Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet har en långsiktig kompetensförsörjningsplan, där pedagogisk kompetenshöjning ingår och lärosätet har som mål att lärare ska ha 15 högskolepoäng i högskolepedagogik. Bedömargruppen anser att det är ett rimligt mål.

Kliniska adjunkter är engagerade i undervisningen, vilket bedömargruppen anser tillför aktuell klinisk kompetens hos lärarkåren. De kliniska adjunkterna har en överbryggande funktion mellan lärosätet och den kliniska verksamheten, med ansvar att stödja studentens lärande i färdighet och förmåga. Bedömargruppen anser därför att lärosätet kan fortsätta att eftersträva kombinerade uppdrag. Rekryteringen av främst lektorer pågår med ambitionen att andelen lektorer ska vara 40 procent, vilket lärosätet anser är en utmaning. Bedömargruppen anser att lärosätet arbetar med lärarförsörjningen, men bedömer att det behövs fler disputerade lärare för att lärosätet ska kunna säkerställa tillräcklig vetenskaplig kompetens i ett långsiktigt perspektiv. Detta är en följd av att majoriteten av de anställda är adjunkter.

Bedömargruppen anser att ett möjligt sätt för lärosätet att hantera de många pensionsavgångarna som är att vänta skulle kunna vara att utarbeta riktade meriteringssatsningar mot vissa grupper, som adjunkter och doktorander. Doktorander skulle också kunna uppmuntras att delta i undervisningen för att bidra till lärarförsörjningen. Att också använda sig av studentresurser i samband med lärandeaktiviteter vid exempelvis kliniskt träningscentrum (KTC) ser bedömargruppen som ett möjligt alternativ för att stärka lärarförsörjningen. Samtidigt skulle också studenternas möjligheter att träna praktiska moment i utbildningen öka.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör anställa fler forskarutbildade lärare.

· Lärosätet kan fortsatt eftersträva kombinerade uppdrag, särskilt lektorat.

· Lärosätet kan fortsätta att möjliggöra för lärare att uppnå lärosätets krav på 15 högskolepoäng högskolepedagogik.

· Lärosätet kan utveckla riktade satsningar för att främja adjunkters meritering.

· Lärosätet kan uppmuntra doktorander att delta i undervisningen.

· Lärosätet kan överväga att använda studentresurser i samband med lärandeaktiviteter.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet beskriver att det finns en god dialog mellan vårdaktörerna och lärosätet. Lärosätet erbjuder handledarutbildning och andra kompetenshöjande utbildningsinsatser för handledare och huvudhandledare. Handledarutbildningen är på kvartsfart för 20–30 handledare per år vilket bedömargruppen anser är positivt. Dock inte tillräckligt, eftersom söktrycket till utbildningen är högt och omsättningen på handledare är hög. Bedömargruppen anser att utbildningen bör utvecklas ännu mer och göras tillgänglig för fler genom att lärosätet erbjuder fler alternativ till utbildningen. Exempel på detta kan vara fler tillfällen per år, digital handledarutbildning och samarbeten med andra lärosäten.

En inventering av antalet utbildade huvudhandledare pågår. Detta anser bedömargruppen är centralt för att tydliggöra hur många handledare som gått utbildningen och hur många som behöver gå den så att lärosätet kan anpassa utbildningsmöjligheterna efter behovet. Lärosätet genomför kompetenshöjande aktiviteter för handledande sjuksköterskor, vilket bedömargruppen anser är ett viktigt komplement. Detta då det är svårt att nå samtliga handledare med handledarutbildningen. Att fortsätta utöka utbildningsinsatserna inom klinisk handledning ser bedömargruppen som en viktig utvecklingsmöjlighet. Det kan till exempel handla om kortare insatser i form av workshoppar eller liknande.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör utveckla fler möjligheter att genomgå handledarutbildning genom att erbjuda fler alternativ till utbildningen.

· Lärosätet bör i samarbete med verksamheterna fullfölja inventeringen av handledarutbildningen bland handledarna.

· Lärosätet kan fortsätta att utöka utbildningsinsatserna inom klinisk handledning.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

I självvärderingen och i medföljande dokument framkommer det att det finns avtal och intentionsdokument mellan lärosätet och vårdaktörerna. Bedömargruppen anser att det är positivt, men anser också att det kan utvecklas eftersom lärosätet påtalar att de ibland stöter på motstånd när nya avtal ska tecknas. I detta sammanhang kan lärosätet i samverkan med verksamheterna fortsatt arbeta för att utveckla och följa upp intentionsdokumentet. Lärosätet bör även fortsätta att arbeta proaktivt i samverkan med verksamheterna, för att säkerställa fler framtida VFU-platser.

Det framgår att det är en utmaning för lärosätet och vårdverksamheten att skapa fler kliniska placeringar under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Lärosätet använder redan nu spårindelning för att inte alla studenter kan tas emot i VFU samtidigt. Handledningsmodellen Lära och handleda i par används, men lärosätet har identifierat att den är en utmaning i vissa vårdsammanhang, eftersom det finns fysiska och etiska begränsningar i primärvård och vård i hemmet. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärosätet använder den handledarmodell som bedöms som den mest lämpliga för de aktuella vårdsammanhangen. Mälardalsmodellen används som bedömningsmall inom VFU, vilket bedömargruppen anser är positivt då den är lärandemålsbaserad.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör fortsatt arbeta proaktivt i samverkan med verksamheterna, för att säkerställa fler framtida VFU-platser

· Lärosätet bör använda de handledarmodeller som man bedömer är mest lämpliga för de aktuella vårdsammanhangen.

· Lärosätet kan i samverkan med verksamheterna fortsatt arbeta för att utveckla och följa upp intentionsdokumentet.