Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

I styrdokumenten framgår hur undervisning och examination kommer att vara utformade. Där redovisas också relevant kurslitteratur. Utbildningsplan och kursplaner har beslutats i högskolans kursplaneutskott. En referensgrupp bestående av kuratorer har deltagit i utformningen av utbildningen. Studenter har oss veterligen inte varit medverkande i utvecklingen av programmet. Det finns ett utvärderingssystem för att följa upp och utveckla utbildningen som bedömargruppen inte har anledning att ifrågasätta. Sammantaget anser bedömargruppen att styrdokumenten är tillfredsställande.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Utbildningens utformning stämmer i stor utsträckning överens med vad som beskrivs i examensordningen. Bedömargruppen är dock när det gäller säkring av examensmålen tveksam till det relativt stora utrymme som barnperspektivet ger, och frågar oss vad annat i utbildningen som får stå tillbaka för denna profilering. Då stora delar av kurators arbete inom hälso- och sjukvården är äldres sjukdomar, psykiska sjukdomar och kroniska långvariga sjukdomar och detta inte beskrivs närmare i ansökan anser bedömarna att de behöver belysas för att få en komplett yrkesutbildning som kurator. Vi noterar att den fältförlagda utbildningen är 9 högskolepoäng, vilket vi i sammanhanget ser som lite. I ansökan såg det ut som VFU ska användas till att skugga kurator på fältet men i intervjuerna framhölls att de ska ha en yrkesverksam kurator som mentor under utbildningen som följer studenten. Studenten ska ha egna uppgifter även utanför en klinisk utbildningsmottagning (KUM). Bedömargruppen ser svårigheter i hur VFU kan omfatta examensmålen som rör praktiska färdigheter när det enbart omfattar enbart 9 högskolepoäng och att det också innebär en mindre del ute i verksamheten på fältet.

Utbildningens genomförande ser bedömargruppen i stora delar som rimligt. Det finns ett erfaret lärarkollektiv med stor vana av undervisning i socialt arbete i relation till vård- och omsorgsfrågor, och det framgår i intervjuerna att det pågår ett ständigt utvecklingsarbete när det gäller digitalt lärande. Utbildningen har också en tydlig forskningsförankring och uttalade didaktiska ambitioner, till exempel simuleringar. Dessa inslag borgar för att examensmålen säkras. Bedömargruppen ställer sig dock kritisk till den redovisade personalens formella kompetens; ansvarig för utbildningen på avancerad nivå är adjunkt, och en avsevärd andel av den redovisade personalen har annan ämnestillhörighet än socialt arbete. Det svar som ges under intervjuerna - att mycket av arbetet sker i lärarlag och att endast docenter och professorer examinerar - är endast delvis tillfredsställande.

Bedömargruppen ser en risk att personalsituationen äventyrar progressionen. Här är den diskuterade utbildningen svår att hantera eftersom den dels kan ses som en påbyggnadsutbildning i ämnet socialt arbete, men samtidigt som en utbildning som riktar sig mot ett nytt verksamhetsfält. Bedömargruppen är kritisk till redovisningen av den progression som framhålls i förhållande till ämnet, medan progressionen inom utbildningen ses som rimlig.

Utbildningens examinationer framstår i allt väsentligt som rimliga för att säkra examensmålen. Det förfarande som beskrivs vittnar om gedigen erfarenhet på området. Bedömargruppens oro för hur de fältförlagda momenten skulle examineras stillades något under intervjuerna.

Sammantaget är det bedömargruppens uppfattning att säkring av examensmålen inte är tillfredsställande med hänvisning till vad som sagts om utbildningens inriktning, relativt korta VFU, disposition av personal i socialt arbete samt progression.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas i ansökan, men breddas till att gälla ett likabehandlingsarbete. Jämställdhet tas upp i flera kurser i programmet. I exempelvis kursen Hälsa och psykosociala faktorer är ett mål att synliggöra, analysera och diskutera hur hälsa och ohälsa kan se olika ut när det gäller exempelvis män och kvinnor. Våld i nära relationer tas upp. I kursen om socialt förändringsarbete kommer studenterna att få göra bedömningar och sociala utredningar där flera faktorer, såsom kön och ålder vägs in.

Det faktum att män kan förväntas vara underrepresenterade i utbildningen samtidigt som många framtida klienter är män nämns, men problematiseras inte. I intervjuerna ges svaret att hanteringen av den sneda könsfördelningen är något som måste hanteras på nationell nivå. Den sammantagna bedömningen är att utbildningens hantering av frågan om jämställdhet är tillfredsställande.