Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Lärosätet arbetar kontinuerligt med behovs- och kompetensinventering för att säkerställa lärarförsörjningen, vilket är positivt. Dock framgår i självvärderingen att kompetensförsörjningsprocessen är otydlig och behöver utvecklas vidare, så att pensionsavgångar kan identifieras tidigare. Bedömargruppen instämmer i detta och anser också att lärosätet behöver se till att andelen seniora professor och docenter som är aktiva i utbildningen ökar. Det säkerställer att studenterna får tillgång till vetenskaplig kompetens och utbildningen får en stark forskningsanknytning.

Lärosätet belyser den konkurrenssituation som råder inom regionen, vilket påverkar rekryteringsmöjligheterna. Ett sätt att arbeta vidare med frågan kan vara att fortsätta att öka andelen medarbetare som kombinerar uppdrag i akademin och den kliniska verksamheten, för att säkerställa kompetens långsiktigt. En annan bra strategi kan vara att fortsätta samverkan om kompetensbyte mellan olika lärosäten. Bedömargruppen anser även att andelen lärare med specialistsjuksköterskeexamen kan öka, för att säkerställa både aktuell klinisk och professionsrelaterad kompetens. Lärosätet kan också kartlägga om andelen adjungerade kliniska adjunkter (AKA) är tillräcklig och se över om deras kompetens kan användas i andra delar i utbildningen än den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). På så sätt säkerställer lärosätet tillräcklig klinisk och professionsrelaterad kompetens.

Lärosätets arbete med att ta fram en modell för pedagogisk meritering är positivt och kan gynna rekryteringen och möjligheten att få behålla kompetens över tid. Dock anser bedömargruppen att högskolepedagogisk utbildning behöver följas upp och utvärderas systematiskt för att säkerställa att det ger avslag på en god kvalitet i utbildningen.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör säkerställa att det finns vetenskaplig kompetens motsvarande docenter och professorer med aktiv tid i grundutbildningen.

· Lärosätet bör följa upp och utvärdera systematiskt lärarnas högskolepedagogiska utbildning, så att den får genomslag i utbildningens kvalitet

· Lärosätet kan utveckla en mer långsiktig kompetensförsörjningsplan, där pensionsavgångar identifieras tidigare i processen.

· Lärosätet kan öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor vid rekryteringen, för att säkerställa att personalen har klinisk och professionsrelaterad kompetens.

· Lärosätet kan kartlägga om omfattningen av adjungerade kliniska adjunkter är tillräcklig, och utreda om deras kliniska och professionsrelaterade kompetens kan tas tillvara i andra delar av utbildningen än VFU.

· Lärosätet kan fortsätta att samverka om kompetensbyte med andra lärosäten, för att säkerställa kompetens långsiktigt.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

Lärosätet erbjuder handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng som fristående kurs på grundnivå. Enligt lärosätet har utbildningen ett högt söktryck och cirka 90 studenter examineras varje år, vilket bedömargruppen anser är positivt.

En utmaning som lärosätet beskriver är att få potentiella handledare att delta i handledarutbildningen. Bedömargruppen anser att det är viktigt att lärosätet fortsätter att analysera genomströmningen, så att eventuella hinder för att genomföra handledarutbildningen kan identifieras och åtgärdas. Utbildningen är utformad med majoriteten campusförlagda dagar och det är av vikt att ta reda på vilken utbildningsform som på bästa sätt säkerställer tillgänglighet och ökad genomströmning. Bedömargruppen anser att handledarutbildningen behöver utvärderas kontinuerligt både när det gäller genomströmning, form och innehåll. Ett förslag kan vara att en mer flexibel handledarutbildning med möjlighet till distansundervisning skulle kunna öka deltagandet och därigenom genomströmningen.

För progression och möjlighet till fördjupning kan lärosätet fortsätta att utveckla en handledarkurs på avancerad nivå. Bedömargruppen anser också att lärosätet kan utveckla en plan för medarbetarnas kompetensutveckling med inriktning på handledning av studenter. Detta för att ytterligare säkerställa handledarkompetensen. Det framgår dock inte om lärosätet kräver av verksamheterna att studenternas handledare är utbildade för uppdraget. Lärosätet nämner själva att ett utvecklingsområde är att verksamheterna och lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning för att utbilda handledare, vilket bedömargruppen håller med om. Detta kan uppnås genom en revidering av VFU-avtal.

Rekommendationer:

· Lärosätet kan utvärdera den nuvarande handledarkursen på grundnivå avseende form, innehåll och fortsatt genomströmning.

· Lärosätet kan fortsätta utveckla en handledarkurs på avancerad nivå.

· Lärosätet kan utveckla en strategisk planering för att säkerställa att berörda medarbetare får kompetensutveckling i handledning.

· Lärosätet kan i samverkan med verksamheterna säkerställa att befintliga VFU-avtal omfattar att verksamheterna och lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning för att utbilda handledare.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Lärosätet beskriver ett välfungerande och etablerat samarbete med olika berörda avnämare för att säkerställa kliniska placeringar och dess kvalitet, vilket bedömargruppen tycker är positivt. I självvärderingen framgår att samverkan sker på olika nivåer. Regelbundna kvalitetsuppföljningar genomförs om hur studenter, vårdpersonal och vårdchefer upplever VFU, vilket är viktigt för att kontinuerligt kunna identifiera förbättringsområden och kunna sätta in åtgärder om det finns risk för att studenterna inte kan nå lärandemålen. Dock anser bedömargruppen att lärosätet behöver utveckla samma sak i förhållande till kommunal verksamhet. Platserna i kommunen har inte samma upparbetade rutiner, vilket medför en sårbarhet. Lärosätet bör i samverkan med de kommunala verksamheterna utveckla en strategisk plan för att skapa förutsättningar för en lärandekultur inom dessa verksamheter. Bedömargruppen anser också att en mer strukturerat samverkan i form av avtal behöver utvecklas inom de placeringar som saknar ett sådant samverkansavtal, särskilt inom kommunal verksamhet

Lärosätet efterfrågar en mer sammanhållen VFU-organisation, vilket även bedömargruppen anser kan utvecklas vidare. Organisationen med adjungerade kliniska adjunkter bidrar med ett utvecklat samarbete mellan lärosätet och verksamheterna, vilket är positivt. För att använda VFU-platserna optimalt strävar lärosätet tillsammans med verksamheterna för alternativa handledningsmodeller som peer learning, vilket kan bidra till ökat studentflöde i verksamheten. Bedömargruppen anser att det är en bra strategi som kan utvecklas.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör strategiskt planera tillsammans med kommunerna, för att skapa en lärandekultur under VFU.

· Lärosätet bör i samverkan med verksamheterna utveckla samverkansavtal om kliniska placeringar där det inte finns, särskilt inom kommunal verksamhet.

· Lärosätet kan fortsätta utveckla utvärdering av VFU utifrån alla berörda parters perspektiv i samverkan med berörda avnämare.

· Lärosätet kan fortsätta att utveckla en sammanhållen VFU-organisation med beredskap att hantera förändrade förutsättningar.

· Lärosätet kan fortsätta utveckla relevanta handledningsmodeller tillsammans med verksamheterna.