Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet arbetar för en systematisk och välplanerad rekrytering men det framgår av självvärderingen att det finns framtida pensionsavgångar som lärosätet lämpligen behöver hantera. Bedömargruppen anser därför att lärosätet kan utveckla en handlingsplan för att säkerställa aktuell klinisk, professionsrelaterad, vetenskaplig och pedagogisk kompetens på lång sikt. I förhållande till studentvolymen anser bedömargruppen också att fler seniora professorer och docenter behöver vara aktiva i utbildningen, för att säkerställa vetenskaplig kompetens och forskningsanknytning. Lärosätet pekar på svårigheten att öka andelen medarbetare som kombinerar uppdrag i akademin och den kliniska verksamheten, vilket lärosätet kan fortsätta att verka för som en del i den framtida kompetensförsörjningen. För att ytterligare stärka kompetensförsörjningen långsiktigt kan exempelvis personer med kombinerade uppdrag ges möjlighet till vetenskaplig och pedagogisk meritering.

Lärosätet arbetar specifikt med lärarnas kompetenstid, för att ge dem möjlighet att utifrån egna individuella behov stärka sin vetenskapliga, pedagogiska samt kliniska och professionsrelaterade kompetens. Kompetensutvecklingen har blivit mer likriktad, för att lärarna ska kunna stödja studenternas färdigheter och förmågor utifrån lärandemålen för samtalsträning och våld i nära relationer. Det anser bedömargruppen är positivt. Bedömargruppen anser också att det är bra att det finns ett krav på högskolepedagogisk utbildning inom två år för alla nyanställda lärare, men lärosätet behöver säkerställa att kravet uppnås och att det finns en plan för systematisk uppföljning av lärarnas pedagogiska kompetens.

Adjungerade kliniska adjunkter (AKA) är centrala för genomförande av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) enligt lärosätet, men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att arbeta vidare med hur deras kompetens kan tas tillvara i andra delar än enbart i VFU. Det blir i sammanhanget viktigt att lärosätet lyfter fram vilken kompetens de kliniska adjunkterna behöver ha och om antalet kliniska adjunkter är tillräckligt för att skapa förutsättningar för måluppfyllelse. En styrka är att tillsättningen av de kliniska adjunkterna sker i samverkan med avnämare och att lärosätet nu arbetar för att införa kliniska adjunkter inom den kommunala verksamheten.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör kartlägga behov och skapa en handlingsplan för att säkerställa vetenskaplig kompetens motsvarande docenter och professorer med aktiv tid i grundutbildningen.

· Lärosätet bör systematiskt utvärdera om högskolepedagogisk utbildning uppnås inom två år för nyanställd undervisande personal och följa upp vilket genomslag det har för utbildningens kvalitet.

· Lärosätet kan utveckla en strategisk plan för både kompetensförsörjning och kompetensutveckling inklusive pedagogisk kompetens för medarbetarna på lång sikt.

· Lärosätet kan fortsätta utveckla kombinerade uppdrag mellan akademi och klinisk verksamhet i samverkan med vårdverksamheterna

· Lärosätet kan kartlägga om omfattningen av de adjungerade kliniska adjunkterna är tillräcklig och utreda om deras kliniska och professionsrelaterade kompetens kan tas tillvara i andra delar än i VFU:n.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet arbetar på flera sätt för att säkerställa att handledare har rätt kompetens. Lärosätet beskriver att handledarutbildningen ges enligt avtal som en fristående kurs om 7,5 högskolepoäng på avancerad nivå och att genomströmningen är god. Kursen ges digitalt för att öka möjligheterna för deltagarna att genomföra kursen, vilket bedömargruppen anser är positivt. Dock kan lärosätet erbjuda en handledarutbildning på grundnivå, så att lärosätet kan säkerställa att alla potentiella handledare får utbildning som komplement till den handledarutbildning som erbjuds på avancerad nivå.

Enligt bedömargruppen är en väg framåt att lärosätet kan samverka med andra lärosäten i regionen om handledarutbildningen. Detta för att lärosätet bör optimera lärosätets resurser och för att de på detta sätt kan skapa möjligheter till ökat deltagande i handledarutbildning. Digitala handledarutbildningar i samverkan med andra lärosäten är en möjlighet som bedömargruppen särskilt vill framhålla.

För att utveckla och förbättra handledarutbildningen, anser bedömargruppen att en utvärdering av handledarutbildningen är ett steg i rätt riktning och något som bedömargruppen skulle finna önskvärt. Lärosätet bör också tydliggöra kravet på handledarutbildning för att få handleda studenter genom revidering av de befintliga VFU-avtalen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör prioritera samverkan med vårdverksamheterna, för att säkerställa att handledare i kliniska verksamheter går handledarutbildningen.

· Lärosätet bör revidera befintliga VFU-avtal, för att förstärka att handledarutbildning är ett krav för att få handleda studenter.

· Lärosätet kan utveckla handledarkurser på grundnivå och se över samarbetsmöjligheter t.ex. digitalt med andra lärosäten.

· Lärosätet kan utvärdera möjligheterna för handledare inom klinisk verksamhet att genomföra handledarutbildningen.

· Lärosätet kan utvärdera den nuvarande kursen på avancerad nivå, både dess form och innehåll.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Lärosätet beskriver en god och kontinuerlig samverkan om kliniska placeringar med både avnämare och andra lärosäten som konkurrerar om placeringarna inom regionen. Samverkan beskrivs som funktionell på alla nivåer, vilket ökar förutsättningar för en god kvalitet. Ett utvecklingsområde är VFU inom kommunal verksamhet. Bedömargruppen anser att det behövs en mer strukturell samverkan i form av avtal för att tydliggöra ansvarsfördelningen för sjuksköterskeutbildningen mellan lärosätet och den kommunala verksamheten. Genom avtal kan omfattningen av de kliniska placeringarna säkerställas.

Lärosätet samverkar även med regionen om en utvärdering av VFU, genom en enkät utifrån studenters, medarbetares, handledares och chefers perspektiv. En svaghet som lärosätet lyfter fram som en utmaning är den låga svarsfrekvensen hos studenterna. Bedömargruppen anser att lärosätet kan ta fram en strategi om hur svarsfrekvensen kan öka.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör prioritera och utveckla samverkan med kommunerna mer strukturellt och reglerat genom VFU-avtal, där ansvarsfördelningen tydliggörs för båda parter.

· Lärosätet kan upprätta en handlingsplan för att följa upp hur svarsfrekvensen i VFU-utvärderingen kan öka.