Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätets självvärdering lyfter fram utmaningar med att i konkurrens rekrytera disputerade lärare. Lärosätet arbetar därför långsiktigt med att genom strategiska medel se till att det finns ett kontinuerligt inflöde av doktorander. Lärosätet planerar dessutom en gemensam forskarskola med Region Norrbotten. Dessa satsningar anser bedömargruppen bör ligga till grund för en tydligare målbild av fördelningen mellan adjunkter och lektorer vid lärosätet. En vidare utveckling av de medel som satsas kan vara att också stimulera lektorer mot docentur, vilket ytterligare möjliggör seniora forskares del i programmet.

I samverkan med Region Norrbotten har ett antal lärare kombinerade uppdrag med en del av uppdraget inom klinisk vårdverksamhet och en del på lärosätet. Bedömningen är att detta är positivt för studenternas förutsättningar att nå färdighet och förmåga samt att utbytet mellan akademi och klinisk verksamhet bör förstärkas också mot kommunal vårdverksamhet.

Högskolepedagogisk utbildning krävs inom två år och bedömargruppen anser att uppföljning av den är väsentlig för att säkerställa kvalitet i utbildningen. Därför bör den systematiskt utvärderas. Lärosätet får del av viss spetskompetens inom områden där lärosätet har otillräcklig kompetens i samverkan med ett annat lärosäte. Bedömargruppen anser att detta är positivt med möjlighet till vidare utveckling.

En omfattande organisation med adjungerade kliniska adjunkter finns vid lärosätet, framför allt i regionen. Organisationen är dock sparsamt utvecklad inom kommunerna, och bedömargruppen tycker att en utbyggnad bör genomföras då den skulle vara gynnsam för studenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) inom kommunal vårdverksamhet. Det skulle också bidra till ytterligare samverkansytor mellan lärosätet och kommunal vårdverksamhet. Positivt för studenternas möjlighet att uppnå färdighet och förmåga är det stora antalet lärare med specialistsjuksköterskeexamen, eftersom de har fördjupade professionsrelaterade kunskaper. Ett utvecklingsområde som lärosätet bör åtgärda är att ett antal lärare vid programmet saknar magisterexamen.

Rekommendationer:

•Lärosätet bör kartlägga och säkerställa seniora forskares aktiva del i programmet, exempelvis genom att stimulera lektorer att bli docenter.

•Lärosätet bör fortsatt utveckla kombinerade uppdrag, framför allt förstärka uppdragen gentemot kommunal vårdverksamhet.

•Lärosätet bör säkerställa att samtliga lärare har lägst magisterexamen.

•Lärosätet bör säkerställa en systematisk utvärdering av högskolepedagogisk utbildning och att den har genomslag i undervisningen.

•Lärosätet kan förtydliga vidare karriärutveckling för lärare efter disputation samt sätta upp tydliga mål för fördelningen mellan lektorer och adjunkter.

•Lärosätet kan arbeta för ytterligare kompetensutbyte med andra lärosäten.

•Lärosätet kan knyta fler kliniska adjunkter inom kommunerna till programmet samt etablera samverkansytor mellan lärosätet och kommunerna.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Handledarutbildning erbjuds kontinuerligt av lärosätet, men trots olika åtgärder för att underlätta sjuksköterskors deltagande så är genomströmningen vikande. Bedömargruppen anser att detta bör utvärderas så att eventuella hinder kan identifieras och åtgärdas. Ett förslag på förändring kan vara att handledarutbildningen delas i kortare poänggivande moduler, för att öka incitamentet att kunna bygga på och slutföra handledarutbildningen.

Det finns ett delat ansvar mellan lärosätet (kursgivare) och de kliniska verksamheterna att handledare har tillräcklig kompetens i handledning. Ansvarsfördelningen behöver synliggöras genom avtal och diskuteras inom olika arenor för samverkan. För fördjupad kompetens i handledning och sjuksköterskors karriärutveckling anser bedömargruppen att en handledarutbildning på avancerad nivå kan införas. Detta skulle leda till exempelvis fördjupade kunskaper och bidra till karriärutveckling för sjuksköterskor.

I den gemensamma handledarmodell som regleras mellan lärosätet och regionen, synliggörs parternas olika roller och ansvarsfördelning. En förstärkning till kliniska handledares trygghet och stöd kan uppnås genom att långsiktigt säkerställa att handledarutbildning finns för kliniska adjunkter i modellen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör kvalitetssäkra handledarutbildningens innehåll, form och orsaker till låg genomströmning.

· Lärosätet bör i samverkan med vårdverksamheten säkerställa de olika organisationernas ansvar för handledarutbildning

· Lärosätet kan kartlägga behov och möjlighet till handledarutbildning på avancerad nivå

· Lärosätet kan långsiktigt säkerställa att samtliga kliniska adjunkter har genomfört handledarutbildningen.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Lärosätet har samverkansavtal och upprättade kanaler för samverkan med regionen och Norrbottens kommuner. Dock anser bedömargruppen att avtalen bör diskuteras och revideras utifrån parternas ansvar för antalet platser och att mer formaliserade informationskanaler ska finnas mellan parterna. Behovet är mycket påtagligt eftersom ett otillräckligt antal platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) resulterat i minskat antal utbildningsplatser vid lärosätet. Bedömargruppen anser att de konsekvenser som detta lett till behöver kartläggas och dokumenteras. Aktuella avtal behöver också revideras och skärpas för att motverka att en sådan situation uppstår igen. Bedömargruppen anser även att dialog kan föras med regionen och Norrbottens kommuner om studenternas del i den dagliga vårdverksamheten. Tid för lärosätets beställning av antalet platser framgår i avtalen och bedöms vara inom rimlig tid inför nästkommande termin.

Avstämningsmöten med avtalen som utgångspunkt genomförs två gånger per termin, vilket borde möjliggöra en dialog om tillgängliga platser samt platsernas fördelning och måluppfyllelse relaterat till kursmålen. En formaliserad organisation för de frågorna bör införas för att öka förutsättningar för att säkerställa placeringar. Där bör samtliga parter ingå, och antalet platser, platsernas fördelning och VFU:ns kvalitet bör bli viktiga frågor.

Lärosätet beskriver i sin självvärdering att peer learning tillämpas som handledningsmodell, bland annat för att öka antalet tillgängliga VFU-platser. För att säkerställa att metoden är positiv för studenternas lärande, anser bedömargruppen att lärosätet kan arbeta för att säkerställa att aktuella handledare har relevant handledarutbildning.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör tillsammans med vårdverksamheten kartlägga och utvärdera de konsekvenser som reducerade utbildningsplatser får för båda organisationerna samt revidera avtalen

· Lärosätet bör arbeta för att upprätta en övergripande och formaliserad VFU-organisation.

· Lärosätet bör i samverkan med samtliga vårdaktörer upprätta tydliga och formaliserade informationskanaler.

· Lärosätet kan i samverkan med en vårdverksamhet med utbildningsansvar verka för att utbildningsfrågor på ett naturligt sätt ingår i verksamheten.

· Lärosätet kan arbeta för att de kliniska utbildningsplatser som utnyttjar peer learning som handledningsmodell säkerställer att handledarna har relevant handledarutbildning.