Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Bedömargruppen anser att lärosätet skapar goda förutsättningar för att säkerställa både nyrekrytering och lärarförsörjning. Detta tack vare en systematiskt upparbetad rekryteringsbas med bland annat kliniskt verksamma sjuksköterskor som handleder i utbildningens kliniska delar, kombinerat med adjungerade kliniska adjunkter. Att satsa på att utöka de kombinerade uppdragen som klinisk lektor eller professor ser bedömargruppen som ett område lärosätet kan fortsätta arbeta med för att skapa goda förutsättningar för studenter att nå färdighet och förmåga. Vidare säkerställer lärosätet att lärarnas vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat. Detta görs genom inriktningsmålet att kursansvarig lärare och examinator ska vara forskningsaktiva och ha pedagogisk formell kompetens. Den höga kompetensnivån för lektorer och professorer bidrar också till detta, något som bedömargruppen ser som positivt och uppmuntrar lärosätet att utveckla ytterligare. Detta gäller även strategiska satsningar för att nå det formella kravet på att kursansvariga lärare och examinatorer ska vara forskningsaktiva och ha pedagogisk kompetens.

Av självvärderingen framgår vilka överväganden lärosätet har gjort när det gäller den nyrekrytering som behövs för att kunna säkra lärarförsörjningen, både på lång och kort sikt. Krav på docentkompetens eller motsvarande för lektorer anser lärosätet säkerställer hög akademisk kompetens, samtidigt som det kan försvåra nyrekrytering i en regional och nationell konkurrenssituation. Rekryteringsunderlaget påverkas även av begränsade möjligheter till kombinerade uppdrag för lektorer och professorer. För att säkerställa rekryteringsbas och forskningsanknytning anser lärosätet att det finns ett behov av ökade möjligheter till forskarutbildning. Bedömargruppen instämmer i detta och anser att lärosätet bör kartlägga ökade möjligheter till forskarutbildning. Bedömargruppen anser vidare att lärosätets analys av lärarförsörjningen är högst rimlig och att den bör kunna vara till hjälp vid en genomlysning av hur lärosätet ska arbeta vidare med den nyrekrytering som behöver göras under den kommande femårsperioden.

Det kvalitetsråd med pedagogiska arbetsgrupper som beskrivs i självvärderingen är ett gott exempel på hur lärares kompetensutveckling kan stödjas på institutionsnivå. För att ytterligare stärka förutsättningarna för studenterna att nå färdigheter och förmåga samt förbereda dem inför verksamhetsförlagd utbildning (VFU), skulle lärosätet kunna använda sig av studentresurser vid övningar av praktiska moment.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör genomlysa hur lärarförsörjningen kan behållas och utbildningens kvalitet säkerställas under den kommande femårsperioden.

· Lärosätet bör, enligt eget förslag, kartlägga ökade möjligheter till forskarutbildning.

· Lärosätet kan ytterligare utöka de kombinerade uppdragen som klinisk lektor eller professor.

· Lärosätet kan ytterligare utveckla strategiska satsningar för att nå det formella kravet på att kursansvariga lärare och examinatorer ska vara forskningsaktiva och ha pedagogisk kompetens.

· Lärosätet kan ta hjälp av studentresurser vid övningar av praktiska moment inför förberedelse till VFU.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet erbjuder ett stort utbud av kurser i högskolepedagogik, flera med specifik inriktning mot verksamhetsintegrerat lärande (VIL) och VFU. Exempel på en sådan utbildning är den handledarkurs som lärosätet nyligen har utvecklat på 7,5 högskolepoäng, med specifikt fokus mot uppdraget adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Självvärderingen presenterar en gemensam pedagogisk modell för lärosätet, vars syfte är att upprätthålla pedagogisk kompetens och kvalitet i VIL. Modellen innehåller rekommendationer på lämplig kompetens i förhållande till olika pedagogiska funktioner.

Bedömargruppen anser att det är av vikt att lärosätet har överblick över hur många verksamma sjuksköterskor som saknar handledarutbildning. Lärosätet bör därför systematiskt kartlägga antalet kliniska handledare som har genomgått högskolepedagogisk handledarutbildning med inriktning mot VFU. I nästa steg bör lärosätet utarbeta riktade insatser mot de kliniskt verksamma sjuksköterskor som saknar handledarutbildning. I samverkan med hälso- och sjukvårdens och kommunernas aktörer kan lärosätet också verka för att utbildningen genomförs inom ramen för kompetensutvecklingstid.

Självvärderingen visar att lärosätet genomför kvalitetsuppföljningar av hur kursdeltagare fördelas mellan olika professioner. Dessa visar att ett stort antal kliniskt verksamma sjuksköterskor har deltagit i de högskolepedagogiska kurser som inriktas mot VIL.

I självvärderingen framgår att studenter upplever stora skillnader i handledarnas pedagogiska kompetens och engagemang. Bedömargruppen anser därför att lärosätet kan arbeta mot att adjunkter och lektorer med kombinerade uppdrag ansvarar för den reflekterande yrkesmässiga handledningen. Detta är av vikt för att ge stöd åt kliniskt verksamma handledare och i förlängningen även se till att studenter får handledning av handledare med pedagogisk kompetens.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör systematiskt kartlägga antalet kliniska handledare som har genomgått högskolepedagogisk handledarutbildning med inriktning mot VFU.

· Lärosätet bör i samverkan med hälso- och sjukvårdens och kommunernas aktörer utarbeta riktade insatser mot de kliniskt verksamma sjuksköterskor som saknar handledarutbildning,

· Lärosätet kan i samverkan med vårdens aktörer arbeta för att handledarutbildningen helt eller delvis genomförs som kompetensutvecklingstid.

· Lärosätet kan arbeta mot att adjunkter och lektorer med kombinerade uppdrag ansvarar för den reflekterande yrkesmässiga handledningen

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Tillsammans med övriga regioner har ett avtal tecknats, där samtliga professioner inom hälso- och sjukvården ingår. I självvärderingen framgår att detta skapar möjligheter för lärosätet att bygga upp ett mer strukturerat, enhetligt och kvalitetssäkrat arbete i samverkan med vårdens aktörer. Ett gemensamt tematiskt utbildningsråd har bildats med representanter från lärosätet, regionen och de fristående högskolorna. En särskild grupp arbetar kontinuerligt med kvalitetsarbete och långsiktig planering, avseende prognostisering av antalet studenter inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Det framgår i självvärderingen att kursvärderingar genomförs där även kliniska placeringar ingår. Bedömargruppen anser dock att lärosätet kan utvärdera de kliniska placeringarnas innehåll och kvalitet, så att en samlad bild framträder med hjälp av återkoppling från studenter, kursledning och vårdens aktörer.

Självvärderingen ger flera exempel på utvecklings- och samverkansprojekt där lärosätet och vård- och omsorgsverksamheterna inom regionen arbetar tillsammans. Det ser bedömargruppen som strategiska och relevanta satsningar för fortsatt arbete med utveckling av innehåll och kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen anser dock att lärosätet ytterligare kan utveckla kommunikation och samverkan med vårdens aktörer, om innehållet och kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet kan också systematisera och utveckla specifika lärandeaktiviteter för studenter under vissa delar av den verksamhetsförlagda utbildningen, exempelvis studiebesök och auskultation.

Rekommendationer:

· Lärosätet kan ytterligare kvalitetssäkra VFU:n genom att utvärdera de kliniska placeringarnas innehåll och kvalitet

· Lärosätet kan, enligt eget förslag, ytterligare utveckla kommunikation och samverkan med vårdens aktörer om innehållet och kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen.

· Lärosätet kan, enligt eget förslag, systematisera och utveckla specifika lärandeaktiviteter för studenter under vissa delar av den verksamhetsförlagda utbildningen.