Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Utbildningsplanen för läkarprogrammet 360 hp har tagits fram enligt Umeå universitets regelverk och har godkänts av Rektor (2020-03-11). Kursplaner för utbildningens 13 obligatoriska kurser samt i nuläget två valbara kurser (under termin 12) är framtagna enligt universitetets regler och är godkända av Programrådet för Läkarutbildningen på delegation av Fakultetsnämnden (2020-02-25). Fastställande av kurslitteraturlistor sker i god tid innan kursstart i enlighet med Umeå Universitets regelverk. I kursplanerna kopplas kursmålen till examensmålen och mängden kursmål per domän bedöms som rimligt. Beskrivningen av genomförandet (avsnittet Undervisning) i kursplanerna varierar något och skulle kunna tydliggöras innehållsmässigt. Avsnittet Examination beskriver de ingående poänggivande modulerna samt antalet tillhörande högskolepoäng. Ansökan beskriver lärosätet process att ta fram, kvalitetssäkra och förnya dessa styrdokument.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Bedömargruppen anser att utbildningen är utformad på ett sätt som skapar förutsättningar för att studenterna vid genomfört läkarprogram har uppnått examensmålen. Examensbeskrivningen (SFS 2019:16) för läkarexamen innehåller 23 examensmål; 9 kunskapsmål, 11 färdighetsmål och 3 mål gällande värderingsförmåga och förhållningssätt, samt ett examensarbete om minst 30 hp. Kvalitetsrådet vid lärosätet har tagit fram den matris som används i ansökan för att redovisa hur varje nationellt examensmål delas i mindre enheter och kopplas till kursmål på respektive kurs. Matrisen visar att samtliga examensmål är med och att enskilda examensmål återfinns i minst 5 av de 13 obligatoriska kurserna och att två examensmål finns inom samtliga 13 obligatoriska kurser. Samtliga examensmål finns dessutom inom kurser på såväl grund- som avancerad nivå av utbildningen, och progressionen i matrisen visar att inget enskilt examensmål uppnås genom deltagande i en enda kurs, bortsett från genomförandet av examensarbetet. Den rekommenderade kurslitteraturen för de olika nivåerna/kurserna finns inte angiven i kursplanerna och dess relevans kan därför inte bedömas.

I ansökan understryks att programmets pedagogiska modell har studerandeaktivt lärande som grund. Tillämpningen av den pedagogiska modellen styrs av lärandemålen som i sin tur styr de faktiska lärandeaktiviteterna. Olika lärandeformer beskrivs som syftar till att samtliga studenter skall uppnå lärandemålen oberoende av deras varierande individuella förutsättningar. Föreläsningar, case-metodik och olika praktiska moment används genom hela utbildningen. Arbetet med att minska antalet föreläsningar pågår fortsatt till fördel för mer studerandeaktiva lärmoment, och ett ökat antal inspelade föreläsningar erbjuds studenterna i deras förberedelse inför case och klinisk praktik. TestEnhanced learing, webb-baserade duggor med resultatåterkoppling har introducerats i början av utbildningen.

Omkring hälften av utbildningens senare del (termin 6-9 och termin 11-12) sker som ViL med vanligtvis regionanställda lärare/handledare där deras kännedom om aktuella kursmål som studenterna ska uppnå är avgörande förutsättningar för studenterna. Hur denna kännedom säkerställs framgår inte med tydlighet i ansökan. Vid intervjun förtydligades detta genom tydlig samstämmighet hos de olika representanterna som beskrev en aktiv och ständigt pågående dialog mellan programmet och de engagerade regionerna som bland annat innefattar linjeorganisationens ansvar, handledarutbildningar och ämnesansvarigas medverkan. Vidare framkommer att arbetet att handleda läkarstudenter ska prioriteras samt nödvändigheten av bred handledarutbildning inför den kommande dagliga formativa EPA bedömningen (bedömningskriterier saknas i nuläget) av studenterna under ViL med inplanerade längre sammanhållna praktikperioder. Det pågår ett nationellt arbete att ta fram gemensamma EPA bedömningskriterier. Det uttrycktes behov av en strukturerad och standardiserad modell för återkoppling till de individuella studenterna. I ansökan framkommer att lärosätet gör satsningar på en förstärkt systematisk praktisk träning på de kliniska terminerna, inklusive simulatorträning samt arbetar för längre sammanhållna kliniska placeringar.

Genomförandet inom området Professionell utveckling beskrivs och bedöms som god i utbildningen med en tydlig organisation och ett strukturerat kvalitetssäkrande arbetssätt inkluderande de operativa regionanställda handledarna. Detta intryck styrks ytterligare vid intervjun.

Undervisningen inom examensmål inom Vetenskapligt förhållningssätt bedöms som god. Genomförandet går som en strimma genom hela programmet med en tydlig progression. Vetenskaplig metodik integreras t ex i exempelvis laborationer och case, och slutligen tillämpas detta under examensarbetet på termin 10 samt i förbättringsarbete på hälsocentral under termin 12.

Programmets undervisning inom interprofessionellt samarbete har målmedvetet utvecklats under senare år och återfinns under många kurser med progression inkluderande teori och praktiska övningar under såväl klinisk praktik som i simulerad miljö. Programmet har t ex tillsammans med regionerna tillsatt arbetsgrupper som planerar för en utökad programöverskridande interprofessionell träning under ViL.

Lärosätet beskriver den så kallade "Plan för programmatisk examination" vilken fastställdes av Programrådet för läkarutbildningen 2020-01-14 och som ligger till grund för att säkerställa att studenterna har examinerats för samtliga examensmål vid genomförd utbildning. I detta dokument uttrycker programmet nödvändigheten av att säkerställa att de studenter som examineras utifrån examensmålen har uppnått den självständighet som krävs för att verka som legitimerad läkare. Programmet inför tillägg av nya metoder för bedömningar och examinationer så som frekventa formativa EPA bedömningar under ViL (summativ på termin 12), progresstest samt en skriftlig pedagogisk och professionell reflektionsuppgift under samtliga terminer. Under intervjun presenterar lärosätet den av UKÄ efterfrågade kompletterande tabellen som tydliggör kopplingen mellan examensmål och examinationer, vilken åskådliggör hur respektive examensmål examineras under utbildningens gång. Programmet har en betydande variation av examinationsformer, formativt eller summativt, och samtliga examensmål examineras med en mångfald av olika former under flera terminer (minst fem) under såväl grund- som avancerad nivå av utbildningen, dvs lärosätet beskriver examinationsformer i progression genom utbildningen. En del bedömningar och examinationer rörande domänen "Värderingsförmåga och förhållningssätt" beskrivs ske fortlöpande under utbildningen men strukturen inklusive standardiserade, och för bägge parter kända, bedömningskriterier kring detta framgår ej i ansökan. Vid intervjun uppfattar bedömargruppen att arbetet med att ta fram dessa standardiserade bedömningsmallar pågår inom Läkarprogrammet. Programmet använder sig av "Kursportfölj" där en betydande mängd olika slags bedömningar och examinerande moment sparas. Som stöd i hantering av samtliga obligatoriska och examinationsgrundande uppgifter har programmet beslutat införskaffa ett digitalt administrativt system för examinationer.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning.

Bedömargruppen anser att lärosätet beaktat jämställdshetsperspektivet i utbildningens innehåll och utformning. Lärosätet beskriver också ett jämställdhetsperspektiv som inte endast grundas på det biologiska könet.

Umeå universitets visionsdokument 2020 har jämställdhet, mångfald och likabehandling som centrala begrepp. Universitetet har en handlingsplan för jämställdhetsintegrering med målet att motverka ojämställdhet bland studenter, lärare och forskare med fokus på juridiskt kön. Ambitionen är dock att anlägga ett intersektionellt perspektiv och därmed även beakta hur andra maktordningar interagerar med kön. Fakultetsövergripande finns "Rådet för lika villkor" och inom Medicinska fakulteten finns "Kommittén för lika villkor".

I ansökan beskrivs hur programmet under de senaste tre decennierna målinriktat arbetat med att öka jämställdheten och utveckla genusundervisningen. Sedan 2000 finns undervisning om genus, jämställdhet och lika villkor återkommande schemalagd genom hela programmet. Detta tas upp och examineras i relation till det biomedicinska kunskapsinnehållet i flera kurser, samt flera case är utformade för att belysa och stimulera till diskussion.