nämns att målet att nå 50 procent meriterade och 10 procent excellenta lärare har varit utmanande. År 2019 och 2020 utnämndes dock ett stort antal lärare, främst till nivån meriterad.

Forskarhandledarutbildning erbjuds för docentmeritering och ett forskningsledarprogram ges tillsammans med andra lärosäten, för att utveckla och stärka kompetensen för nya eller kommande ledare inom forskning. Handledarkollegier inom utbildning på forskarnivå i informationsteknologi och hälsovetenskap är miljöer för att utveckla handledarkompetens.

Bedömargruppen anser att det är mycket positivt att samtliga utbildningsprogram ska ha en tydlig koppling till en forskningsgrupp. Enligt självvärderingen främjas lärarnas ämneskompetens av att institutioner och avdelningar är profilerade och det förutsätts att detta i sig skapar attraktiva och dynamiska miljöer. Vid platsbesöket framkom att lärarna anser sig ha möjlighet att utnyttja sin kompetensutvecklingstid till forskning eller pedagogisk utbildning. Lärarna framhåller dock främst sina individuella behov och önskemål, medan institutions- och programledningen menar att verksamhetens behov styr hur kompetensutvecklingstiden nyttjas. En bedömning av utrymmet och förutsättningarna för lärarnas kompetensutveckling ingår vid inrättandet och sexårsuppföljningen av utbildningen, vilket enligt bedömargruppen bör kunna visa om det finns särskilda behov eller problem.

Verksamhetsstödet ger enligt självvärderingen lärare möjligheter att genomföra sitt arbete på ett effektivt sätt. Uppföljning av lärarnas miljö sker i medarbetarundersökningar, arbetsmiljönämnden och enheternas verksamhetsplaner.

Bedömargruppen anser att lärosätet erbjuder en miljö som främjar möjligheten för undervisande personal att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens. Den pedagogiska karriärstegen är ett särskilt incitament för lärare att meritera sig inom högskolepedagogik. Regelbundna arbetsmiljöundersökningar och uppföljningar stödjer lärarnas förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Enligt självvärderingen vilar det övergripande ansvaret för infrastruktur, studentstöd och läranderesurser på högskoledirektören och avdelningscheferna för respektive områden inom verksamhetsstödet. Här ingår olika former av infrastruktur, som lokaler som är utrustade på ett relevant sätt, och it-tjänster inklusive användarsupport för digitala verktyg och nätbaserad undervisning. Avdelningen för utbildnings- och studentstöd erbjuder studie- och karriärvägledning, stöd till studenter med funktionsnedsättning, studenthälsa, studentservice, schema, tentamensservice med mera. Andra läranderesurser är bibliotekstjänster och den studentstödjande funktionen Studieverkstan, som bland annat erbjuder stöd för akademiskt skrivande och handledning i matematik. Verksamhetsplanen för verksamhetsstödet utformas i dialog med institutionerna och bryts ner i respektive avdelnings handlingsplan. Systematisk uppföljning av stödet sker i de dialogmöten rektorn håller med enheternas ledningsgrupper och i någon utsträckning i årsredovisningen. Det finns ett råd för verksamhetsstöd bestående av avdelningschefer från verksamhetsstödet, en avdelningschef från respektive institution samt en studentrepresentant som leds av högskoledirektören och träffas varje månad. Rådets syfte är att erbjuda täta kontaktmöjligheter mellan verksamhetsstödet och kärnverksamheterna utbildning och forskning. Bedömargruppen ser mycket positivt på den kanalen för erfarenhetsutbyte, som ett exempel på hur lärosätet arbetar för att främja utvecklingen av ett gemensamt synsätt och en övergripande kvalitetskultur.

Ansvaret för institutionsmiljöer som laborationssalar, demonstrationsmiljöer, verkstäder för och kliniskt träningscentrum för vårdutbildningar vilar på prefekterna och avdelningscheferna. Enligt självvärderingen måste institutionerna ha minst ett mål som rör studiemiljön i sina verksamhetsplaner, vilket bör bidra till att frågan hålls aktuell. Infrastruktur för utbildning bedöms också vid inrättande och uppföljning av utbildningar, och som framgår av Riktlinjer för programvärdering ingår frågor om förutsättningar för en god lärandemiljö, som tillgång till relevanta lokaler och utrustning i den kontinuerligt återkommande programvärderingen. Svarsfrekvensen för de enkäter som skickas genom systemet EvaSys är dock låg, och det är enligt bedömargruppen svårt att se hur de rapporter som genereras i systemet kan användas för utvecklingsinsatser. Vid platsbesöket framkom att studenter och lärare i viss utsträckning använder informella informationskanaler för att kompensera den låga svarsfrekvensen. Samtidigt framförs det i studentkårsskrivelsen att bristen på anonymitet är ett problem, vilket bedömargruppen menar visar behovet för lärosätet att arbeta för att höja svarsfrekvensen, till exempel genom att förbättra återkopplingen till studenterna och därigenom öka deras motivation att svara. Lärosätet visar en medvetenhet om problemet, och fakultetsnämnden har initierat ett utvecklingsprojekt under 2020 för att åtgärda de låga svarssiffrorna.

Uppföljningar av studenternas och doktorandernas upplevelse av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser sker i studentbarometern, doktorandspegeln och studentkårens självständigt utformade studentkårsskrivelse. Studentbarometern från 2018 har följts upp, men det är oklart för bedömargruppen vilka resultat som uppföljningen har lett till. Även i detta sammanhang verkar det finnas brister i återkopplingen till studenterna. Synpunkter i studentkårsskrivelsen har dock lett till åtgärder beträffande regler för omexamination.

Studentinlagan beskriver studiemiljön som god. Det finns gott om resurser, teknisk utrustning och pedagogiska stödfunktioner som Studieverkstan. Vid platsbesöken framkom inga synpunkter på lokaler eller annan infrastruktur.

Bedömargruppen anser att lärosätet har goda rutiner för att säkerställa att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och används på ett effektivt sätt. Ett utvecklingsområde är svarsfrekvensen på de digitala enkäterna, men bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet har påbörjat insatser för att förbättra detta.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Lärosätets mål för genomströmningen på ett program på grundnivå är 85 procent, vilket framgår av en bilaga till självvärderingen (Bilaga till utvecklingsplan 2017–2022). Genomströmning redovisas i årsredovisningen och följs upp enligt Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram. Vid sexårsuppföljningen av utbildningar på grundnivå och avancerad nivå ingår intervjuer med studenter och analyser av struktur och progression i programmet. Hög utbildningskvalitet kopplas till studenternas förutsättningar att uppnå kursmålen. UKÄ:s tillsyn av regeltillämpningen vid lärosätet visar att kurs- och utbildningsplaner i de flesta fall uppfyller högskoleförordningens krav på innehåll, men att de inte alltid fastställs i god tid inför kursstart.

Enligt självvärderingen har avdelningscheferna det övergripande ansvaret för att säkerställa studenternas förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad tid. Ansvaret tydliggörs också i uppdragsbeskrivningar för kursansvariga lärare, programansvariga lärare och studierektorer för forskarutbildningen samt uppdragsbeskrivningar för examinatorer på olika nivåer. Riktlinjer för studenthälsan och Riktlinjer för introduktion till högskolestudier klargör att Studenthälsans ansvar för samordningen av introduktionen av nya studenter och för att erbjuda stödjande samtal och förebyggande studenthälsovård. Studentstödet arbetar med frågor som rör lika villkor och breddad rekrytering. Studenthälsan och studentstödet ingår i Avdelningen för utbildnings- och studentstöd. En annan studentstödjande avdelning är Högskolebiblioteket där Studieverkstan ingår. ansvarar för lika villkor och breddad rekrytering enligt Riktlinjer för lika villkor.

Uppdragsbeskrivningen för kursansvarig lärare på grundnivå och avancerad nivå beskriver att vid kursstart ska studenterna få information om kommande och tidigare genomförd kursvärdering, information om tillgängliga stödresurser och information om att kursansvariga lärare kontinuerligt ska besvara kursrelaterade frågor från studenterna. Den programansvariga läraren ska vara delaktig vid introduktionen av nya programstudenter. I den programansvariga lärarens uppdrag ingår att ansvara för kontakter med och uppföljning av de studenter som följer programmet tillsammans med berörd studie- och karriärvägledare, till exempel genom individuella studentuppföljningssamtal eller rådgivning vid val av kurser. Överenskommelse om individuell studiegång görs i samråd med berörd student samt studie- och karriärvägledare. I detta arbete ingår även, vid behov, samråd med samordnare för studenter med funktionsnedsättning, enligt Anvisningar för särskilt pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning. Hjälpmedlet TUSS (Tidigt uppföljningssystem Skövde) bidrar till att fånga upp studenter i behov av stöd och sätta in insatser. Det finns också ett projekt för att integrera studentstöd i utbildningsprogrammen.

Uppföljning sker genom digitalt distribuerade kursenkäter och programenkäter som ligger till grund för kurs- och programutveckling, vilket framgår av Riktlinjer för kursvärdering och Riktlinjer för programvärdering. Metoden är systematisk och väl beskriven, men svarsfrekvensen på enkäterna är så låg att de inte kan vara underlag för åtgärder. Studentbarometern används för att identifiera insatsområden, men det är oklart vilka åtgärder som sedan genomförs. Särskilda enkäter och träffar erbjuds för högskolans internationella studenter. Vid platsbesöket framkom att det finns brister i återkopplingen av resultatet från tidigare kursvärderingar och att detta kan bidra till att försvaga motivationen att besvara enkäterna. Enligt bedömargruppen skulle bättre rutiner för återkoppling av resultat kunna förbättra svarsfrekvensen på enkäterna. Brister i efterlevnaden av högskoleförordningens bestämmelser om kursvärderingar liksom i förhållande till högskolans egna riktlinjer för kursvärdering kommenteras också i UKÄ:s tillsyn av regeltillämpningen. Här ser bedömargruppen ett behov av en bättre uppföljning av kursansvariga och programansvariga lärares ansvar. Samtidigt framfördes vid platsbesöket att lärares engagemang och insatser ger studenterna goda förutsättningar att klara av sina utbildningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet har goda formella rutiner och processer för att säkerställa studenters och doktoranders förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Det finns dock vissa brister i efterlevnaden, till exempel fastställandet av kursplaner och återkopplingen av resultat på kursvärderingar, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppens helhetsbedömning av bedömningsområdet är att det inte är tillfredsställande genomfört på lärosätet. Slutsatsen baseras främst på den bristande systematiken i de rutiner och dokument som används i den årliga rapporteringen och uppföljningen av kvaliteten på utbildningsprogram och på studenternas otillräckliga deltagande i den processen. Bedömargruppen anser dessutom att det finns ett behov av att stärka uppföljningsprocessen, så att lärosätet i högre grad följer upp att de brister och utvecklingsaktiviteter som tas upp i de årliga programutvecklingsrapporterna åtgärdas. Lärosätet bör öka studenternas kunskaper om och engagemang i centrala delar av uppföljningsprocesserna.

Lärosätets kvalitetssystem innehåller alla väsentliga delar som behövs och förbättringscykelns samlade grepp är också det relevanta sättet att binda samman dessa delar. Lärosätet har tillfredsställande processer för utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar, forskningsanknytning och arbete med utbildningarnas måluppfyllelse. De huvudsakliga problemen är det praktiska genomförandet av förbättringscykeln, bland annat återkoppling till studenterna och efterlevnaden av riktlinjerna.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor i lärosätets kvalitetssystem:

• De grundläggande strukturerna för ett välfungerande kvalitetssystem är på plats. Förbättringscykeln är en bra metod för att systematiskt utvärdera, åtgärda och följa upp utbildningar.
• Kvalitetssystemet fungerar väl i förhållande till utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar.
• Det är god samstämmighet mellan utbildningarna och forskningen vid lärosätet, och lärosätet arbetar systematiskt med måluppfyllelsen för sina utbildningar.
• Lärosätet fokuserar på att engagera lärarna i alla delar av kvalitetsprocesserna och använda aktiverande inlärningsmetoder i utbildningarna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

• Systematiken i den årliga förbättringscykeln för kurs och programuppföljning kan förbättras för dokumentation, återkoppling och uppföljning.
• Programutvecklingsrapporterna skiljer sig år från år både mellan utbildningar och inom enskilda utbildningar och i flera rapporter går det inte att följa uppföljningarna av de brister och föreslagna åtgärder som anges.
• Studenternas deltagande kan med fördel förbättras i flera delar av arbetsprocessen med programutvecklingsrapporten.
• Studenterna bör inkluderas i arbetet med aktiverande inlärningsmetoder i utbildningarna.
• De årliga programutvecklingsrapporterna har potential att bli ett bättre styrinstrument för lärosätet om mera utbildningsinformation tas upp i rapporten, och om det finns en mall som på ett tydligare sätt visar att samtliga kvalitetsaspekter enligt riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram behandlas.

Bedömningar av bedömningsgrunder:

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Prefekten och avdelningscheferna har det överordnade ansvaret för institutionens kvalitetsarbete och har ansvar för att utforma och utveckla befintliga utbildningar. Fakultetsnämnden fastställer nya utbildningsplaner och nya allmänna studieplaner, medan utbildningskommittéerna beslutar om revidering av utbildningsplaner och allmänna studieplaner. Utbildningskommittéerna beslutar även om nya kursplaner och revidering av kursplaner Platsbesöken visar att om det i sällsynta fall skulle behövas en samordning av synpunkter mellan institutionerna och fakultetsnämnden, så klaras det alltid upp med en dialog mellan de involverade parterna. Ingen vid intervjuerna kunde erinra sig att det hade lett till oenighet i förhållande till det slutgiltiga beslutet om kvalitetsarbetet.

Det är rektorn som efter förbehandlingen i fakultetsnämnden fattar det slutgiltiga beslutet om inrättade och nedläggning av utbildningar.

Lärosätets riktlinjer för avveckling av ett utbildningsprogram föreskriver att studenter som varit inskrivna vid lärosätet under de senaste fem åren ska informeras om nedläggningar. I Riktlinjer för avveckling av program står det att studentkåren ska informeras. Däremot står det inte vem som ska göra detta. Självvärderingen ger exempel på åtgärder i samband med inrättande och nedläggning av utbildningar och delar av utbildningar. Processen har använts flera gånger och framstår för bedömargruppen som väl inarbetad.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet har bra riktlinjer för alla relevanta delar av utformningen, utvecklingen, inrättandet och nedläggningen av utbildningar. Ansvarsfördelningen är tydligt beskriven för alla delar av bedömningsområdet. Bedömargruppen anser därför att kraven för bedömningsområdet är uppfyllda.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket återspeglas i examinationen.

Inte uppfylld

Enligt självvärderingen uppmanar och uppmuntrar lärosätet både lärare och studenter att delta i lärandeprocesserna vid lärosätet. Det finns inget särskilt dokument för detta i lärosätets samlade riktlinjer. I beskrivningen av det pedagogiska meriteringssystemet i självvärderingen finns det dock en rad krav på meriterade lärare som visar att lärosätet vill att deras lärare ska använda en pedagogik som uppmuntrar studenterna till att själva ta aktiv del i sin egen inlärning.

Lärosätets digitala lärplattform CANVAS ger på flera sätt stöd till studenterna att ta aktiv del i sin egen inlärning. Självvärderingen ger exempel på hur man kan använda undervisningsformer som flippat klassrum och Conceiving Designing Implementing Operation (CDIO) för ingenjörsstudenter.

Det är alltså bedömargruppens uppfattning att lärosätet uppmuntrar sin personal att stödja studenternas aktiva lärandeprocesser och att lärosätet har relevanta verktyg för att säkerställa att det sker.

Ansvaret för att initiera de aktiva lärandeprocesserna i praktiken ligger först och främst på den enskilda läraren. De kurs- och ämnesansvariga lärarna ansvarar för att följa upp att detta sker. Av självvärderingen framgår att detta äger rum vid uppföljningen av kursen och utbildningsprogrammet. I underlagen till fördjupningsspåren vid platsbesöket ingick studenternas utvärderingar och programutvecklingsrapporter för några få utbildningsprogram. Utvärderingarna av programmen berör inte aktiva lärandeprocesser direkt, medan kursvärderingarna tar upp detta i form av frågor om det egna lärandet i förhållande till kursens planering och genomförande. I både program- och kursvärderingarna är det låg svarsprocent på utvärderingarna. Inte heller programutvecklingsrapporterna för programmen under de senaste tre åren nämner något om att uppmuntra till aktiv roll i lärandeprocessen, och de beskriver inga nya inlärningsåtgärder. Studenternas aktiva roll i lärandeprocessen berörs inte heller i den inskickade sexårsutvärderingen av ekonomiprogrammet vid lärosätet.

Utifrån platsbesöken har bedömargruppen intrycket av en bristande uppföljning av om studenterna uppmuntras att ta del i sin egen inlärning, och hur vanligt det är på lärosätet. Om programutvecklingsrapporterna inte nämner något om detta, kan det inte heller bli en del av det viktigaste kvalitetsverktyget, den årliga förbättringscykeln.

Bedömargruppen anser att det inte är tillräckligt att säkerställa att lärarna har den nödvändiga kompetensen för att genomföra aktiva lärandeprocesser, om man inte genom de årliga uppföljningarna utnyttjar möjligheten att ta reda på vad som händer på enskilda program och därigenom kan korrigera eventuella utmaningar vid nästa utbildningsomgång. Därför bör lärosätets uppföljningar utformas och genomföras på ett sätt som ger möjlighet att säkra att studenterna uppmuntras till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Processen bör ingå i förbättringscykeln, och studenternas synpunkter om användningen av aktiva lärandeprocesser bör inkluderas. Bedömargruppen menar att lärosätet inte säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Lärosätet understryker i självvärderingen och i flera viktiga dokument, bland annat i sexårsuppföljningen, betydelsen av forskningsanknytningen för kvaliteten i de utbildningar som lärosätet erbjuder, och det är ett tydligt fokus på detta i hela organisationen. Ansvaret för det nära sambandet mellan utbildning och forskning ligger framför allt hos de lärare som ansvarar för program, kurser och ämnen. Ska lärarna ha de nödvändiga forskarkvalifikationerna, kräver det primärt att prefekten anställer personal som forskningsmässigt kan stödja institutionens utbildningar. Därför har ledningen på denna nivå ett ansvar för forskningsanknytningen i utbildningarna. Rekrytering av personer med relevant forskningskompetens är dock ett gemensamt ansvar för hela lärosätet och därför bör också rektorn och den högsta ledningen engageras i detta område. Bedömargruppen anser att detta sker vid lärosätet. Detta framgår av diverse riktlinjer och bekräftades i samband med intervjuerna med samtliga ledningsnivåer på lärosätet – från styrelsen till de ämnesansvariga lärarna.

Med tanke på att utbildningsutbudet på lärosätet omfattar både professionsutbildningar och forskningsorienterade utbildningar, anser bedömargruppen det fördelaktigt med en bredare definition av forskningsanknuten undervisning än enbart undervisning som ges av disputerade lärare. Lärosätet har samma åsikt och har tagit fram en modifierad Healey och Jenkins-modell som beskrivs i Riktlinjer för forskningsanknytning av utbildning. Modellen ger möjlighet att ta hänsyn till vilken form av forskningsanknytning som passar bäst för den enskilda kursen och använda flera kategorier av lärare än bara de disputerade till att bidra med forskningsanknytning.

Kraven på forskningsanknytning av enstaka kurser eller program fastställs enligt självvärderingen decentraliserat och lokalt på lärosätet, vilket är naturligt eftersom det är där man har den kunskap om vad den bästa forskningsbasen finns. Ett exempel på en sådan lokal bestämmelse framgår av sexårsutvärderingen av företagsekonomi och relaterade utbildningsprogram.

Som det ser ut för närvarande sker uppföljningen av forskningsanknytningen först och främst genom sexårsutvärderingarna vid lärosätets utbildningar. Det kan vara en rimlig lösning, eftersom man inte med kort varsel har en möjlighet att ändra på karaktären av forskningsanknytningen. I programvärderingen för kandidat- och professionsutbildningar finns frågor om forskningsanknytning med. Detta finns däremot inte i programvärderingar för magister- och masterprogram. Detta anser bedömargruppen är en svaghet. På sikt rekommenderar bedömargruppen att lärosätet lyfter fram respektive kvalitetsaspekt, däribland forskningsanknytningen, i de årliga programutvecklingsplanerna även om det inte finns behov av åtgärder. Det kan leda till att studenterna blir mer uppmärksamma på om deras utbildning har forskningsanknytning, vilket ganska få av de intervjuade studenterna hade noterat.

Lärosätet skriver i självvärderingen att forskningsanknytningen även följs upp i de uppföljningar som görs av lärosätets forskning. Uppföljningsprocesserna är i en inledande fas. Detta arbete ska genomföras från och med hösten 2021. Bedömargruppen välkomnar initiativet. Bedömargruppen anser att lärosätet har ett tydligt fokus på värdet av forskningsanknytning, och att lärosätet har system som säkerställer den korrekta användningen av forskare i utbildningarna och på så sätt främjar det nära sambandet mellan forskning och utbildning.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Lärosätet arbetar enligt självvärderingen med måluppfyllelse i många sammanhang. Det gäller både uppfyllelse av nationella och lokala mål. Ett exempel på ett lokalt programmål är att alla utbildningar ska ha minst ett mål med relation till området Digitalisering för hållbar utveckling. Varje enskild kurs och program har en uppsättning mål som granskas regelmässigt.

Ansvaret för progression och måluppfyllelse i utbildningsprogrammen ligger enligt självvärderingen primärt hos ämnesföreträdare och programansvariga lärare, samt hos de kursansvariga lärarna och examinatorerna, medan flera parter har ett mer överordnat ansvar för att säkerställa måluppfyllelsen. Det gäller bland annat utbildningskommittéerna, fakultetsnämnden, prefekten och avdelningscheferna. Ett viktigt verktyg i det sammanhanget är de så kallade målmatriserna. I dessa dokument framgår kopplingen mellan examensmål/ lokala mål och deras konkreta utformning i form av kursinnehåll och lärandemål i programmets kurser. Målmatriserna uppdateras regelbundet i samband med eventuella revideringar av utbildningsplanerna. Med så många olika parter som har ett ansvar för att genomföra och följa upp måluppfyllelsen är det värdefullt att ha en digital plattform som innehåller uppdaterade upplysningar och som alla har tillgång till.

Målmatriser används i samband med doktorandutbildningar, bland annat för att säkerställa att den enskilda doktoranden uppfyller de nationella kursmålen. I de högskolepedagogiska kurserna som lärosätet erbjuder finns delar som inriktar sig särskilt på att utbilda läraren till att undervisa studenterna på sina kurser i att förstå hur inlärningsmålen används. Hur detta utförs i praktiken kan man följa i de årliga studentutvärderingarna av kurser och utbildningsprogram som bedömargruppen fick tillgång till i fördjupningsspåren.

Utvärderingarna visar enligt bedömargruppen att lärosätet har en tillfredsställande metod för att följa upp studenternas förståelse av syftet med att använda nationella mål och målens betydelse för deras egen inlärning.

Utbildningsmål följs upp i sexårsuppföljningen av ämnen och utbildningsprogram, både nationella examensmål i programmen (som följs upp av externa sakkunniga genom granskning av examensarbeten) och kursmål (som följs upp av fakultetsnämnden genom granskning av utvalda kurser i ämnet). Konkret har bedömargruppen kunnat följa detta i utbildningsprogrammet Ekonomprogrammet inom huvudområdet företagsekonomi, där granskningskommittén noterade (ur kursen Entreprenörskap som nyföretagande) avsaknaden av den nödvändig samstämmighet inte fanns mellan inlärningsmål, undervisning och examination, vilket ledde till att kommittén bedömde att den specifika kursen inte höll tillräcklig kvalitet. Exemplet visar enligt bedömargruppen att lärosätets kvalitetssäkringssystem fungerade väl för att upptäcka brister.

Lärosätet har goda rutiner för att säkerställa uppfyllelsen av både nationella och lokala mål. Uppföljningen fungerar också väl. I riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram ingår måluppfyllelse som en kvalitetsaspekt. Bedömargruppen kunde däremot inte se att denna aspekt varit föremål för uppföljning eller diskussion genom de programutvecklingsplaner vi tagit del av. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ha en mall för årlig programuppföljning, där det framgår att de ansvariga tagit upp och diskuterat de olika kvalitetsaspekterna. Om lärosätet inför en sådan praxis kan programutvecklingsrapporterna i högre grad fungera som ett samlande verktyg, där samtliga intressenter kan följa den årliga utvecklingen i ett givet program.

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar systematiskt med att använda kvalitetsmål för utbildningarna och har en tydlig koppling mellan mål, lärandeaktiviteter och examination och anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Förbättringscykeln är det centrala verktyget som lärosätet använder i sitt kvalitetssäkringsarbete. Förbättringscykeln består enligt lärosätes kvalitetspolicy av fyra faser: planering, genomförande, uppföljning och utveckling, som alla ska genomföras varje år för alla utbildningsprogram, enligt självvärderingen. Under det här bedömningsområdet fokuserar vi på hur de två sista faserna i förbättringscykeln utförs vid lärosätet.

Den programansvariga läraren sammanställer i samarbete med berörda ämnesföreträdare, ämnesansvariga lärare och kurs-ansvariga lärare varje år en programrapport för utbildnings-programmet Utgångspunkten för sammanställningen är de skriftliga studentutvärderingarna av utbildningsprogrammet, den löpande kontakten med studenterna på programmet – både formella och informella – samt interna diskussioner i lärarkollegiet, enligt självvärderingen och Riktlinjer för programvärdering inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Enligt Riktlinjer för kursvärdering genomförs en liknande process för alla kurser. Enligt Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram ska uppföljningen av de förbättringsmöjligheter som framgår av programrapporten för ett givet utbildningsprogram tillsammans med ämnesföreträdarnas och de programansvarigas egna uppföljningar och utvärderingar av ett antal kvalitetsaspekter beskrivas i programutvecklingsrapporten.

Det grundläggande kravet på ett gott kvalitetssäkringssystem enligt bedömargruppen är dess förmåga att systematiskt kunna hantera de upplysningar som samlas in om kvaliteten i en utbildning, och att detta sker i en återkommande process som upprepas varje gång en hel cykel är genomförd, vanligen efter ett år. Bedömargruppen menar också att i ett tillfredsställande kvalitetssäkringssystem behandlas alla utbildningar på samma sätt, och det innebär i praktiken att samma information ska vara tillgänglig skriftligen för samtliga utbildningar, till exempel i form av kvalitetsrapporter. Om detta inte uppfylls riskerar systemet att inte kunna upptäcka enskilda utbildningar som har kvalitetsutmaningar. Om all information inte är skriftlig kan man inte vid nästa genomgång av kvalitetscykeln med säkerhet avgöra om man har förhållit sig till de kvalitetsutmaningar som påpekades vid den senaste genomgången av kvalitetscykeln. I utvecklingsrapporterna bör det också framgå att en uppföljning av de föreslagna förbättringsåtgärderna är gjorda och att åtgärden är genomförd eller pågår.

Lärosätet är medvetet om nödvändigheten i att kvalitetssäkringssystemet behandlar alla upplysningar om utbildningarna systematiskt, och alla faserna i den systematiken är tydligt beskrivna i självvärderingen och i Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram. Det finns tillfredsställande riktlinjer för principerna att följa upp dessa synpunkter. I samband med fördjupningsspårets studier av programutvecklingsrapporterna från 2018 till 2021 för utvalda kurser och program stod det däremot klart att principerna inte efterlevdes i praktiken på flera av de granskade utbildningsprogrammen. Det fanns exempel på att förbättringsmöjligheter nämndes flera år i rad utan att någon åtgärd dokumenterades för att rätta till bristen. Utmaningar kunde beskrivas ett år och efterföljande år fanns de inte med i programutvecklingsrapporten, och man kunde därför inte se vad som hänt med det pågående problemet. Flera av rapporterna verkar osystematiska och olika från år till år. Det står i Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram att rapporterna bland annat ska innehålla minst en styrka och en utmaning varje år, vilket inte alltid sker. Några rapporter innehåller flera sidor, medan andra endast består av några meningar. Rapporterna för de olika programmen skiljer sig åt. Det är därför svårt att se att man kan använda dessa rapporter till en systematisk uppföljning och förbättring av utbildningen, något som är kärnan i ett kvalitetssäkringssystem. Det finns därför behov av en mer utförlig beskrivning av innehållet i en programutvecklingsrapport, till exempel i form av en mer detaljerad mall.

Av platsbesöken framgår att ansvaret för att följa upp programutvecklingsrapporten inte var tillräckligt förankrat i organisationen. Enligt Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram är det i första hand den programansvariga läraren och ämnesföreträdare för programmets huvudområde som ansvarar för detta. Men om det inte inträffar är det inte tydligt definierat vem som – bland de många andra med ansvar för uppföljningen – som ska ingripa. Det finns behov av en tydligare definition av ansvarsordningen, liksom tidsgräns för när uppföljningen ska ske.

Bedömargruppen har noterat att studenterna bara är involverade i arbetet med insamling av information till programrapporten i planeringsfasen. Ingen student har blivit ombedd att förhålla sig till programrapporten medan den är under utveckling och det finns ingen studentmedverkan i utarbetandet av programutvecklingsrapporten

Lärosätet genomför sexårsutvärderingar av sina utbildningsprogram med hjälp av externa experter. Utvärderingarna tar upp de centrala frågor och aspekter samt ger tydliga bedömningar och rekommendationer där det behövs. Bedömargruppen menar att detta fungerar tillfredsställande.

Vi har dock undrat om inte dessa rekommendationer systematiskt ska överföras till de årliga programutvecklingsrapporterna, eftersom lösningar på eventuella problem borde vara en del av de årliga uppföljningarna av kvaliteten på utbildningarna och undervisningen vid lärosätet. Ett exempel som bedömargruppen sett är vid sexårsuppföljningen av Ekonomprogrammet, där det pedagogiska konceptet får omdömet med tvekan tillfredsställande och vi inte kan finna någon förbättringsåtgärd angiven i de årliga programutvecklingsrapporten.

På det mer övergripande planet arbetas det mer systematiskt med kvalitetssäkringen. Resultatet från de årliga uppföljningarna ingår i lärosätets årliga verksamhetsplan och diskuteras på rektorns dialogmöte. Här diskuteras resultatet av årets arbete med relevanta parter, bland annat studentkåren. Genom verksamhetsplanen genomförs flera av de förbättringar som framkommit som önskemål i årets kvalitetsarbete. Flera exempel på detta nämns i självvärderingen.

Bedömargruppen anser att lärosätet har utvecklat ett kvalitetssäkringssystem som i princip skulle kunna ge den nödvändiga systematiken i uppföljning och förbättring av dess utbildningar. Det praktiska genomförandet av systemet lever dock inte helt upp till de goda principerna, eftersom det finns brister i systematiken i rapporteringen och kvaliteten i de processer som ska säkerställa att pågående brister och utmaningar blir lösta. Den decentraliserade förankringen av principerna i organisationen är ännu inte helt löst. Bedömargruppen anser alltså att lärosätet inte genomför de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Enligt Riktlinjer för programvärdering inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå visas programrapporten i studentportalen för de studenter som har varit registrerade på programmet. Rapporten skickas till de lärare som ansvarar för programmet och dess kurser, liksom till avdelningschefen vid institutionen och till studentkåren. Den offentliggörs för personal i lärosätets interna ystem för studieadministrativa e-tjänster. I samband med programstart informerar den programansvariga läraren om programvärderingen. I riktlinjerna framgår att information ska lämnas om att utvärdering görs, hur den görs, när den görs och varför den görs. I samband med programintroduktionen ges också en återkoppling från föregående programvärderingar.

Det verkar alltså finnas grund för att studenterna borde känna till de årliga programrapporterna. I studentkårens studentinlaga till bedömargruppen skriver de dock: Återkoppling och uppföljning vid intag av efterfrågningar, kritik eller liknande utöver kursutvärderingarna behöver förbättras. Liknande kritik framkom även vid platsbesöken och handlade om brist på återkoppling både på enskilda kurser och på programmet som helhet. Eftersom studenterna är de viktigaste intressenterna lärosätet ska nå med sin kommunikation, är dessa upplysningar något bekymmersamma. Det kan också bidra till den låga svarsfrekvensen på både kurs- och programvärderingar.

En annan sak som kan bidra till låg svarsfrekvens är bristen på kommunikation av de programutvecklingsplaner som enligt Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram tas fram varje år. I dem ligger programrapporterna tillsammans med ämneslärarnas- och de programansvariga lärarnas utvärderingar till grund för förbättringsåtgärder och utvecklingsaktiviteter. I Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram framgår att den programansvariga läraren ska kommunicera planerade och genomförda åtgärder till berörda studenter, exempelvis vid en programträff. Programutvecklingsplanerna finns dock inte tillgängliga för studenterna på annat sätt.

Det är bedömargruppens uppfattning, att lärosätet borde informera studenterna om programutvecklingsrapporterna, för att de ska kunna följa hur lärosätet har planerat att förbättra eventuella brister som har identifierats i programrapporterna. Större engagemang från studenterna – i linje med lärarnas engagemang – i arbetet med programutvecklingsrapporterna kan innebära att studenterna bli mer uppmärksamma på processen och därmed bli mer engagerade i sina studier.

Kommunikation av sexårsuppföljningen sker, enligt bedömargruppen, på ett tillfredställande sätt.

Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet behöver effektivisera de rutiner som finns, bland annat återkopplingen till studenterna, så att resultatet av kvalitetssäkringsprocessen i högre grad når ut till studenterna, som är den primära målgruppen. Bedömargruppen anser att lärosätet har de bästa avsikter att ge relevanta intressenter tillräckligt med information om resultatet av kvalitetssäkringsprocessen. Men eftersom systemet inte i tillräcklig grad verkar förmå att ge studenterna tillfredsställande information, finns det behov av att lärosätet genomför nya åtgärder för att nå ut till studenterna med resultatet av exempelvis kursrapporter, programrapporter, programutvecklingsrapporter och sexårsuppföljningar.

Bedömningsområde: Jämställdhet

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätet har rutiner och processer i form av riktlinjer för sin utbildningsverksamhet, där de på ett systematiskt sätt säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas utformning och genomförande samt i utbildningarnas innehåll där så är relevant. Lärosätet har även övergripande strukturer och strategier för att öka medvetenheten bland personal och studenter om vikten av att integrera jämställdhet i utbildningarna samt att jämställdhetsperspektivet finns med i beslutsfattande på alla nivåer. Ansvarsfördelningen är tydligt framskriven i respektive riktlinje samt i funktionernas uppdragsbeskrivningar. Övergripande är det fakultetsnämnden och prefekterna som har ansvar för att jämställdhet beaktas i utbildningsverksamheten. Medvetenheten hos medarbetare och studenter om jämställdhetsintegrering samt vikten av att det sker på ett systematiskt sätt inom lärosätets utbildningar är stor vilket framkommer både i självvärderingen, styrdokument och i bedömargruppens intervjuer. Det finns dock ett stort antal aktiviteter som ska genomföras, enligt verksamhetsplanerna 2021–2023, vid institutionerna och det gäller att lärosätet har resurser och uthållighet för att genomföra och följa upp dem.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Styrdokument visar tydligt på vikten av att beakta jämställdhet inom utbildningsverksamheten.
• Det finns en övergripande struktur och aktiviteter genomförs, för att öka medvetenheten om jämställdhet inom lärosätet.
• Redan i dag beaktas jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande för en stor del av lärosätets program. Det finns även en rad aktiviteter i verksamhetsplanerna 2021–2023 för ytterligare förbättringar.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden inom bedömningsområdet:

• Det åligger verksamheten, främst institutionerna, ett stort arbete med att genomföra de aktiviteter som framgår av verksamhetsplanerna. Det är viktigt att lärosätet tar höjd för detta och orkar med att följa upp och slutföra arbetet.

Bedömning av bedömningsgrunden:

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Uppfylld

Det framkommer av självvärderingen att lärosätet under en längre tid har arbetat med att integrera jämställdhet i utbildningarna på olika sätt. Ett mer strukturerat arbete initierades 2017, och vi ser detta främst i beslutade dokument som utvecklingsplanen 2017–2022 samt handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2017–2019 och 2020–2022. I utvecklingsplanen framgår en mer övergripande strategi för jämställdhetsintegrering med koppling till Agenda 2030 och regeringens uppdrag till lärosätet, men här framgår också att lärosätet själva ser jämställdhet som en förutsättning för excellens. Det framgår också att jämställdhetsperspektivet måste integreras i processerna för ledning och styrning samt inkluderas i allt beslutsfattande på alla nivåer. Här finns också specifika beskrivningar för utformning och genomförande av program och kurser där ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas och där det framgår att uppföljning och utvärdering av integreringen ska ske kontinuerligt inom ramen för lärosätets kvalitetssystem. I både den dåvarande och den aktuella handlingsplanen för jämställdhetsintegrering finns två effektmål med fokus på utbildning. Målen innebär att lärosätet erbjuder en normmedveten utbildning och en könsneutral studiemiljö samt att genus och jämställdhet är en integrerad del i lärosätets utformning, genomförande och uppföljning av utbildning.

Övriga styrdokument där det tydligt framgår att jämställdhet ska beaktas i utbildningarnas innehåll (där så är relevant), utformning och genomförande är Riktlinjer för inrättande av utbildning, där det bland bedömningsområden och bedömningsgrunder framgår att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningsprogrammets utformning och genomförande.

I Riktlinjer för utformning av utbildningsplan och Riktlinjer för utformning av kursplan framgår att aspekterna hållbar utveckling och jämställdhet särskilt ska tydliggöras i utbildningsplaner och kursplaner. I den förstnämnda framgår också att ett jämställdhetsperspektiv ska vara integrerat i utbildningsprogrammets utformning och genomförande samt att hur jämställdhetsintegreringen sker i de olika programkurserna ska framgå av målmatrisen. I den andra framgår under rubriken innehåll att om jämställdhet integreras i kursen, och om det inte framgår av målbeskrivningen, kan text om detta inkluderas i kursplanen på ett specifikt förevisat ställe. Här framgår vidare att kurslitteratur och övriga läromedel ska granskas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv och att ambitionen bör vara att både kvinnor och män ska finnas representerade bland författarna. Slutligen poängteras att jämställdhetsintegrering för utbildningsprogram måste beaktas, eftersom ändringar görs i programkurser och att detta följs upp i programmets målmatris.

I Riktlinjer för årlig uppföljning av utbildningsprogram, Riktlinjer för sexårsuppföljning av ämne, relaterade utbildningsprogram inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och Riktlinjer för sexårsuppföljning av ämne inom utbildning på forskarnivå framgår att bedömning ska göras av att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. I årliga uppföljningar av utbildningsprogram ska man även granska att aspekter som rör breddad rekrytering, jämställdhet och lika villkor uppmärksammas i rekryteringsarbetet. Vid extern granskning ska även jämställdhetsperspektivet beaktas när man utser granskare.

Ansvaret för jämställdhetsintegrering vilar först och främst på ämnesföreträdare, ämnesansvariga lärare, programansvariga lärare samt kursansvariga lärare, vilket framgår tydligt i ovan nämnda riktlinjer samt i funktionernas uppdragsbeskrivningar. Utöver detta har utbildningskommittéerna enligt självvärderingen ett viktigt uppdrag för att fastställa och revidera kursplaner samt revidera utbildningsplaner och de målmatriser som används för att säkerställa kopplingen mellan nationella/lokala examensmål och kursernas mål, där även jämställdhetsintegrering ingår. Fakultetsnämnden har ett mer övergripande ansvar för kvalitetssäkring inom utbildning och har även ansvar för att säkerställa jämställdhetsperspektivet är integrerat i nya program, eftersom nämnden fastställer utbildningsplanerna.

Som stöd i arbetet med jämställdhetsintegrering finns en samordningsgrupp. I gruppen, som leds av HR-avdelningen, ingår representanter för varje institution, fakultetsnämnden, övriga verksamhetsstödet och Studentkåren. Vid institutionerna finns även särskilda jämställdhetskoordinatorer utsedda Gruppen anordnar aktiviteter som seminarier och föreläsningar för att stimulera erfarenhetsutbyte. Det har vid lärosätet även anordnats en rad personaldagar, temadagar för ledningsgrupper samt föreläsningar med externt inbjudna talare.

Vid bedömargruppens platsbesök framkom att arbetet med jämställdhetsintegrering i utbildningarna är känt bland medarbetarna, och de vet vart de ska vända sig om de har frågor inom området. Studenterna anser att undervisningen genomförs på ett jämställt sätt och de menar att jämställdhet också finns med i innehållet av kurserna där så är relevant.

I vissa av de sexårsuppföljningar som lärosätet har genomfört framgår brister i att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Betyget med tvekan tillfredsställande ses exempelvis i sexårsuppföljningen 2019 av magisterprogrammet i bioinformatik. I både planen för programutveckling 2021 för detta program och i institutionen för biovetenskaps verksamhetsplan 2021–2023 finns en aktivitet för perioden 2020–2021 som innebär att arbeta med utveckling av jämställdhetsintegreringen i kurserna. Detta ger ett exempel på att förbättringscykeln fungerar inom området jämställdhet.

Samtliga verksamhetsplaner för institutionerna har aktiviteter som ska genomföras under perioden 2021–2023 med koppling till jämställdhet, aktiviteterna skiljer sig åt och bedömargruppen ser att utveckling och genomförande har kommit olika långt inom olika områden. Exempelvis finns det institutioner som ska öka grundläggande kunskaper och förståelse för området samt att införa ett jämställdhetsperspektiv i samtliga utbildningar, medan andra har fokus på att skapa studentnätverk för kvinnor inom teknikområden eller utöka strategiska rekryteringar för att öka andelen kvinnor bland undervisande och forskande personal. Här nämns också en översyn av genomströmningen i forskarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv och eventuellt vidta åtgärder.

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer för att på ett systematiskt sätt arbeta med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Samtidigt vill bedömargruppen understryka vikten av att hålla i alla de goda initiativ som tagits och följa upp alla de aktiviteter om jämställdhet som framgår av institutionernas verksamhetsplaner och andra formella styrdokument.

Bedömningsområde: Student- och doktorandperspektiv

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Det är bedömargruppens uppfattning att studentinflytandet vid lärosätet är en viktig aspekt av kvalitetssystemet. Lärosätet värdesätter studenters inflytande över utbildningen och studenternas situation, vilket framgår av studentinlagan. Exempel på styrdokument som reglerar studentinflytandet vid lärosätet är framför allt Arbetsordning vid Högskolan i Skövde och Anvisningar för studentinflytande.

Student- och doktorandperspektivet finns integrerat i hela verksamheten. Studenter och doktorander får möjlighet att bedriva inflytande genom att delta i rådgivande och beslutande organ samt kursvärderingar. Utöver det har studenter och doktorander möjligheter att ge sitt perspektiv under utbildningens gång i informella sammanhang, och studenterna har genom studentkåren möjlighet att lyfta eventuella önskemål om förändringar genom en årlig text: Studentkårsskrivelsen.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande styrkor:

• Student och doktorandinflytandets betydande roll framgår i lärosätes styrdokument.
• Student och doktorandperspektivet tas tillvara vid lärosätet och leder till kvalitetsstärkande åtgärder.
• Det finns en fungerande dialog mellan lärosätet och studentkåren.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande utvecklingsområden:

• Lärosätet har ett visst problem med att engagera studenter och doktorander i både kurs och programvärderingar samt i formella grupper, vilket lärosätet fortsatt behöver arbeta med.
• Systematiken i studenters inflytande och delaktighet i programutvecklingen kan stärkas.

Bedömning av bedömningsgrunden:

5.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att verka för studenters och doktoranders möjligheter och förutsättningar att utöva inflytande över utbildningen och sin studiesituation.

Uppfylld

Lärosätet beskriver i självvärderingen att student- och doktorandperspektivet är något som fungerar väl. Student- och doktorandperspektivet säkerställs framför allt genom representation i beredande och beslutande organ samt genom kurs- och programvärderingar.

Det framgår av både självvärderingen och studentsinlagan att studentinflytandet anses vara en central kvalitetsaspekt för verksamheten vid lärosätet. Studenterna uppmuntras delta i lärosätets beslutande och rådgivande organ. Lärosätet har en tillgänglig förteckning över alla nämnder råd och andra organ där det framgår var studenter ska vara representerade. De organ där studenterna inte deltar, exempelvis Rektors råd för linjeledningsfrågor, är det avtalat mellan studentkår och lärosätet att så är fallet.

Doktoranderna får ersättning för den tid de medverkat i högskoleövergripande organ, för att underlätta deras möjlighet till inflytande

Studentkåren utser de student- och doktorandrepresentanter som ska delta i lärosätets formella grupper, det vill säga nämnder råd och andra organ. Enligt studentinlagan är det delvis svårt för studentkåren att hitta studenter som vill sitta i beslutande och rådgivande organ på hela lärosätet. Utöver delaktighet i formella grupper deltar studenter och doktorander vid dialogmöten. Dialogmötena sker bland annat mellan rektorn och studentkåren, mellan cheferna för avdelningar inom verksamhetsstödet och studentkåren. Mötena syftar till att skapa goda relationer mellan lärosätet och studentkåren, men även för att utbyta information och lyfta fram frågor om klagomål. Bedömargruppen anser att dialogmötena tillför goda relationer mellan lärosätet och studenterna samt skapar förutsättningar för inflytande.

Lärosätet samlar även in information från studenter och doktorander genom enkäter. Dessa enkäter skickas ut systematiskt för uppföljning av utbildning och utbildningsmiljö, vilket kan exemplifieras med kursenkäter, programenkäter, studentbarometer och doktorandspegel.

Studenter och doktorander ses som en viktig del av kvalitetsarbetet, vilket också tydliggörs i lärosätets kvalitetspolicy. Där tydliggörs att studenter och doktorander ska få goda förutsättningar för att bedriva inflytande över utbildning och studiesituationen.

I Arbetsordning vid Högskolan i Skövde framgår studenternas delaktighet i lärosätets organ. Utöver detta framgår på vilka sätt lärosätet säkerställer studentinflytandet. I Anvisningar för studentinflytande framgår det att lärosätet ser studentinflytande som en viktig och central kvalitetsaspekt i hela verksamheten och att studenters erfarenheter och kunskap ska tas tillvara.

Studentkåren skickar varje år in en studentkårsskrivelse till lärosätet, där synpunkter på lärosätets utbildningsverksamhet framförs, något som beskrivs i ett dokument som heter Hantering av studentkårsskrivelse. Lärosätet har en rutinbeskrivning för hur de omhändertar synpunkter som framgår av studentkårsskrivelsen. Synpunkterna i studentkårsskrivelsen beaktas i befintliga verksamhetsprocesser och i befintlig dialogstruktur och är en del av utvecklingsprocesserna.

Lärosätet har en utmaning med svarsfrekvensen vid kursvärderingar. Vid platsbesöket framkommer det att lärosätet har ett digitalt system för kursvärderingar, vilket bidrar till utökad systematik i arbetet med kursvärderingar och insamlandet av studenternas åsikter. Lärosätet beskriver dock att det digitala systemet också medfört att färre studenter fyller i kursvärderingarna. Bedömargruppen delar lärosätets beskrivning av att deltagandet i kurs- och programvärderingar är bristfälligt. Det finns en medvetenhet vid lärosätet om värderingar, men kommunikationen till studenterna om dessa är inte alltid tillfredsställande. Lärosätet beskriver under platsbesöket att återkoppling från kurs- och programvärderingarna görs till både respondenterna och de studenterna som läser kursen därefter, men i studentinlagan beskrivs situationen annorlunda och det finns anledning att uppmärksamma att kommunikationen mellan lärosäte och student bör förbättras. Bedömargruppen anser att det är positivt att återkoppling sker och önskar att arbetet med att systematisera återkopplingen fortsätter, eftersom kommunikationen inte alltid når fram till studenterna.

Vid platsbesöken framkommer det även att det finns möjligheter att bedriva inflytande över sin utbildning under utbildningens gång. Det kan ske genom dialog under utbildningen mellan studenterna eller doktoranderna och den ansvariga läraren. Det informella inflytandet beskrivs som ett enkelt sätt att bedriva inflytande över utbildningen eftersom det innebär snabbare och tydligare återkoppling. Arbetet med att samla in förändringsförslag och idéer från studenter under kursens gång beskrivs som något som görs utifrån att lärare har en god vilja att ta del av studenternas och doktorandernas perspektiv.

Bedömargruppen menar att studenters medverkan i utvecklingen av program bör stärkas. Det framkommer under platsbesöken att det finns en bristande systematik i studenternas möjlighet att komma in med synpunkter eller möjlighet att ta del av programutvecklingsplanen. Bedömargruppen anser att detta är ett område där lärosätet bör stärka studentinflytandet.

Bedömargruppen upplever, trots ovanstående, att student- och doktorandperspektivet vid lärosätet övergripande fungerar. Lärosätet värdesätter student- och doktorandinflytande och det är integrerat i verksamheten.

Bedömningsområde: Arbetsliv och samverkan

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Verksamheten präglas i betydande grad av professionsinriktade utbildningar och profilering i samverkan med externa aktörer inom näringslivet, offentlig sektor och civilsamhället, vilket bidrar till arbetslivsperspektivets förankring i verksamheten.

Arbetslivsperspektivet finns representerat genom externa aktörer på olika nivåer i verksamheten, bland annat genom forum för arbetslivsanknytning i utbildningsprogrammen. Lärosätets verksamhetstema Digitalisering för hållbar utveckling avspeglar också den profileringen. Lärosätet säkerställer arbetslivsperspektivet bland annat genom styrelsens sammansättning, arbetsplatsförlagt lärande ochforum för arbetslivsanknytning. Inom verksamhetsstödet finns avdelningen för forskningsstöd, samverkan och innovation (AFSI) som arbetar specifikt med samverkansfrågor.

I självvärderingen nämns arbetslivsperspektivet däremot i liten omfattning och det betonas att ansvaret för bedömningsområdet delas av i stort sett hela organisationen. En tydligare redogörelse för hur strukturerad återkoppling från och till arbetsmarknad och näringsliv ligger till grund för kvalitetssäkringsarbetet hade varit en fördel. Även studentinflytandet i arbetslivskoppling är ett utvecklingsområde, vilket även lärosätet har identifierat. Utveckling och utmaningar framöver betonas mindre, liksom vilka formella strukturer som finns för kvalitetssäkringsarbetet inom arbetslivskoppling.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande styrkor:

• Arbetslivsperspektivet genomsyrar verksamheten genom utbildningsprogrammens profilering och en hög grad av arbetsplatsförlagt lärande.
• Arbetslivsperspektivet finns representerat genom externa aktörer på olika nivåer i verksamheten.
• Arbetslivsperspektivet ska även beaktas när lärosätet inrättar nya program och kurser och ska följas upp vid uppföljningar.

Bedömargruppen anser att lärosätet har följande utvecklingsområden:

• Översiktligheten över kvalitetssäkringen i kontakter och samverkan med arbetslivet skulle tjäna på att klargöras tydligare inom ramen för kvalitetssäkringsarbetet.
• Arbetet med att stärka studentinflytandet inom arbetslivsanknytning bör fortsätta.

Bedömning av bedömningsgrunden:

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet säkerställs enligt bedömargruppens mening genom en utvecklad samverkan med företag och organisationer. Arbetslivsperspektivet säkerställs bland annat genom arbetsplatsförlagt lärande, Forum för arbetslivsanknytning och i programråden. Varje program vid lärosätet ska kopplas till ett programråd, lett av programansvarig lärare och med representanter för yrkes- och samhällsliv enligt Riktlinjerna för programråd. Särskilda riktlinjer för arbetslivsanknytning finns också med koppling till lärosätets övergripande mål med arbetslivsanknytning även till ovan nämna programråd. Bedömargruppen noterar dock att programråd ännu inte finns i samtliga program.

Arbetslivsperspektivet ska även beaktas vid inrättande av nya program och kurser samt följas upp vid uppföljningar. Bedömargruppen anser att sammantaget ger detta studenterna och doktoranderna en god beredskap för att möta förändringar i arbetslivet.

I synnerhet det arbetsplatsförlagda lärandet betonas som en styrka i utbildningsprogrammen, även om klargörande av rutinerna och processerna för hur kvalitetssäkring sker i samverkan med dessa externa aktörer är något som bedömargruppen identifierar som ett utvecklingsområde.

I självvärderingen och vid platsbesöken framkom att arbetslivsföreträdare både kan ge input om vad som saknas i utbildningarna, samt återkoppla på moment eller kurser när det gäller relevansen i förhållande till arbetslivets utveckling och behov. Det är enligt bedömargruppen mindre tydligt hur de kursutvärderingar som genomförs återkopplas till arbetslivsföreträdarna. Vid platsbesöken framkom det mer tydligt att det arbetsplatsförlagda och industrinära lärandet är viktigt för kvalitetssäkring och profilering av utbildningsprogrammen.

Lärosätets grundläggande verksamhetsmål Digitalisering för hållbar utveckling lyftes fram i både självvärderingen och vid platsbesöken. Det konkretiseras sedan genom en rad samverkansformer med näringslivs- och arbetslivsrepresentanter inom ramen för utbildningsprogrammen på lokal och regional nivå. Styrelse och ledningen (vicerektor för näringslivssamverkan och prorektor, med övergripande ansvar för samverkan med offentlig sektor) har i detta avseende, liksom den särskilda avdelning, AFSI, inom verksamhetsstödet och som arbetar specifikt med samverkansfrågor. Som ett exempel på samverkan i syfte att förbereda studenterna för arbetslivet lyfts näringslivsforum och arbetsmarknadsmässor fram, som Exjobbsexpot, vilket är ett samarbete mellan lärosätet, studentkåren och kommunen. Under platsbesöken lyftes även arbetslivsmässan Framtid fram. Bedömargruppen anser att detta är goda exempel på arbetslivsförberedande aktivitet. För forskarutbildningen finns särskilda företagsmentorer för de doktorander som är kopplade till lärosätets tre företagsforskarskolor. Enligt bedömargruppen är det ett gott exempel på ett strukturerat arbete för att säkerställa arbetslivsperspektivet i utbildningen.

Utveckling och utmaningar framöver för lärosätets kvalitetssäkringsarbete betonas mindre i självvärderingen och studentinlagan, liksom vilka formella strukturer som finns för kvalitetssäkringsarbetet. Klargörande av dessa strukturer är ett utvecklingsområde enligt bedömargruppen. Enligt bedömargruppen skulle en bättre överblick av kvalitetssäkringssystemet kunna skapas genom att på ett tydligare sätt samla styrande kvalitetsdokument. Lärosätet skulle även vinna på att klargöra vilka strukturer som finns för alumner och interaktionen med arbetsmarknaden. Till exempel kunde mer information om de så kallade forum för arbetslivsanknytning, deras roll och sammansättning klargöras.

I studentinlagan efterfrågas ett ökat studentinflytande över arbetslivsanknytningen. Samtidigt konstateras att detta är ett utvecklingsområde som lärosätet har identifierat och där arbete pågår, exempelvis med alumnverksamheten, vilket är positivt. Bedömargruppen understryker vikten av att fortsätta detta arbete med att stärka studentinflytandet inom arbetslivsanknytningen.

Den sammantagna bedömningen är att lärosätet på ett tillfredställande sätt, genom rutiner och processer, säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.Samlat omdöme: Godkänt med förbehåll

Motivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna inom två år.

Bedömargruppen anser att lärosätet har ett sammanhållet kvalitetssystem som är uppbyggt för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna. Strukturen består av tre nivåer där nivå 1 är det samlade systemet vilket beskrivs i Kvalitetspolicy för Högskolan i Skövde, i nivå 2 implementeras kvalitetssystemet inom verksamhetsområdena utbildning, forskning, verksamhets- och ledningsstöd samt högskoleövergripande ledning och styrning. För respektive verksamhetsområde finns beslutade riktlinjer där de aktiviteter som genomförs för säkring och utveckling av kvaliteten beskrivs och utgör nivå 3. Lärosätets första kvalitetspolicy fastställdes 1995 och kvalitetsarbetet inom utbildning, framförallt uppföljningsprocesser för kurser och program samt inrättande och avveckling av utbildning har reglerats i särskilda riktlinjer sedan 2007.

Det finns definierade styrdokument i form av riktlinjer, uppdragsbeskrivningar och processer gällande uppföljning och utvärdering av utbildning på alla nivåer. Utifrån dessa finns förutsättningar för lärosätet att säkerställa att de resultat och slutsatser som genereras av kvalitetssystemet systematiskt tas till vara i kvalitetsutvecklingen av utbildningen samt kommuniceras till relevanta intressenter. Bedömargruppen anser att det finns en utvecklingspotential när det gäller det operativa arbetet med programuppföljningsprocessen och framförallt programutvecklingsplaner samt med att nå ut med information till alla medarbetare och studenter. Ansvarsfördelningen framgår i såväl Högskolans arbetsordning, rektors och fakultetsnämndens delegationsordningar samt i de styrdokument som finns för respektive aktivitet i kvalitetssystemet. Det finns, enligt bedömargruppen, en stark relation mellan lärosätets kvalitetsarbete och den strategiska styrningen och ett viktigt forum för denna koordinering är rektors verksamhetdialoger med institutionsledningar, verksamhetsstödets ledningsgrupp och fakultetsnämnden. Utifrån dessa dialoger och dess underlag genereras aktiviteter som återfinns i institutionernas och verksamhetsstödets verksamhetsplaner för kommande år och om det är lärosätesövergripande återfinns det i utvecklingsplanen.

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att säkerställa att den undervisande personalens kompetens motsvarar verksamhetens behov. Det finns styrdokument och en tydlig ansvarsfördelning för rekrytering och kompetensutveckling. Lärare har kompetensutvecklingstid som nyttjas för forskning eller pedagogisk kompetensutveckling och planeras och följs upp i utvecklings- och lönesamtal. Ansvaret för infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är tydligt och studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra sina utbildningar inom planerad studietid. Det finns strukturer för uppföljning av kurser och program, liksom av studiemiljön generellt, svarsfrekvensen på de enkäter som ligger till grund för kvalitetsutvecklande åtgärder är otillfredsställande låg och ger ett otillräckligt underlag för insatser. Lärosätet visar medvetenhet om detta problem och ett utvecklingsarbete har initierats.

Bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat är enligt bedömargruppen som helhet inte tillfredsställande. Slutsatsen baseras främst på den bristande systematiken i de rutiner och dokument som används i den årliga uppföljningen och rapporteringen av kvaliteten på utbildningsprogram och på studenternas otillräckliga deltagande i denna process. Bedömargruppen anser dessutom att det finns ett behov av att stärka uppföljningsprocessen så att lärosätet i högre grad följer upp att de brister och utvecklingsaktiviteter som tas upp i de årliga programutvecklingsrapporterna åtgärdas. Det är vidare bedömargruppens uppfattning att lärosätet behöver effektivisera de rutiner som finns, bland annat beträffande återkoppling till studenter, så att resultatet av kvalitetssäkringsprocessen i högre grad når ut till studenterna, som är den primära målgruppen. Bedömargruppen anser inte heller att lärosätet säkerställer att utbildningarna utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Varken programutvärderingar, programuppföljningar eller sexårsuppföljningen berör studenternas aktiva roll i lärandeprocesser eller hur denna uppmuntras eller upplevs av studenterna. Om programuppföljningscykeln inte nämner något om detta, kan det inte heller bli en del av det viktigaste kvalitetsverktyget, den årliga förbättringscykeln. Bedömargruppen anser att lärosätet har tillfredsställande processer för utveckling, inrättande och nedläggning av utbildningar, forskningsanknytning och arbete med utbildningarnas måluppfyllelse. Lärosätets kvalitetssystem innehåller alla väsentliga delar som behövs och förbättringscykelns samlade grepp är också det relevanta sättet att binda samman dessa delar. De huvudsakliga problemen är det praktiska genomförandet av förbättringscykeln.

Bedömargruppen anser att lärosätet har rutiner och processer i form av riktlinjer för sin utbildningsverksamhet där de på ett systematiskt sätt säkerställer att jämställdhet beaktas i utbildningarnas utformning och genomförande samt i utbildningarnas innehåll där så är relevant. Lärosätet har även övergripande strukturer och strategier för att öka medvetenheten bland personal och studenter om vikten av att integrera jämställdhet i utbildningarna samt att jämställdhetsperspektivet finns med i beslutsfattande på alla nivåer.

Studentinflytandet vid lärosätet är en viktig aspekt av kvalitetssystemet och studenter och doktorander ges möjlighet att bedriva inflytande genom deltagande i rådgivande och beslutande organ samt via kurs- och programvärderingar. Utöver det har studenter och doktorander möjligheter att ge sitt perspektiv under utbildningens gång i informella sammanhang och studenterna har genom studentkåren möjlighet att lyfta eventuella önskemål om förändringar genom en årlig text: Studentkårsskrivelsen. Lärosätet har en utmaning med svarsfrekvensen vid kursvärderingar samtidigt som de visar en medvetenhet om problematiken kring detta och uppmuntras att arbeta vidare med det. Bedömargruppen anser att student- och doktorandperspektivet finns integrerat i hela verksamheten och att lärosätet säkerställer studenternas och doktorandernas möjligheter att utöva inflytande över utbildningen.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer arbetslivsperspektivet bland annat genom styrelsens sammansättning, arbetsplatsförlagt lärande, forum för arbetslivsanknytning och i programråden. Inom verksamhetsstödet finns Avdelningen för forskningsstöd, samverkan och innovation, (AFSI), som arbetar specifikt med samverkansfrågor. Lärosätets verksamhet präglas i betydande grad av professionsinriktade utbildningar och profilering i samverkan med externa aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle vilket bidrar till arbetslivsperspektivets förankring i verksamheten. Arbetslivsperspektivet ska även beaktas vid inrättande av nya program och kurser och följs upp vid utvärderingar. Bedömargruppen anser att detta sammantaget ger studenterna och doktoranderna en god beredskap för att möta förändringar i arbetslivet.