Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet strävar efter att säkerställa försörjningen av lärare med vetenskaplig kompetens genom en satsning på doktorander. Bedömargruppen anser att lärosätet kan kartlägga behovet av att rekrytera och behålla vetenskaplig kompetens, eftersom det finns få seniora lärare, dvs. docenter och professorer, med aktiv tid i sjuksköterskeutbildningen. Lärosätet kan också kartlägga behovet av adjunkt- och doktorandtjänster.

Lärosätet är medveten om att det är utmanande att säkerställa pensionsavgångar, eftersom nya lärare behöver utveckla sin vetenskapliga kompetens och pedagogiska erfarenheter. Därför anser bedömargruppen att lärosätet bör fortsätta arbetet med att utveckla en övergripande och strategisk kompetensförsörjningsplan, för att säkerställa vetenskaplig kompetens långsiktigt, vilket kan göras genom till exempel anställning av egna doktorander.

Lärosätet beskriver att aktuell klinisk och professionsrelaterad kompetens finns hos majoriteten av lärarna med specialistkompetens, samt att samtliga lärare har lägst magisterkompetens. Att rekrytera disputerade i ämnet omvårdnad är en utmaning, och bedömargruppen ställer sig frågan i vilken omfattning kompetensutvecklingstiden kan användas för att stärka medarbetarnas professionsrelaterade kompetens. Prioriteringar görs för att stärka omvårdnadsämnet, bland annat med satsningar på fler doktorandtjänster för att internutbilda adjunkter. Lärosätet arbetar med regionerna i samarbetsprojekt för att tillsätta doktorandtjänster.

Lärosätets egen analys visar att kombinerade uppdrag mellan lärosätet samt kommunerna och regionerna har fungerat bra för att stärka kopplingen mellan akademi och klinisk verksamhet, vilket är positivt enligt bedömargruppen. Det saknas dock en plan för att öka omfattningen av kombinerade uppdrag mellan universitetet och den kliniska verksamheten, för att ytterligare stärka kopplingen mellan akademi och klinisk verksamhet. Bedömargruppen anser att det även skulle vara givande att göra en utvärdering av hur organisationen fungerar med adjungerade kliniska adjunkter samt hur den säkerställer aktuell klinisk och professionsrelaterad kompetens under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Av självvärderingen framgår att det finns ett samarbete med kliniska lektorer och adjunkter med VFU-placeringar om handledarutbildning och utbildningsdagar för både verksamheterna och lärosätet. Bedömargruppen lyfter fram vikten av att verksamheterna ska se sjuksköterskeutbildningen som en naturlig del i deras verksamhet, vilket kan åtgärdas genom att skapa en plan för detta i samverkan med regionerna och kommunerna.

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar med att säkerställa pedagogisk kompetens genom kravet på att samtliga lärare ska ha slutfört en högskolepedagogisk utbildning om 15 högskolepoäng inom två år. Det finns även en internutbildning, och nyanställda erbjuds mentorskap från erfarna kolleger. Bedömargruppen föreslår dock att lärosätet kan skapa en tydlig introduktionsplan för lärare och anser att lärosätet bör göra en utvärdering av den högskolepedagogiska utbildningen, för att säkerställa den pedagogiska kompetensen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör fortsätta att utveckla en övergripande och strategisk kompetensförsörjningsplan med framförhållning för pensionsavgångar, för att säkerställa aktuell klinisk och professionsrelaterad kompetens långsiktigt.

· Lärosätet kan kartlägga behovet av att rekrytera och behålla vetenskaplig kompetens, för att säkerställa den samma.

· Lärosätet bör utveckla en plan för att öka omfattningen av kombinerade uppdrag mellan den kliniska verksamheten och lärosätet.

· Lärosätet bör utvärdera den högskolepedagogiska utbildningen för att säkerställa den pedagogiska kompetensen.

· Lärosätet kan utvärdera organisationen för adjungerade kliniska adjunkter och hur den säkerställer aktuell klinisk och professionsrelaterad kompetens under VFU.

· Lärosätet kan skapa en plan för att vårdverksamheterna, i samverkan med regionerna och kommunerna, ska se sjuksköterskeutbildning som en naturlig del i deras verksamhet.

· Lärosätet kan utveckla en tydlig introduktionsplan för lärare i läraryrket.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet erbjuder varje år handledarutbildning på grundnivå för handledare i klinisk verksamhet, som har utvärderats positivt av deltagarna. Bedömargruppen föreslår att lärosätet kan kartlägga behovet och möjligheten att utveckla en handledarkurs på avancerad nivå för fördjupad kompetens i handledning. Som ett komplement till handledarutbildningen finns en peer learning-kurs från och med höstterminen 2022. Av självvärderingen framgår att handledarutbildningen även finns på distans för att öka tillgängligheten. Bedömargruppen anser att handledarutbildningarna bör utvärderas kontinuerligt för att säkerställa kvaliteten. Detta bör göras med utgångspunkt från olika målgrupper och vårdkontexter och med fokus på marknadsföring, form, innehåll och genomströmning.

Av självvärderingen framgår att handledarutbildning inte alltid prioriteras i vårdverksamheterna på grund av stor omsättning av personal, men att lärosätet arbetar med att utveckla nya upplägg med pedagogiska metoder. Bedömargruppen efterfrågar dock en tydlig ansvarsfördelning mellan lärosätet och verksamheterna för handledande medarbetare och deras möjlighet till kompetensutveckling i handledning. På så sätt kan de handleda studenter och skapa förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga. Lärosätet arbetar med att anordna regelbundna möten för huvudhandledare och studenthandledare, men mötena behöver utvecklas enligt självvärderingen. Bedömargruppen efterfrågar tydligare avtal för hur medarbetare ska kunna kompetensutvecklas i handledning, för att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör utvärdera handledarutbildningarna kontinuerligt.

· Lärosätet bör skapa en strategisk planering i samverkan med verksamheterna, för att säkerställa att berörda medarbetare kompetensutvecklas i handledning.

· Lärosätet bör i samverkan med verksamheterna skriva tydligare avtal om ansvarsfördelningen, för att säkerställa handledande medarbetares handledarutbildning och kompetensutveckling.

· Lärosätet kan kartlägga behovet och möjligheten att utveckla en handledarkurs på avancerad nivå.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Av självvärderingen framgår att det finns regionala avtal för att säkerställa antalet kliniska placeringar, men det framkommer i lärosätets egen reflektion att förutsättningarna för att säkra antalet kliniska placeringar av god kvalitet inte alltid kan garanteras, varför lärosätet har tillfälliga lösningar. Bedömargruppen utgår från att avtalen ses över för att säkerställa att kliniska placeringar kan tillgodoses i både antal och kvalitet. Lärosätet kan, enligt bedömargruppen, utveckla en liknande struktur som regionerna har i samverkan med de kommunala verksamheterna. Bedömargruppen utgår även ifrån att lärosätet utvärderar konsekvenserna av brist på kliniska placeringar och skapar en handlingsplan, i samverkan med berörda avnämare, över hur kliniska placeringar i både antal och kvalitet kan tillgodoses.

Lärosätet arbetar med att skapa samsyn om placeringarnas innehåll, genom att diskussioner förs mellan kursansvariga lärare och kommande handledare. Av självvärderingen framgår att det finns risk för brister i handledningen av studenterna på grund av ett ansträngt läge för handledarna inom verksamheterna. Bedömargruppen föreslår att lärosätet kan utveckla en struktur i samverkan med verksamheter, för att identifiera behovet och säkerställa ett handledarskap som är personoberoende.

Lärosätet skriver i självvärderingen att behov finns att utveckla ett nytt sjuksköterskeprogram, där nya sätt att genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kan utvecklas. Bedömargruppen föreslår att lärosätet kan kartlägga styrkor och förbättringsområden för utveckling av nya former för verksamhetsförlagd utbildning, för att säkerställa kliniska placeringar med kvalitet. Lärosätet kan fortsätta att diskutera utbildningsfrågor tillsammans med verksamheterna för att skapa förutsättningar för en lärandekultur, till exempel genom adjungerade kliniska adjunkter (AKA). Lärosätet kan också skapa en rutin för att planera, utvärdera och förbättra handledarskapet med regelbundna möten med huvudhandledarna och handledarna. Lärosätet kan även skapa en långsiktig plan för att utveckla exempelvis en klinisk utbildningsavdelning (KUA), för att ytterligare stärka övningar i realistiska vårdmiljöer.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör revidera avsiktsförklaringen och avtalet i samverkan med avnämarna, för att säkerställa att lärosätet kan garantera att studenterna får kliniska placeringar.

· Lärosätet bör utvärdera konsekvenser av brist på kliniska placeringar och skapa en handlingsplan i samverkan med avnämarna över hur kliniska placeringar kan tillgodoses i både antal och kvalitet.

· Lärosätet kan i samverkan med de kommunala verksamheterna utveckla en liknande struktur för kliniska placeringar som regionerna har.

· Lärosätet kan utveckla en struktur i samverkan med verksamheterna, för att säkerställa ett handledarskap som är personoberoende.

· Lärosätet kan kartlägga, skriva fram styrkor och förbättringsområden samt utveckla nya former för VFU, för att säkerställa kliniska placeringar med kvalitet.

· Lärosätet kan fortsätta att skapa förutsättningar för en lärandekultur där utbildningsfrågor diskuteras i verksamheterna.

· Lärosätet kan skapa en rutin tillsammans med verksamheterna, för att planera, utvärdera och förbättra handledarskapet med regelbundna möten med huvudhandledare och handledare.

· Lärosätet kan skapa en långsiktig plan för utveckling av exempelvis kliniska utbildningsavdelningar, för att ytterligare stärka övningar i realistiska vårdmiljöer.