Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet arbetar med att skapa förutsättningar för studenterna att nå färdighet och förmåga genom att säkerställa vetenskaplig kompetens och professionskompetens i utbildningen. Det görs bland annat genom att säkerställa att lektorer har avsatt tid för undervisning i utbildningen. Professionskompetensen säkerställs genom att lärare har 10–20 procent av sin tjänst avsatt för kompetensutveckling utifrån de behov av kompetens som den regelbundna inventeringen visar. Professionskompetensen säkerställs också genom adjunkter som har klinisk förankring. Lärosätet har utvecklat spetskompetensgrupper inom områden som personcentrerad vård, vilket möjliggör kompetensfördjupning för lärarlagen.

Den pedagogiska kompetensen tillgodoses genom att lärarna erbjuds att genomgå högskolepedagogiska kurser inom den avsatta tiden om 10–20 procent för kompetensutveckling, och dessutom möjlighet att ansöka om pedagogisk meritering. Tillsvidareanställda lärare och forskare som undervisar vid avdelningen uppmanas att gå de högskolepedagogiska kurserna på 10 veckor. Bedömargruppen vill trycka på vikten av att lärosätet säkerställer att lärare har högskolepedagogisk kompetens och att det finns en strategisk kompetensförsörjningsplan som beskriver antalet lärare, roller och kompetens i förhållande till utbildningens mål och profil. Bedömargruppen noterar även att lärosätet har påbörjat ett samarbete med det lärosätesövergripande pedagogiska centrumet som ger alla medarbetare möjlighet att delta i aktiviteter som syftar till att utveckla undervisningen. Det ställer sig bedömargruppen positiva till.

Lärosätet anger i självvärderingen att majoriteten av de anställda inom sjuksköterskeutbildningen är sjuksköterskor med klinisk erfarenhet, vilket bidrar till att stödja studenterna att uppnå lärandemålen, t.ex. hur teoretisk kunskap kan omsättas i det kliniska arbetet som sjuksköterska. Bedömargruppen vill även peka på vikten av att kompetensen hos lärarna utvärderas för att säkra att lärandemålen uppnås.

Lärosätet beskriver att lärare deltar i forskningsprojekt, vilket bidrar till att stärka utbildningens forskningsanknytning och säkerställa den vetenskapliga kompetensen. Vid avdelningen finns spetskompetens inom peer-learning och inom bedömning enligt Assessment of Clinical Education (AssCE), ett bedömningsinstrument som lektorer på lärosätet har utvecklat. Bedömargruppen vill peka på vikten av att forskningsanknytningen utvärderas och säkerställs i utbildningen.

Det finns flera anställda adjunkter som i huvudsak arbetar med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Några av de kliniska adjunkterna är anställda av lärosätet och några av de vårdverksamheter där studenterna genomför VFU. Adjunkternas roll omfattar att vara stöd till studenterna att uppnå lärandemålen för färdighet och förmåga, men också vara stöd till handledare och huvudhandledare. Bedömningar av studenternas prestationer under VFU är en stor del av adjunkternas arbetsuppgifter i form av halvtidsbedömning och slutbedömning. Det finns dock ingen klinisk lektor eller lektor med kombinerat uppdrag.

Lärosätet beskriver i självvärderingen utmaningar med att möta rekryteringsbehoven samt skapa anställningar som innebär kombinerade uppdrag för adjunkter, lektorer och professorer. Bedömargruppen menar att lärosätet kan utveckla formerna för att på olika sätt hämta in aktuell klinisk kompetens även för de lärare som inte primärt arbetar med verksamhetsförlagd utbildning. Lärosätet kan alltså tillsammans med vårdverksamheterna utforska möjligheterna och strategiskt planera för att inrätta kombinerade uppdrag. Detta är av vikt så att lärosätet på lång sikt kan säkerställa aktuell professionskompetens i utbildningen. I självvärderingen beskrivs att samverkan med regionen behöver utökas, för att skapa hållbara tjänster och ett närmare samarbete om verksamhetsförlagd utbildning med verksamheterna. Utbildningen behöver utvecklas så att den är i samklang med hälso- och sjukvårdssystemet God och nära vård. Samarbetet behöver framför allt utvecklas för den kommunala vårdverksamheten och bedömargruppen föreslår därför att lärosätet kan fortsätta diskussioner med kommunen om att inrätta doktorandtjänster som utgår från kommunal verksamhet.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör fortsätta att utveckla en strategisk kompetensförsörjningsplan för att långsiktigt säkerställa aktuell pedagogisk, klinisk och vetenskaplig kompetens i utbildningen.

· Lärosätet bör utvärdera hur forskningsanknytningen och den vetenskapliga kompetensen i kollegiet bidrar till studenternas måluppfyllelse.

· Lärosätet kan tillsammans med vårdverksamheterna utforska möjligheterna och strategiskt planera för att inrätta kombinerade uppdrag för adjunkter, lektorer och professorer.

· Lärosätet kan fortsätta med att utveckla spetskompetensgrupperna och låta dem utbyta kunskaper sinsemellan och sprida kunskapen vidare till studenterna.

· Lärosätet kan fortsätta att i samverkan med det lärosätesövergripande pedagogiska centrumet möjliggöra för medarbetare att delta i aktiviteter som syftar till att utveckla undervisningen.

· Lärosätet kan fortsätta diskussioner med kommunen om att inrätta doktorandtjänster som utgår från kommunal verksamhet.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet erbjuder två handledarkurser på 7,5 högskolepoäng (25 procents studietakt), på avancerad nivå för handledare. Lärosätet är inne i ett utvecklingsarbete för att utveckla nätbaserad undervisning i handledarkurserna. Bedömargruppen menar att det är bra och kan innebära en ytterligare flexibilitet och modernisering av utbildningen.

Av de samverkansavtal för VFU som lärosätet har ingått med olika samverkanspartner framgår att både handledare och huvudhandledare ska ha genomgått minst 7,5 högskolepoäng handledarutbildning. Bedömargruppen vill peka på vikten av att avtalet utvärderas, för att kunna säkerställa handledarutbildning och utveckla strategier när målet inte uppnås. Bedömargruppen noterar också att utmaningar som lärosätet delar med sig av är att attrahera handledare till handledarkurserna samt att se till att kurserna är utarbetade för verksamhetens behov och möjligheter. Lärosätet uttrycker att få handledare genomgått handledarutbildningen, eftersom verksamheterna har svårt att möjliggöra för sjuksköterskor att genomföra utbildningarna. Bedömargruppen anser att lärosätet bör effektivisera kommunikationen med verksamhetschefer om vikten av att handledare har handledarutbildning och det gemensamma uppdraget, för att få kompetenta handledare.

Lärosätet har även identifierat ett behov av att följa upp hur många sjuksköterskor med handledarutbildning som handleder studenter. Bedömargruppen anser att lärosätet bör utveckla de avtal som finns med vårdverksamheterna som då ska inbegripa en systematisk uppföljning av antalet handledare med handledarutbildning samt kompetens i de handledningsmodeller som tillämpas (exempelvis peer-learning). Bedömargruppen anser vidare att det är ett hinder att båda handledarkurserna är på avancerad nivå, då det utestänger sjuksköterskor som inte har behörighet att söka kurs på avancerad nivå. Kurser på så väl grundnivå- som avancerad nivå skulle kunna attrahera och möjliggöra för fler sökande till utbildningarna.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör effektivisera kommunikationen med verksamhetschefer om vikten av att handledare har handledarutbildning och det gemensamma uppdraget.

· Lärosätet bör utveckla en strategi för att följa upp de avtal som finns mellan lärosätet och vårdverksamheterna och som anger vilken handledarutbildning som handledare på olika nivåer ska ha genomgått.

· Lärosätet bör tillsammans med vårdverksamheterna utveckla innehåll och pedagogiskt upplägg av handledarkurserna på såväl grund som avancerad nivå,

· Lärosätet kan fortsätta att utveckla nätbaserad undervisning i handledarkursen.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Lärosätet anger att det finns avtal med samverkanspartnerna (kommunerna, regionen och vårdbolagen), som ett sätt att säkerställa kliniska placeringar. Det finns även ett tätt samarbete mellan lärosätets VFU-samordnare för regionen, vårdbolagen och huvudhandledarna inom kommunerna. Detta för att säkerställa antalet platser som kan erbjuda en god lärandemiljö.

Terminsvis hålls samverkansmöten med representanter från lärosätet - chefer, utbildningsledare och klinisk lektor - samt från samverkanspartnerna: chefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och studierektorer. Där förs diskussioner om bl.a. inom vilka verksamheter som studenterna bör ha sina VFU-placeringar utifrån lärandemålen i de olika kurserna. Lärosätet erbjuder också handledarträffar med handledare och huvudhandledare i vårdverksamheterna.

Trots detta sätt att säkerställa en samsyn om innehållet i de kliniska placeringarna, noterar bedömargruppen att lärosätet beskriver en svårighet att föra ut och kommunicera de övergripande målen till de handledande sjuksköterskorna. Bedömargruppen anser därmed att det behövs en bättre struktur för att säkerställa att handledare tillgodogjort sig kunskap om studentens lärandemål. Detta för att få en samsyn kring de kliniska placeringarnas innehåll.

Bedömargruppen efterlyser en tydlig beskrivning av handledningsmodellen peer-learning i de avtal som finns med vårdverksamheten och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan samarbetspartnerna.

Bland de utmaningar som lärosätet beskriver är behovet att utveckla VFU:n så att den är i linje med omställningen av hälso- och sjukvården till bland annat en alltmer digitaliserad vård och en vård i patientens närområde och i hemmet. Bedömargruppen ser också detta som en utmaning som behöver hanteras så att innehållet i de kliniska placeringarna ger studenterna färdighet och förmåga.

Lärosätet för fram att de utvärderingar som sker av den verksamhetsförlagda utbildningen behöver samordnas med vårdverksamhetens utvärderingar. Bedömargruppen instämmer i detta som ett bra sätt som kan skapa kvalitet i de kliniska placeringarna. Ytterligare utmaningar som lärosätet beskriver är avsaknaden av nationella riktlinjer om ersättningsnivåer för VFU per student och vecka. Lärosätet tar också upp behovet av en nationell portal för att säkerställa platser för VFU.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör utveckla samverkansformer och kommunikationsvägar så att utbildningsplan och lärandemål kommuniceras till verksamheten.

· Lärosätet bör revidera och skärpa de avtal som finns, för att säkerställa kvalitet i handledning och i de handledningsmodeller som tillämpas.

· Lärosätet bör tillsammans med vårdverksamheten utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen, så att den är i linje med den pågående omställningen av hälso- och sjukvården.

· Lärosätet kan samordna kursvärderingar av VFU med vårdverksamhetens utvärderingar.