Styrdokument (utbildningsplaner och kursplaner)

Lärosätet har till ansökan bifogat utbildningsplan för masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi, examensordning för masterexamen med samma benämning, samt kursplaner för de nio kurser (inklusive kursen Masteruppsats i systematisk teologi) som är obligatoriska för programmet. Under intervjun beskrev lärosätet sin ordning för fastställande av styrdokumenten. Utbildningar inrättas av högskolestyrelsen, medan fortlöpande revideringar samt fastställande av kursplaner beslutas av studierektor efter beredning i kollegiemötet, där även studenterna är representerade.

Bedömargruppen anser att styrdokumenten i flera avseenden ger ett ofärdigt intryck och att det finns ett antal motsägelser mellan utbildningsplan och kursplaner. Till exempel anges i utbildningsplanen (s. 4) att "[p]rogrammet ges i två olika varianter, linje 1 och linje 2" varav ansökan i övrigt endast omtalar det upplägg som motsvarar "linje 1". Den kurs som i utbildningsplanen kallas för Metodkurs för teologer heter enligt kursplanen Metodkurs i teologi. Enligt kursplanen är Kyrkohistoria fördjupning: medeltida kvinnliga mystiker en kurs på grundnivå, men utbildningsplanen och ansökan i övrigt förutsätter att kursen ges på avancerad nivå. Vid intervjun visade lärosätets företrädare att de till viss del var medvetna om dessa brister och angav som en orsak att somliga formuleringar i dokumenten snarare avser den utbildning som redan ges i samarbete med Meningsfakulteten, Oslo, än den planerade utbildningen. Bedömarna vill understryka vikten av att utbildningsplan och kursplaner är noggrant utformade och genomgående avser den utbildning som ska leda fram till examen för vilken tillstånd söks, samt inte lämnar utrymme för oklarheter vad gäller utbildningens upplägg och innehåll.

Kursplanerna anger genomgående kursernas omfattning, nivå, förkunskapskrav, mål, innehåll, undervisning och examination samt litteratur. Bedömarna menar att kursplanerna i huvudsak ger en klar bild av utbildningens utformning och genomförande. När det gäller examinationsformer finns vissa otydligheter. Utöver formerna för examination på masteruppsatskursen listar utbildningsplanen (s. 5) fyra huvudsakliga examinationsformer: "skriftliga prov (skriftliga tentamina), skriftliga inlämningsuppgifter (PM), olika former av muntliga redovisningar, samt muntliga prov (muntliga tentamina)". I kursplanerna förekommer dock fler uttryck, vilkas relation till varandra och till utbildningsplanens terminologi är oklar. Till exempel förekommer "hemtentamen" (Metodkurs i teologi, Exegetik Fördjuping), "nätseminarier" (Fördjupningskurs i systematisk teologi), "uppsats" (Fördjupningskurs i systematisk teologi, Systematisk teologi avancerad fördjupning) och "forskningsrapport" (Ett aktuellt problemområde i systematisk teologi 1-2) som examinationsformer. I ett fall anges att hemtentamen kan användas som alternativ till "muntlig examination" (Metodkurs i teologi). 

Under intervjuerna framkom att de undervisande lärarna i praktiken har en tämligen vidsträckt frihet att välja vilken examinationsform som ska användas vid varje kursomgång, något som då specificeras vid kursens början i form av kursguide eller liknande. Det tycks också förekomma att valet av examinationsform görs efter dialog med studentgruppen och att studenterna ibland kan välja individuellt mellan två examinationsformer. Lärosätets företrädare framhöll i intervjun att de värnar en pedagogiskt motiverad mångfald av examinationsformer jämte respekten för olika traditioner inom de teologiska disciplinerna samt för lärarens professionella omdömesförmåga. Bedömarna delar helt denna grundsyn. Samtidigt vill bedömarna framhålla vikten av att examinationsformerna är tillräckligt specificerade i kursplanerna för att det ska säkerställas att studenterna når målen i examensordningen. En alltför diversifierad terminologi för att benämna examinationsformerna kan göra det onödigt svårt för både lärare och studenter att tolka kursplanerna och tillämpa dem i undervisningen. Bedömargruppen anser att NI bör ta fram en mer standardiserad terminologi och se till att denna tillämpas konsekvent i utbildningsplan och kursplaner.

Av styrdokumenten och ansökan i övrigt framgår att NI har en genomtänkt och kvalitetssäkrande struktur för bedömning och examination av examensarbeten. Denna bild bekräftades under intervjuerna. En oklarhet föreligger dock angående rollfördelningen vid det avslutande examinationsseminariet, som enligt kursplanen genomförs med "en opponent" men enligt exempelbeskrivningen i ansökan (s. 15) "med en intern och en extern opponent som examinatorer". Av intervjuerna fick bedömarna intrycket att termerna opponent och examinator inte alltid hålls tydligt åtskilda vid NI. Bedömargruppen anser att det i svensk akademisk tradition rör sig om två väsentligt olika roller och att detta behöver avspeglas i styrdokumenten.

Av det kompletterande material som NI inkom med 2020-05-15 framgår att högskolan har justerat utbildningsplan och kursplaner med hänsyn till bedömargruppens påpekanden. Skrivningarna vad gäller utbildningens upplägg och innehåll har tydliggjorts och en mer standardiserad terminologi för examinationsformer har nu införts. Därmed kan styrdokumentens utformning anses vara tillfredsställande.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

NI redovisar i ansökan hur måluppfyllelsen säkras genom utbildningens utformning, genomförande och examination. För vart och ett av examensmålen redovisas vilka specifika kurser som bidrar till uppfyllelsen av det aktuella målet. Ansökan ger också exempel på lärandemål för dessa kurser, vilka kan kopplas till de övergripande examensmålen, samt beskriver hur undervisnings- och examinationsformer är valda för att träna och examinera de kunskaper och färdigheter som uttrycks i lärandemålen. Det finns genomgående en tydlig länkning mellan mål, lärandeaktiviteter och examination. Bedömargruppen anser därmed att utbildningen är utformad på ett sådant sätt att studenterna kommer att ha uppnått målen i examensordningen då examen utfärdas. Med tanke på att det under intervjuerna framkom att lärosätet intar en flexibel grundhållning till examinationsformer vill bedömarna samtidigt understryka vikten av att de angivna formerna verkligen tillämpas.

Under intervjuerna framkom också att NI har väl etablerade och fungerande former för extern granskning av examensarbeten. Arbetena tas i slutfasen upp på högre seminariet i teologi och religionsfilosofi med granskning av en opponent. Detta vill bedömarna framhålla som särskilt förtjänstfulltt.  

Jämställdhet

NI uppger i ansökan (s. 21) att "[j]ämställdhetsperspektivet beaktas i masterprogrammet på olika nivåer" och att "[k]ursernas tematik och sammansättning syftar… till att ge en bred bild av olika åsikter och tillvägagångssätt" genom "både tematiskt fokus och litteraturlistor". Med undantag för den kurs som i ansökan lyfts fram som en illustration av detta, Kyrkohistoria fördjupning: medeltida kvinnliga mystiker, har dock jämställdhetsperspektivet knappast fått något genomslag i vare sig kursmål, innehållsbeskrivningar eller litteraturlistor. Vad gäller nämnda kurs anges i ansökan (s. 22) att den "aktualiserar flera viktiga frågeställningar inom den aktuella teologiska diskussionen kring jämställdhet", men i kursplanens beskrivningar av mål och innehåll syns inget av denna nutidskoppling.

Bedömargruppen anser att det finns goda möjligheter att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen, såväl genom att revidera befintliga kurser som genom att tillskapa nya kurser. Kursen Systematisk teologi avancerad fördjupning: Teologi, Kropp, och Politik förefaller synnerligen väl lämpad för att inkludera ett sådant perspektiv i kursmål och litteratur. Det skulle också vara möjligt och relevant att på sikt inrätta en kurs med fokus på nutida debatter om mäns och kvinnors roller inom den katolska kyrkan. Under intervjuerna framkom att sådana diskussioner redan idag lyfts inom ramen för befintliga kurser vid lärosätet, så som grundkursen Sakramenten och kyrkans liv. Bedömarna anser att detta är utmärkt men att perspektivet även behöver skrivas in tydligare i styrdokumenten för att med säkerhet beaktas oberoende av till exempel vem som undervisar på kursen. 

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet inte tillfredsställande kommer att beaktas i den utbildning som presenteras i ansökan. NI behöver tydligare integrera ett sådant perspektiv där det är relevant i kursernas mål, innehåll och litteraturlistor. 

Av det kompletterande material som NI inkom med 2020-05-15 framgår att högskolan på en rad punkter har justerat innehållet i utbildningsplan och kursplaner, så att de oftare och tydligare lyfter fram jämställdhetsperspektiv genom att litteraturlistor och utbildningsmål har justerats. Åtgärderna gör att bedömargruppen anser att aspekten jämställdhet är tillfredsställande.