Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet verkar för en god lärarförsörjning, där ett tydligt mål är att hälften av medarbetarna ska vara disputerade. Bedömargruppen anser att det är en bra och rimlig målbild. I självvärderingen framgår en god vetenskaplig kompetens när det gäller antalet seniora medarbetare, både professorer och biträdande professorer, men den tid som de undervisar i grundutbildningen är begränsad. Det anser bedömargruppen kan ses över, för att säkerställa att den vetenskapliga kompetensen kommer studenterna tillgodo och att utbildningen har en stark forskningsanknytning.

Lärosätets krav vid rekrytering av lärare är sjuksköterskeexamen med magisterexamen och högskolepedagogisk utbildning om 15 högskolepoäng inom två år, för att tillgodose den pedagogiska kompetensen. Det anser bedömargruppen är positivt. Däremot behöver den pedagogiska kompetensen följas upp, så att den ger genomslag i form av god kvalitet i undervisningen. Här skulle lärosätet kunna utveckla ett systematiskt arbetssätt för att följa upp den pedagogiska kompetensen hos lärarna. Även om det finns ett tydligt mål, lyfter lärosätet i självvärderingen fram att det finns svårigheter att säkerställa både aktuell klinisk kompetens och vetenskaplig kompetens i lärarkåren. Här behöver lärosätet fortsätta att arbeta för att säkerställa kompetens långsiktigt och se till att det finns möjligheter för medarbetarna att kompetensutveckla sig inom sina specifika kunskapsområden. Här finns en möjlighet att tillgodose olika spetskompetenser, men även det förslag som lärosätet själva lyfter fram blir extra viktigt, som att samverka med andra lärosäten för kompetensbyte. En hel del framtida pensionsavgångar redovisas, vilket även behöver säkerställas.

Ett utvecklingsområde som lärosätet själv lyfter fram är att öka andelen medarbetare med kombinerade uppdrag mellan akademi och klinisk verksamhet, vilket bedömargruppen anser är ett steg mot en långsiktig kompetensförsörjning. Lärosätet beskriver arbetet med att säkerställa försörjning genom interna doktorander, där de bidrar med den långsiktiga kompetensförsörjningen vetenskapligt. Men försörjningen säkerställs även genom att forskningsanknyta utbildningen, vilket bedömargruppen anser är en bra strategi.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör utveckla ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa uppföljningen av den pedagogiska kompetensen och att den pedagogiska utbildningen ger genomslag i god kvalitet i undervisningen.

· Lärosätet bör skapa en rutin för enskilda medarbetares kompetensutveckling inom sina egna specifika kunskapsområden, och följa upp den.

· Lärosätet kan fortsätta utveckla modeller för kompetensbyte, för att tillgodose olika spetskompetenser i samverkan med andra lärosäten.

· Lärosätet kan fortsätta att arbeta för att säkerställa personalens vetenskapliga kompetens, dvs. docenter och professorer med aktiv undervisningstid i grundutbildningen.

· Lärosätet kan fortsätta utveckla andelen medarbetare med kombinerade uppdrag mellan akademi och klinisk verksamhet för att säkerställa den aktuella kliniska och professionsrelaterade kompetensen långsiktigt

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet arbetar kontinuerligt med att säkerställa god handledarkompetens. Handledning ingår i grundutbildningen – en fristående handledarkurs ges på grundnivå och handledarutbildning ges även som uppdragsutbildning. Kurserna ökar tillgänglighet och möjlighet för potentiella handledare att genomföra handledarutbildning, vilket är positivt. Kurserna ges även med flexibilitet, som distansutbildning, men även med fysiska träffar om behov finns. En utmaning som beskrivs av lärosätet är att få fler potentiella handledare att delta. Här anser bedömargruppen att lärosätet i samverkan med verksamheter bör skapa en strategisk planering för att säkerställa att berörda medarbetare kompetensutvecklar sig i handledning. Handledarutbildning kan t.ex. ingå i obligatoriska introduktionsprogram för nyanställda sjuksköterskor och vara en del i en karriärmodell.

Lärosätet bör även arbeta med att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan de olika parternas krav på handledarkompetens genom handledarutbildning, genom befintligt avtal. Lärosätet bör även initiera avtal med kommunerna, lokalt eller övergripande, där kravet på handledarutbildning ingår. Bedömargruppen ser gärna en fortsatt utveckling av handledarkursen på avancerad nivå, för att säkerställa progression och fördjupning. Den nuvarande handledarkursen behöver också utvärderas och marknadsföringen analyseras, vilket lärosätet själv lyfter fram. Detta blir särskilt viktigt för att kunna identifiera förbättringsområden i handledarutbildningen och i förlängningen öka både söktrycket och genomströmningen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör utvärdera den nuvarande fristående handledarkursen på grundnivå när det gäller marknadsföring, form, innehåll och genomströmning.

· Lärosätet bör utveckla avtal för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som säkerställer att det finns handledare med handledarutbildning.

· Lärosätet bör skapa en plan för att öka samverkan med kommuner genom ett strukturerat avtal där krav på handledarutbildning ingår.

· Lärosätet kan fortsätta att utveckla en handledarkurs på avancerad nivå.

· Lärosätet kan lyfta in handledarkursen som obligatorisk vid introduktionsprogram till nyanställda sjuksköterskor och som en del i en karriärmodell.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Lärosätet har en fungerande samverkan på olika nivåer för att säkerställa kliniska placeringar. Bedömargruppen anser att en mer strukturerad samverkan i form av avtal är nödvändig att utveckla i den kommunala verksamheten. Lärosätet lyfter fram flera utvecklingsområden att arbeta vidare med, som att utveckla mötesstrukturer och informationskanaler, i samverkan med verksamheterna, vilket bedömargruppen anser är bra strategier. I självvärderingen framgår att utvärdering av VFU sker genom en enkät som besvaras av studenterna och där även handledares och chefers perspektiv efterfrågas, vilket bedömargruppen anser är ett positivt initiativ och behöver fortsatt utvecklas.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör fortsätta utveckla en utvärdering av VFU i samverkan med avnämare, t.ex. utifrån både studenters, handledares och chefers perspektiv.

· Lärosätet bör säkerställa samverkan i form av avtal med kommunala verksamheter.

· Lärosätet kan fortsätta att utveckla mötesstrukturer och informationskanaler i samverkan med verksamheterna.