Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar strategiskt med kompetensförsörjning. Lärosätet analyserar regelbundet sina rekryteringsbehov samt försöker hitta lösningar för att behålla samt kompetensutveckla redan anställd personal. Av självvärderingen framgår att lärosätet har en aktiv rekryteringsstrategi där stora satsningar gjorts på rekryteringar av adjunkter, lektorer och professorer i samband med generationsväxlingen i lärarkollegiet.

Ett led i det strategiska arbetet är att skapa möjligheter för kompetensutveckling och tid för forskning för anställda lärare. Exempelvis har lärosätet nyligen annonserat efter en biträdande lektor med 75 procents forskning i tjänsten. Lärosätet har även annonserat efter kliniska lektorer med kombinerade uppdrag för att säkra kopplingen mellan teori och praktik. Det är av vikt för lärosätet att säkerställa att de kombinerade uppdragen bidrar till måluppfyllelse, exempelvis genom att ge studenterna möjlighet att delta i förberedelser på ett kliniskt träningscentrum och i bedömningar av måluppfyllelsen.

Lärosätet arbetar internt med stöd för kollegiet, exempelvis har nyanställda möjlighet att gå ett mentorsprogram och en behörighetsgivande högskoleutbildning. Adjunkter uppmuntras att delta i institutionens forskningsprojekt. Lärosätet har också påbörjat ett arbete med att förtydliga karriärvägar för studenterna, som möjlighet till akademisk och forskarinriktad karriär, vilket kan gynna framtida kompetensförsörjning.

Bedömargruppen noterar att lärosätet har identifierat risken att förlora kompetens i generationsväxlingen. Bedömargruppen håller med lärosätet om att det finns behov av att tydliggöra omvårdnadsämnet samt öka kompetensen i vetenskaplig metod och pedagogik. Detta som en följd av många nyanställda i kollegiet och det kan ske till exempel genom gemensamma seminarier om ämnet omvårdnad, centrala begrepp och vetenskaplig metod. Detta kan förtydliga den sammanhållna akademiska miljön och möjliga karriärvägar.

Institutionen har påbörjat ett arbete med kompetensfördjupning och teamutveckling, för att stärka kompetensen i ämnet omvårdnad och vetenskaplig metod samt stärka samhörigheten i kollegiet. Exempel på det är två pedagogiska dagar per år och regelbundna ämnesmöten, där syftet är att diskutera frågor om ämnet omvårdnad och pedagogik.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör fortsätta arbeta strategiskt för att klara generationsväxlingen i kollegiet genom att behålla och utveckla kompetensen.

· Lärosätet bör säkerställa att de kombinerade uppdragen stärker studenternas förutsättningar att nå examensmålen för färdighet och förmåga.

· Lärosätet bör stärka den gemensamma bilden av ämnet omvårdnad och öka kompetensen i vetenskaplig metod.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Bedömargruppen anser att lärosätet har flera bra aktiviteter för att skapa goda förutsättningar för studenterna att nå färdighet och förmåga, genom handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet. Lärosätet erbjuder handledning i verksamhetsförlagd utbildning I och II om 7,5 högskolepoäng vardera, som vänder sig till handledare inom klinisk verksamhet. Ett mål är att samtliga handledande sjuksköterskor ska ha genomgått kurs I (7,5 högskolepoäng) och att huvudhandledarna har genomgått båda kurserna om totalt 15 högskolepoäng. Målet att handledare ska ha handledarutbildning finns i reglerat avtal mellan regionen och de kommunala verksamheterna. I avtalet framgår dock inte något om hur lärosätet följer upp hur många handledare som har handledarutbildning och vilken nivå de har på handledarutbildningen. Bedömargruppen anser att det tydligt bör framgå i avtalet att det regelbundet kartläggs behov och efterfrågan av handledarutbildning.

Bedömargruppen noterar att lärosätet i samverkan med Region Värmland håller ett introduktionstillfälle för samtliga nya huvudhandledare om uppdragets roll och funktion som ett sätt att förbereda handledarna på sitt uppdrag. Dessutom finns gemensamma handledardagar en gång per termin för samtliga huvudhandledare, som ska stärka deras kompetens för uppdraget ytterligare. Huvudhandledare inom kommunerna introduceras av en klinisk lektor från lärosätet och en klinisk adjunkt, som också är mentor, samt bjuds in till huvudhandledardagarna i regionen. Lärosätet anser att det stärker studenterna i handledarkompetens genom att de har en obligatorisk workshop på ett kliniskt träningscenter, där studenter i termin 6 handleder studenter i termin 1.

Lärosätet ser ett behov av att utveckla nya modeller för handledarutbildningens innehåll och struktur, som användning av digital teknik och ökad flexibilitet i hur utbildningen är utformad. Bedömargruppen anser att det är av vikt att jobba vidare med denna fråga och håller med lärosätet om att verksamheterna behöver öka möjligheten för personal att delta i handledarutbildningar.

Lärosätet anser också att handledarna bör få möjlighet att sätta ihop sin egen pedagogiska portfolio genom att utforma kortare kurser med mer flexibilitet vad gäller start. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet utvecklar handledarutbildningarnas innehåll och pedagogik. Det finns också behov av att öka förståelse för vikten av handledarutbildning ute i verksamheten, framför allt hos chefer. Bedömargruppen anser att lärosätet kan arbeta vidare med detta för att uppnå kvalitet i sjuksköterskeutbildningen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör revidera och skärpa avtal med vårdverksamheter.

· Lärosätet bör tillsammans med verksamheterna utveckla handledarutbildningens innehåll, form och pedagogik med inriktning på flexibilitet.

· Lärosätet bör hitta former för att kommunicera med personal och chefer i verksamheten om vikten av handledarutbildning.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkerställa kliniska placeringar. Det finns ett gott samarbete mellan vårdverksamheterna och lärosätet, samt en etablerad och tydlig struktur för samverkan om planeringen av antalet platser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) enligt självvärderingen. Det finns samordnare för den verksamhetsförlagda utbildningen på lärosätet och Region Värmland som i samråd planerar studenternas VFU-platser. Planeringen av VFU-platserna inom kommunerna sker i dialog med kommunens kontaktperson. Antalet VFU-platser regleras via avtal. Beställning och uppföljning av antalet platser sker en gång per termin mellan lärosätet och vårdverksamheterna.

När det gäller att säkra VFU-platsernas kvalitet och samsyn på VFU:ns innehåll har lärosätet en väl beskriven handledningsmodell med tydlig struktur, tydliga roller och gemensamt överenskomna kvalitetskriterier som regleras i avtal. Det finns till exempel särskilt avsatt tid för handledning samt huvudhandledare som har ett särskilt ansvar för studenter och handledning. Det finns även regelbundna möten på olika nivåer mellan vårdverksamheterna och lärosätet för diskussioner om strategiska frågor och kvalitetssäkring. Lärosätet har infört och utvecklat handledningsmodellen peer learning och kliniska utbildningsavdelningar (KUA) sedan några år tillbaka inom sjukhusansluten vård, och är på gång att starta peer learning även inom kliniska utbildningsboenden i kommunal vård (KUBO). Lärosätet anger att man utvärderar peer learning och KUA på ett strukturerat sätt och att man redovisar utvärderingen delvis som vetenskapliga publikationer.

Bedömargruppen anser att handledningsmodellen och det strukturerade arbetet ger förutsättningar att säkerställa kvaliteten och måluppfyllelsen för studenterna. Bedömargruppen noterar vikten av utbildning för handledande sjuksköterskor i peer learning och förberedelse för studenterna att arbeta utifrån peer learning. Lärosätet kan också utvärdera hur peer learning bidrar till måluppfyllelse av färdighet och förmåga.

Lärosätet anger att det finns utmaningar för utbildningen när allt fler vårdplatser flyttar ut från sjukhusen för att vara närmare patienterna och i hemmet. Bedömargruppen menar att lärosätet - i samverkan med verksamheterna - behöver arbeta så att utbildningen matchar omorganisationen av vården och övergången till reformen God och nära vård, med färre slutna vårdplatser till förmån för vård nära patienten och i hemmet. Lärosätet behöver även kommunicera den nya hälso- och sjukvårdens modell till studenterna. Lärosätet har redan börjat att utveckla kurserna inom psykiatrisk vård, där VFU är en kombination av placeringar både i sluten och öppen vård. I självvärderingen beskrivs behovet av att utveckla fler lärandeaktiviteter som belyser hela vårdkedjan för patienten, eftersom lärosätet ser en utmaning i att studenten möter en fragmenterad vård där de behöver lära sig att ha en helhetssyn i mötet med patienten. Bedömargruppen håller med om vikten av detta och anser att lärosätet i samverkan med vårdverksamheterna bör utveckla denna typ av lärandeaktiviteter.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör tillsammans med verksamheterna utveckla en strategi för att identifiera och planera för nya VFU-placeringar som relaterar till omvandlingen av hälso- och sjukvården.

· Lärosätet bör utveckla utformningen av lärandeaktiviteter tillsammans med vårdverksamheterna som belyser vårdkedjans olika delar.

· Lärosätet kan fortsätta med att utveckla peer learning, men också kliniska utbildningsavdelningar (KUA) och kliniska utbildningsboenden i kommunal vård (KUBO).

· Lärosätet kan utvärdera hur peer learning bidrar till måluppfyllelse av färdighet och förmåga.