Utvärderingsfråga 1a. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra lärarförsörjning?

Av självvärderingen framgår att lärosätet säkerställer lärarförsörjningen genom att varje institution har en egen kompetensförsörjningsplan för lärare inom sjuksköterskeprogrammet. Lärosätets bedömer att det utifrån ett fakultetsperspektiv är svårt att kunna identifiera en övergripande bild och ett långtidsperspektiv när det gäller behovet av rekrytering och att behålla kompetens. Majoriteten av kurserna inom sjuksköterskeprogrammet ges av fem av fakultetens åtta institutioner. Mellan dessa institutioner finns i nuläget ingen överenskommelse om hur undervisningsuppdraget ska dokumenteras. Bedömargruppen instämmer i lärosätets uppfattning och anser att lärosätet bör utarbeta en gemensam riktlinje som tydliggör hur kursernas undervisningsmoment ska genomföras och tidsberäknas. Bedömargruppen anser vidare att lärosätet kan göra en genomlysning av för- och nackdelar med att flera institutioner vid medicinska fakulteten har ansvar, eller delansvar, för en eller flera kurser inom sjuksköterskeprogrammet.

Bedömargruppen vill uppmärksamma att de kombinerade uppdragen inom klinisk verksamhet – med tonvikt på lektorers och adjunkters olika roller – är en fråga som påverkar lärarförsörjningen. Därför kan lärosätet konkretisera de kombinerade uppdragen genom att upprätta nya och revidera gamla uppdragsbeskrivningar. Bedömargruppen anser också att lärosätet kan genomlysa möjligheterna för utvecklandet av en organisation som definierar de kombinerade uppdragen inom regionerna och kommunerna.

Enligt bedömargruppen ger självvärderingen uttryck för att lärosätet har en god medvetenhet om sina utvecklingsområden, exempelvis att sjuksköterskeprogrammet är uppdelat på fem olika institutioner. Detta förhållande gör det svårt att få en övergripande bild av behovet av lärarförsörjning samt att identifiera hur måluppfyllelsen för sjuksköterskeprogrammet ska kunna uppnås. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör samverka med ledningen för de fem institutioner som deltar i sjuksköterskeprogrammet för att arbeta fram en plan som tydligt anger hur behovet av antalet lärare och deras professionsrelaterade, pedagogiska och vetenskapliga kompetensnivå ska identifieras och följas upp. Lärosätet bör även systematiskt arbeta för att öka antalet professorer inom ämnet.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör systematiskt arbeta för att öka antalet professorer inom ämnet.

· Lärosätet bör i samverkan med ledningen för de fem institutioner som deltar i sjuksköterskeprogrammet arbeta fram en plan som tydligt anger hur behovet av antalet lärare och deras professionsrelaterade, pedagogiska och vetenskapliga kompetensnivå ska identifieras och följas upp.

· Lärosätet bör stärka samverkan med fakultetens övriga institutioner, genom att skapa en riktlinje för hur utbildningsuppdraget ska dokumenteras och hur tidsåtgång för olika undervisningsmoment beräknas.

· Lärosätet kan genomlysa fördelar och nackdelar med att fem av åtta institutioner vid medicinska fakulteten har ansvar eller delansvar för en eller flera kurser i sjuksköterskeprogrammet.

· Lärosätet kan, enligt eget förslag, konkretisera de kombinerade uppdragen genom att upprätta nya och revidera gamla uppdragsbeskrivningar.

· Lärosätet kan genomlysa möjligheterna för utvecklandet av en organisation som definierar de kombinerade uppdragen inom regionerna och kommunerna.

Utvärderingsfråga 1b. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet?

I självvärderingen beskriver lärosätet en tydlig struktur med upplägg och progression för handledarutbildningen, vilket bedömargruppen anser ger goda förutsättningar för att kunna säkerställa handledarutbildning för handledare i klinisk verksamhet. Samtidigt framgår i självvärderingen den problematik som förekommer med den höga personalomsättningen i förhållande till antalet nyexaminerade sjuksköterskor. Detta leder till brist på erfarna sjuksköterskor med genomgången handledarutbildning. Lärosätet flaggar även för att det saknas uppgifter om hur många kliniskt verksamma sjuksköterskor som saknar handledarutbildning. Bedömgruppen anser därför att lärosätet bör skapa en systematisk metod för fortlöpande kartläggning. Lärosätet bör också i samverkan med hälso- och sjukvårdens och kommunernas aktörer, planera för riktade insatser mot de kliniskt verksamma sjuksköterskor som saknar handledarutbildning. Detta är av vikt för att studenterna ska få vägledning av handledare med pedagogisk kompetens.

Vidare anser bedömargruppen att lärosätet kan ge ökat stöd till kliniskt verksamma handledare, exempelvis genom att adjunkter och lektorer med kombinerade uppdrag ansvarar för den reflekterande yrkesmässiga handledningen. Lärosätet kan också genomföra det egna förslaget att utveckla kvalitetsindikatorer för varje verksamhetsförlagd utbildningsplats (VFU-plats).

Rekommendationer:

· Lärosätet bör skapa en systematisk metod för fortlöpande kartläggning av hur många sjuksköterskor som saknar handledarutbildning.

· Lärosätet bör i samverkan med hälso- och sjukvårdens och kommunernas aktörer planera för riktade insatser mot de kliniskt verksamma sjuksköterskor som saknar handledarutbildning.

· Lärosätet kan, enligt eget förslag, utveckla kvalitetsindikatorer för att säkerställa VFU:ns kvalitet.

· Lärosätet kan arbeta för att ge adjunkter och lektorer med kombinerade uppdrag ansvar för den reflekterande yrkesmässiga handledningen som stöd åt kliniskt verksamma handledare.

Utvärderingsfråga 1c. Hur arbetar lärosätet med att skapa goda förutsättningar för studenterna att uppnå färdighet och förmåga genom att säkra kliniska placeringar?

Självvärderingen beskriver en tydlig ansvarsfördelning för arbetet med att säkerställa de kliniska placeringarna. För att nå samsyn om placeringarnas innehåll och bedömningar genomförs regelbundna möten med huvudhandledarna inom den kliniska verksamheten. Vid dessa möten diskuteras lärandemålen för VFU:n inför varje termin, handledningsmodeller, bedömningsformulär och det studiematerial som tillämpas under den VFU:n. Ansvariga lärare för kurserna under VFU:n har huvudansvaret för innehållet i dessa möten.

Bedömargruppen anser att det finns en tydlig koppling mellan lärosätets arbete med att säkerställa handledarutbildningen för handledare i klinisk verksamhet och arbetet med att säkerställa kliniska placeringar. I självvärderingen framgår det dock att det nuvarande avtalet saknar en specificering av hur många vårdplatser som behövs för att säkerställa tillgång till platser inom VFU:n för lärosätets studenter. Bedömargruppen instämmer i att avtalet behöver förtydligas för att säkerställa att programstudenter vid medicinska fakulteten får tillgång till platser med hög kvalitet under VFU:n. Bedömargruppen menar också att lärosätet behöver utvärdera de kliniska placeringarnas innehåll och kvalitet, så att en samlad bild framträder, med hjälp av återkoppling från studenter, kursledning och vårdens aktörer.

Rekommendationer:

· Lärosätet bör ytterligare konkretisera avtalet mellan Uppsala universitet och regionerna, kommunerna och grannkommunerna när det gäller antalet vårdplatser som behövs.

· Lärosätet bör kvalitetssäkra VFU:n genom att utvärdera innehåll och kvalitet.