Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet arbetar strukturerat över hela året med det interna kvalitetsarbetet, där bland annat lärarförsörjning diskuteras. I samverkan med regionen finns det möjlighet att anlita personal med klinisk kompetens på timbasis och på avtal. Skånes universitetssjukvård i Lund har ett fyrtiotal kliniskt verksamma disputerade sjuksköterskor. Bedömargruppen anser att lärosätet bör utveckla en strategisk kompetensförsörjningsplan för att säkerställa de anställdas kompetensutveckling. Det är också av vikt att det finns en beskrivning av uppdraget som samordnare av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt att en riskanalys görs av vad det innebär att engagera lärare på timbasis.

Bedömargruppen är eniga med lärosätet om att de utmaningar som beskrivs i självvärderingen kan riskera lärarförsörjningen på sikt: att få disputerade lärare är involverade i sjuksköterskeprogrammet. Lärarna har en hög andel undervisning, vilket kan vara ett hinder för fortsatt meritering. Det är en generationsväxling i kollegiet, och det är en utmaning att rekrytera disputerade sjuksköterskor och medarbetare med efterfrågad kompetens. Lärosätet beskriver också en svårighet att få till kombinerade uppdrag på alla nivåer. Bedömargruppen menar att lärosätet kan fortsätta att arbeta för kombinerade uppdrag på olika nivåer, från adjunkt till professorsnivå. Detta då denna typ av tjänst förstärker kopplingen mellan teori och praktik. Det finns också en rotation i den personalgrupp som inte är tillsvidareanställd, vilket skapar problem att säkra tillräcklig kompetens. Bedömargruppen noterar att det vidare finns en utmaning att förse olika kurser med kompetens, eftersom lärarna har olika chefer. Bedömargruppen anser att lärosätet bör säkra att organisationen möjliggör att rätt kompetens används i utbildningen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör utveckla en strategisk kompetensförsörjningsplan och säkerställa de anställdas kompetensutveckling.

· Lärosätet bör utföra en riskanalys av vad det innebär att anlita lärare på timbasis.

· Lärosätet bör säkra att organisationen möjliggör att rätt kompetens används i utbildningen.

· Lärosätet kan utveckla en strategi för att möjliggöra fler kombinerade uppdrag.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet skriver att det är svårt att få handledare med handledarkompetens och att ge förutsättningar för handledare att gå handledarutbildningen. Lärosätet anser att handledarutbildningen inte prioriteras i vårdverksamheten och inte verkar ha hög status. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör fortsätta att utveckla handledarutbildningen tillsammans med verksamheten för att göra utbildningarna möjliga och attraktiva att genomföra, både när det gäller innehåll och upplägg. Detta kan exempelvis göras genom att utveckla kurser i form av kortare moment som kan läsas under en längre tid och som använder digitala lösningar.

Lärosätet erbjuder i dag en handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng i grundutbildningen som är uppdelad i flera moment. Parallellt utvecklas en handledarutbildning som huvudsakligen blir digital och som leder till högskolepedagogisk meritering, men inte till högskolepoäng. Bedömargruppen anser att lärosätet med ett poänglöst upplägg kan behöva utföra en riskanalys om hur den pedagogiska meriteringen för kliniska handledare kan stödja studenternas förmåga att nå lärandemålen.

Lärosätet beskriver vidare att behovet av att utbilda handledare är stort, men bedömargruppen efterfrågar en systematisk kartläggning av handledarkompetensen utifrån behov och efterfrågan. Bedömargruppen anser alltså att lärosätet bör genomföra en kartläggning, en behovsanalys av handledare med handledarkompetens och en beskrivning av hur vikten av handledarutbildning ska kommuniceras till chefer i verksamheten, för att systematiskt kvalitetssäkra och säkerställa handledarkompetensen.

Bedömargruppen ser det som värdefullt att studenterna får en grundläggande handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng i grundutbildningen. Studenternas självskattade utvärderingar visar att de känner sig väl förberedda för att handleda studenter, enligt lärosätet.

En annan utmaning som beskrivs av lärosätet är att få lärare har formell fördjupad pedagogisk kompetens i klinisk handledning, vilket gör det utmanande att utveckla den kliniska handledningen och kliniska handledarkurser. Lärosätet skriver i självvärderingen att pedagogiska handledningsmodeller och handledarutbildning behöver vara forskningsförankrade. De vill utveckla ett bättre samarbete mellan utbildningen, institutionen och fakultetens pedagogiska enhet. De anställdas närmsta chefer behöver också uppmuntra lärare till kompetensutveckling inom pedagogik och klinisk handledning.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör tillsammans med verksamheten systematiskt kvalitetssäkra och säkerställa handledarkompetensen.

· Lärosätet bör fortsätta att utveckla handledarutbildningen tillsammans med verksamheten för att göra utbildningarna möjliga och attraktiva att genomföra.

· Lärosätet kan genomföra en riskanalys om vad icke poänggivande handledarkurser kan innebära för handledningens kvalitet.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar med flera aktiviteter för att säkerställa kliniska placeringar. Det finns ett nära samarbete mellan lärosätet, regionen och de kommunala verksamheterna i Skåne om att hantera strategiska frågor på en övergripande nivå. Sammanställningar av studenternas kursvärderingar av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) skickas också kontinuerligt till verksamheterna, där jämförelser mellan olika placeringar och över tid kan göras. Lärosätet har infört ett kvalitetssystem (QPS) som ska synliggöra mål, aktiviteter, examinationer och progression mellan kurserna i programmet. Systemet har potential att säkra kvalitet, men bedömargruppen anser att lärosätet kan utvärdera hur systemet kan kopplas till VFU:ns kvalitet och måluppfyllelse.

Programmet arbetar med de kliniska placeringarna inom somatisk slutenvård efter en modell där en klinisk adjunkt eller lektor från universitetet samarbetar med en klinisk lärare från regionen (lärarparet). Samarbetsområdena är kvalitetsfrågor, upplägg och innehåll av VFU:n. Bedömargruppen anser att modellen med lärarpar kan utvärderas för att se hur modellen bidrar till måluppfyllelsen. Samtliga kliniska lärare träffas regelbundet för att diskutera pedagogiska frågor och utvecklingsprojekt. De har bland annat utvecklat "strukturerade aktiviteter", dvs. lärandeaktiviteter som studenterna kan behöva träna på under VFU:n.

Lärosätet anger att de använder peer learning som handledningsmodell. Lärosätet anger att studenternas kärnkompetenser följs upp, vilket är bra men det framkommer inte hur och på vilket sätt de relaterar till handledningsmodeller. Delvis finns kvalitetskriterier upptagna i avtal men bedömargruppen anser att det är av vikt att avtalen följs upp systematiskt. Det är också viktigt att handledningsmodeller och ansvarsfördelning mellan samverkanspartnerna är tydligt. Bedömargruppen anser att lärosätet och verksamheterna behöver utveckla en strategi för att kvalitetskriterier i VFU säkras.

Lärosätet beskriver att det är brist på och konkurrens om VFU-platser samt brist på handledande sjuksköterskor. Detta riskerar att påverka kvaliteten. Bedömargruppen är ense med lärosätets bedömning att brist på VFU platser riskerar kvalitet och måluppfyllelse. Lärosätet och verksamheterna bör därför arbeta med att utveckla VFU så att den inkluderar platser som är i linje med omställningen av hälso- och sjukvården med exempelvis mer vård i hemmet. En annan utmaning är att det är innehållsmässiga skillnader mellan olika VFU-platser. Bedömargruppen anser därför att lärosätet behöver arbeta med att utveckla strukturerade lärandeaktiviteter och se till att de används i VFU:n, för att för att stödja måluppfyllelse och överbrygga att utbildningsplatserna har olika karaktär. En stor omsättning på klinisk personal gör dock arbetet till en utmaning.

En särskild utmaning som tas upp är utbildning inom kommunal hemsjukvård som saknar tydliga kursmål, aktiviteter och bedömningskriterier. Bedömargruppen anser därför att lärosätet tillsammans med kommunerna bör utveckla sådana. Lärosätet anser att det behövs en större samordning mellan kommunerna om utbildning och utbildningskvalitet. I dagsläget saknas ramavtal mellan lärosätet och kommunerna, och ingen ersättning utgår för placeringarna. Detta gör det utmanande att ställa krav på kvalitet och antal platser.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör tillsammans med vårdverksamheterna utveckla en strategi för att tillgodose VFU-platser med kvalitet.

· Lärosätet bör tillsammans med vårdverksamheten utveckla VFU i linje med omställningen av hälso-och sjukvården och därmed använda platser i hela vårdkedjan.

· Lärosätet bör utveckla strukturerade lärandeaktiviteter för VFU för att säkra måluppfyllelse.

· Lärosätet bör utveckla lärandemål, lärandeaktiviteter och bedömningskriterier för VFU inom kommunal hemsjukvård.

· Lärosätet kan utvärdera hur QPS-systemet säkerställer kvaliteten inom VFU-platserna.

· Lärosätet kan utvärdera hur lärarparet inom VFU:n bidrar till måluppfyllelse.