Sammanfattningsvis har bedömargruppen identifierat ett antal utvecklingsbehov för att stärka ändamålsenlighet och systematik. Dessa är dock inte mer omfattande än att bedömargruppen anser att lärosätets principer och arbetsformer i huvudsak är ändamålsenliga och stödjer det strategiska kvalitetsarbetet. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

1. Styrning, organisation och genomförande

1.2. Lärosätet säkerställer att de löpande följer upp och kontinuerligt samlar in, analyserar och använder ändamålsenlig information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Detta används som underlag för kvalitetsutveckling, strategiska beslut och prioriteringar.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Enligt självvärderingen är lärosätets regelbundna interna uppföljningsaktiviteter, användandet av indikatorer och lärosätets externa granskningar viktiga underlag inför dialoger och verksamhetsplanering på olika nivåer och för ledningsbeslut om strategiska prioriteringar. Både självvärderingen och i lärosätets årliga kvalitetsrapport och handlingsplaner (till exempel BTH:s handlingsplan 2022) ger bedömargruppen tillfredsställande belägg för att de rutinerna verkar fungera på ett systematiskt och ändamålsenligt sätt. Bedömargruppen vill ändå uppmuntra lärosätet att utvärdera sitt val av vissa indikatorer. Att använda indikatorer som mått på kvalitet är bra men det har sina begränsningar, menar bedömargruppen. Enligt BTH:s verksamhetsmål 2022–2024 använder lärosätet fjorton indikatorer för att mäta hur lärosätet närmar sig målet BTH:s forskning har stor relevans och genomslagskraft med fokus på samhällets behov och utmaningar, och genomförs oftast i samverkan med näringsliv och samhälle. Där framgår att tre indikatorer används som ett mått på forskningens kvalitet:

• antalet forskningspublikationer
• medelciteringsgraden
• andelen öppet publicerade forskningspublikationer.

Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att kritiskt analysera sitt val av just dessa indikatorer som ett mått på forskningens kvalitet och följa upp att de verkligen bidrar till att mäta det de syftar till.

Enligt självvärderingen reserverar rektor en del av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till strategiska satsningar och gemensamma kostnader, medan resterande medel fördelas till institutionerna genom en grund- och prestationsbaserad fördelningsmodell. Den prestationsbaserade fördelningen utgår, enligt självvärderingen, från tre kvalitetsprinciper för forskning som finns angivna i lärosätets vision och strategi:

• forskningens utveckling och förnyelse
• samverkan
• samband mellan forskning och utbildning.

Den delen av fördelningen vad gäller anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå som stimulerar sambanden mellan forskning och utbildning ser bedömargruppen som en särskild styrka i målet om undervisningsanknuten forskning och forskningsanknuten undervisning. Den här tilldelningsprincipen kan enligt bedömargruppen på sikt leda till en ökad balans mellan forskning och utbildning vid lärosätet – något som lärosätet säger sig sträva efter.

Lärosätet framhåller i självvärderingen även uppföljningen av lärosätets horisontella perspektiv som ett led i kvalitetssäkringsarbetet. När det gäller perspektivet jämställdhet uppger lärosätet att målet är att skapa likvärdiga karriärmöjligheter för kvinnor och män. För att följa upp det målet används bland annat indikatorn andelen kvinnliga respektive manliga docenter som är huvudhandledare för forskarstuderande. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets ambition att skapa likvärdiga karriärmöjligheter för kvinnor och män ur kvalitetssäkringssynpunkt. Ambitionen uttrycks som ett delmål i BTH:s handlingsplan 2022, avsnitt 2.1. I självvärderingen beskrivs att kravet på huvudhandledning av doktorander ofta är den begränsande faktorn för disputerade kvinnliga lärares befordran till professor. Bedömargruppen noterar att inom de traditionellt manligt dominerande vetenskapsområdena är det totala antalet disputerade kvinnliga lärare mycket lågt, enligt de verksamhetsplaner på institutionsnivå som bedömargruppen har tagit del av. Vid platsbesök framkom att det pågår en utveckling av lärosätets rekryteringsprocesser, för att öka antalet kvinnliga sökande till högre akademiska anställningar. Bedömargruppen ser det som ett bra initiativ och uppmuntrar lärosätet till fortsatt fokus på rekryteringsprocesserna i sin strävan att få bättre könsbalans bland lärosätets forskande personal. Samtidigt betonar bedömargruppen att jämn könsbalans är en viktig aspekt för att skapa en jämställd arbets- och studiemiljö med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Men lika viktigt är att analysera och följa upp andra mer kvalitativa aspekter med bäring på området, som sociala, kulturella och organisatoriska aspekter.

Mot bakgrund av det samlade underlaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet har processer och rutiner på plats för insamling, analys och uppföljning av information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Vissa av lärosätets kvalitetsindikatorer kan behöva utvecklas, men trots det anser bedömargruppen att lärosätet i huvudsak säkerställer att det följer upp, samlar in och analyserar ändamålsenlig information och driver en strategisk kvalitetsutveckling. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

1. Styrning, organisation och genomförande

1.3. Lärosätet säkerställer att deras forskning/forskningsmiljöer återkommande genomgår granskningar ur nationellt och internationellt perspektiv med stöd av kollegial granskning. Granskningarna sker på ett ändamålsenligt vis för lärosätet. Lärosätet fångar systematiskt upp och tar hand om de rekommendationer som sådana granskningar ger upphov till.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Lärosätets externa kollegiala granskningar sker enligt självvärderingen systematiskt, där alla forskningsområden granskas under en sexårscykel. I dokumentet Information och vägledning för utvärdering av forskning och utbildning på forskarnivå beskrivs hur systematiken är upplagd och följer tre bedömningsområden, vart och ett med ett antal bedömningsgrunder.

Granskningen av forskning och forskarutbildning sker gemensamt. Bedömargruppen ser den samkörningen som effektiv och ändamålsenlig, eftersom lärosätets forskningsområden sammanfaller med forskarutbildningsämnen. Bedömargruppen finner det också tillfredsställande att både doktorand- och arbetslivsrepresentanter ingår i granskningsgruppen. Ibland, men inte alltid, ingår också internationella granskare, dvs. granskare som har ett lärosäte utanför Sverige som sin arbetsplats. Med tanke på att lärosätet har ett tydligt internationaliseringsperspektiv rekommenderar bedömargruppen att lärosätet överväger att alltid ha med minst en internationell granskare i de externa granskningarna.

Lärosätets självvärdering beskriver att lärosätet tar hand om de rekommendationer som de externa granskningarna ger upphov till, vilket bekräftas av den årliga kvalitetsrapporten, handlingsplanerna och de långsiktiga verksamhetsmålen. Vid platsbesök framkom att lärosätets kvalitetssamordnare, tillsammans med ledningskansliet, ansvarar för att se till att åtgärdsbesluten i handlingsplanerna genomförs och följs upp av relevanta organ. För forskningens del sker det genom samordning med dekangruppen. Det framgick också vid platsbesök att lärosätet använder de externa granskningarna, och rekommendationerna därifrån, i sitt arbete med att systematiskt utveckla forskningen och forskningsmiljöerna.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram att det kvarstår ett utvecklingsbehov för uppföljningssystematiken. Det framgår också av självvärderingen och vid det första platsbesöket att lärosätet ser de nyligen inrättade ämnesföreträdarna som ett led i det utvecklingsarbetet. Enligt vad som framkom under andra platsbesöket konstaterar bedömargruppen att ämnesföreträdargruppen, som nu har varit verksam under en tid, konstruktivt och positivt har bidragit till att både identifiera och ta itu med utvecklingsbehov relaterade till forskningen och forskarutbildningen. Ämnesföreträdargruppen har regelbundna möten där de diskuterar och tar fram utvecklingsförslag för att stödja kvalitetsutvecklingen av forskningen och forskarutbildningen. Bedömargruppen ser positivt på den utvecklingen, men eftersom ämnesföreträdargruppen inte har doktorandnärvaro uppmanar bedömargruppen lärosätet att säkerställa att doktorander får möjlighet till inflytande i beslutande och beredande organ som rör forskarutbildningen.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att platsbesöken bekräftade intrycket utifrån självvärderingen och dokumentet Information och vägledning för utvärdering av forskning och utbildning på forskarnivå. Där framgår att lärosätet systematiskt fångar upp och tar hand om de rekommendationer som de externa granskningarna ger upphov till. Bedömargruppen menar alltså att lärosätet har en god systematik för granskning av forskning och forskningsmiljöer samt att lärosätet tar hand om rekommendationer och stödjer kvalitetsarbetet på ett ändamålsenligt sätt. Bedömargruppen anser därmed att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Förutsättningar

Bedömning med motivering: Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Bedömning med motivering: Inte tillfredsställande

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har de skriftliga rutiner och regler som är grundläggande för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskningen. Det är också uppenbart att lärosätet tar arbetet med god forskningssed på allvar, exempelvis genom återkommande uppföljning.

När det gäller lärosätets arbete för att skapa förutsättningar för forskningens utveckling och förnyelse anser bedömargruppen att lärosätet visserligen bedriver en rad systematiska aktiviteter som på olika sätt kan bidra till att främja forskningens utveckling och förnyelse, men att det samtidigt finns väsentliga brister i det arbetet. Bristerna kan sammanfattas med att lärosätet behöver säkerställa tillräcklig forskningstid framför allt för professorer samt förstärka systematiken i arbetet med att framgångsrikt bygga forskningsmiljöer.

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver ett i huvudsak systematiskt arbete med att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet. Dessutom anser bedömargruppen att lärosätet arbetar aktivt för att åstadkomma goda akademiska miljöer med forskning och utbildning samt att arbetet följs upp på ett adekvat sätt. Det samlade underlaget visar att lärosätet tillämpar systematiska arbetssätt, för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att göra forskningen användbar, och har en aktiv och väl utvecklad samverkan med många företag, organisationer och det övriga samhället.

Bedömargruppen anser att lärosätets karriärstöd kan utvecklas och tydliggöras samt att lärosätet på ett tydligare sätt bör möjliggöra för forskare att delta i kompetensutvecklande aktiviteter. Bedömargruppen efterlyser även en tydligare systematik i lärosätets arbete med karriärstöd och kompetensutveckling för forskare, och rekommenderar lärosätet att ta fram en övergripande plan för det arbetet.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd. Lärosätet har fungerande rutiner för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer, trots bedömargruppens rekommendation att ta fram en långsiktig plan för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturen.

Bedömargruppen konstaterar avslutningsvis att lärosätets jämställdhetsarbete inom forskningen förefaller ojämnt fördelat inom lärosätet, och bedömargruppen anser att det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete med jämställdhetsfrågorna inom forskningen. Det samlade underlaget visar att lärosätet inte arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Sammantaget vill bedömargruppen lyfta fram följande styrkor inom bedömningsområdet:

• Det sker ett systematiskt arbete för att främja god forskningssed.
• Ett i huvudsak systematiskt arbete med att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet bedrivs vid lärosätet.
• Det sker ett systematiskt arbete för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd.
• Ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten säkerställs genom ett systematiskt arbete.
• Lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för nyttiggörande av forskningen.

Bedömargruppen vill även lyfta fram följande utvecklingsområden:

• Tillräcklig forskningstid för docenter och professorer behöver säkerställas.
• Systematiken i arbetet med att framgångsrikt bygga forskningsmiljöer bör förstärkas.
• Lärosätet bör tydliggöra och vidareutveckla arbetet med karriärstöd och kompetensutveckling för forskare.
• En långsiktig plan för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturen bör tas fram.
• Lärosätet bör inleda ett systematiskt arbete för att kunna identifiera och vägleda framtidens framgångsrika forskningsledare.
• Arbetet för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande bör systematiseras ytterligare.

2. Förutsättningar

2.1. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Enligt självvärderingen arbetar lärosätet med att främja god forskningssed och att förebygga och hantera oredlighet i forskning genom riktlinjer och rutiner, information och vägledning samt genom regler för att hantera oredlighet.

Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet erbjuder stöd till forskande personal i form av utbildning i forskningsetik och god forskningssed via fortbildningskurser och kurser för doktorander. Lärosätet arrangerar också seminarier och informationsmöten och ger möjlighet till intern och extern rådgivning. På lärosätets intranät finns riktlinjer, rutiner, vägledningar och regler för att främja god forskningssed och förebygga oredlighet i forskning. Lärosätet har exempelvis tagit fram en rad dokument som ska vägleda den enskilda forskaren i särskilda situationer, som Stöd för bedömning om gränsdragning mellan oredlighet och andra avvikelser från god forskningssed, Policy för hantering av forskningsdata vid Blekinge Tekniska Högskola, Regler för exportkontroll och Riktlinjer för publicering för forskare vid Blekinge Tekniska Högskola. Bedömargruppen anser att dokumenten fyller en viktig funktion i lärosätets arbete med god forskningssed.

Rektor ansvarar för att hantera misstankar om oredlighet samt uppföljning, information och utbildning i frågor kopplade till god forskningssed. Av självvärderingen framgår att den enskilda medarbetaren ansvarar för att hens forskning bedrivs enligt god forskningssed. Ansvarsförhållanden och rutiner för utredning och uppföljning av misstänkt oredlighet i forskning finns fastställda i Regler för ärenden rörande misstanke om oredlighet i forskning och andra allvarliga avvikelser från god forskningssed. Bedömargruppen anser att lärosätets fastställda rutiner och ansvarsförhållanden för misstanke om oredlighet i forskning är tydliga.

Uppföljning av efterlevnaden av god forskningssed sker enligt dokumentet BTH:s kvalitetssystem vartannat år och omfattar en sammanställning av externa uppdrag, etikprövningar och utbildningsinsatser. Det framgår i dokumentet BTH:s kvalitetssystem att resultaten redovisas till rektor med förslag på eventuella förändringar. I självvärderingen och dokumentet Regler för ärenden rörande misstanke om oredlighet i forskning och andra allvarliga avvikelser från god forskningssed klargörs att även regler, information och råd samt stöd till forskare när det gäller god forskningssed ska följas upp vartannat år. Att döma av underlaget har dessa nya uppföljningsrutiner dock ännu inte genomförts, vilket medför att det inte har varit möjligt för bedömargruppen att kunna verifiera arbetet med uppföljningen. Bedömargruppen känner dock tilltro till att uppföljningen kommer att fylla sitt syfte att följa upp efterlevnaden av god forskningssed.

Mot bakgrund av det samlade underlaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet har de skriftliga rutiner och regler som är grundläggande för att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskningen. Det är också uppenbart att lärosätet tar arbetet med god forskningssed på allvar, exempelvis genom återkommande uppföljning. Bedömargruppen konstaterar alltså att lärosätet arbetar systematiskt för att främja god forskningssed och förebygga oredlighet i forskningen, vilket medför att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Förutsättningar

2.2. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas utveckling och förnyelse.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

Som huvudsaklig grund för arbetet med forskningens utveckling och förnyelse lyfter lärosätet i självvärderingen fram en rad styrdokument, exempelvis Vision och strategi 2021–2025, Handlingsplan för 2022, Principer Fakultetsmedelsfördelning inför 2022 och Policy för kvalitetsarbetet gällande utbildning och forskning. I självvärderingen skriver lärosätet att de tillämpar en kombinerad grund- och prestationsbaserad fördelningsmodell för att främja forskningens utveckling och förnyelse i linje med verksamhetsmål och kvalitetsprinciper för forskning.

Vid rekrytering är lärosätets mål att varje utlyst tjänst ska ha minst en extern sökande och för att möjliggöra rekrytering av extern kompetens finns särskilda anställningar för adjungerade lektorer och professorer samt gästlektorer och gästprofessorer. Bedömargruppen menar att de ambitionerna och arbetssätten är lovvärda och anser att de främjar arbetet med forskningens utveckling och förnyelse. Lärosätet genomför även kollegiala möten på olika nivåer, för att diskutera nya möjligheter till forskningsprojekt. Bedömargruppen ser positivt på inrättandet av ämnesföreträdargruppen och ett professorsforum. De kommer att vara viktiga kollegiala fora för forskningsstrategiska frågor och kan öka spridningen av resultat och goda exempel från externa granskningar av forskningen. Bedömargruppen ser även positivt på att lärosätet planerar att minska antalet forskarutbildningsmiljöer, vilket bedömargruppen anser kan ha en kvalitetsdrivande effekt på forskningsmiljöernas utveckling.

Bedömargruppen ser positivt på den nyinrättade enheten för samverkan och innovation som ska ge stöd på strategisk nivå med samverkansavtal och stöd till ledningen. Lärosätet har även inrättat ett Samverkansforum som enligt självvärderingen har regelbundna möten med institutionsrepresentanter, studentkåren, vicerektor och personal inom olika stödfunktioner. Genom forumet kan institutionerna stödjas i det praktiska arbetet med samverkan och innovation. Som del av att lärosätet ingår i nätverket Lärosäten Syd ger Brysselkontoret stöd till forskare för att initiera eller ingå i samarbeten på europeisk nivå. Bedömargruppen anser att det är goda initiativ, som kan ge ökade möjligheter för förnyelse och utveckling av forskningen.

Lärosätet skriver i självvärderingen att uppföljning av arbetet med forskningens utveckling och förnyelse ska ske genom den årliga fördelningen vad avser anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, samt genom verksamhetsdialoger och kvalitetsdialoger. Bedömargruppen har tagit del av ett urval av protokoll från kvalitetsdialoger och verksamhetsdialoger som bekräftar att verksamhetsmål, indikatorer och verksamhetsplaner också följs upp. Dessutom har bedömargruppen kunnat konstatera att rutinerna för verksamhetsdialoger och kvalitetsdialoger tillämpas generellt inom lärosätet.

Trots beskrivningarna av lärosätets rutiner och processer för att främja utveckling och förnyelse av forskningen, har inte bedömargruppen fått en klar bild av hur forskningsmiljöerna byggs och utvecklas vid lärosätet utifrån underlagen. Det har även varit otydligt för bedömargruppen vilka systematiska processer och arbetssätt som driver utvecklingen mot framgångsrika forskningsmiljöer, vid sidan av de externa granskningarna av forskning och forskarutbildning.

I det sammanhanget noterar bedömargruppen att ett av de förbättringsförslag som framkom i den granskningsrapport från extern utvärdering av forskning som bedömargruppen haft tillgång till (Industriell ekonomi 2021), var att se över vilka befintliga strukturer som kan utnyttjas och vilka strukturer som skulle kunna inrättas för att stödja nuvarande personal och framtida nyrekryteringar i att etablera en framgångsrik forskningsverksamhet. Bedömargruppen menar att den rekommendationen bör ges till fler institutioner och fakulteter, och därmed till lärosätet som helhet. Rekommendationen anknyter till de synpunkter på lärosätets arbete med karriärstöd och kompetensutveckling för forskare som bedömargruppen lyfter fram under bedömningsgrund 2.6.

För att skapa goda förutsättningar för forskningens och forskningsmiljöernas långsiktiga utveckling och förnyelse, anser bedömargruppen att det är viktigt att professorer och docenter garanteras en påtaglig andel forskning i anställningen. Lärosätet har enligt självvärderingen visserligen ett system för forskningstid i tjänsten för anställda med lärartjänster, men när det gäller professorer anser bedömargruppen att det krävs väsentlig och garanterad tid för forskning för att skapa goda förutsättningar för forskningens långsiktiga utveckling och förnyelse. Platsbesöken visade dock att andelen forskningstid för professorerna varierar mycket kraftigt och det är något som bedömargruppen anser är bekymmersamt. I vissa fall förefaller professorers forskningstid vara mycket begränsad. Det framgår i Arbetsordning för Blekinge Tekniska Högskola att det åligger prefekterna att disponera institutionens personal på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, men bedömargruppens intryck från platsbesöken är att systematiken i säkerställandet av docent- och professorskårens tid för forskning bör förstärkas i syfte att optimera det ändamålsenliga nyttjandet av personalen inom alla delar av lärosätet

Bedömargruppens sammanfattande slutsats är att lärosätet visserligen bedriver en rad systematiska aktiviteter som på olika sätt kan bidra till att främja forskningens utveckling och förnyelse, men att det samtidigt finns väsentliga brister i det arbetet. Bristerna kan sammanfattas med att systematiken i arbetet med att framgångsrikt bygga forskningsmiljöer bör förstärkas och att lärosätet behöver säkerställa tillräcklig forskningstid för framför allt professorerna. Bedömargruppens slutsats är alltså att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

2. Förutsättningar

2.3. Lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet.

Bedömning med motivering: Uppfylld

I självvärderingen framhålls lärosätets kollegiala organisation och styrning som viktig för att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet. I det sammanhanget ansvarar prefekterna för förutsättningarna att bedriva forskning av god kvalitet på institutionerna, vilket innefattar fördelning av forskningsresurser. Dekanerna och ämnesföreträdarna är en kollegial struktur som fungerar som komplement till linjeorganisationen, som enligt lärosätets självvärdering har stort inflytande över forskningens och forskarutbildningens utformning och genomförande. Bedömargruppen anser att detta har bekräftats vid platsbesök.

Dekanerna har enligt Rektors delegationsordning långtgående beslutsrätt i frågor om utveckling, uppföljning och kvalitetssäkring av fakultetens akademiska verksamhet och bereder även modellen för fördelning av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Bedömargruppen ser positivt på att ämnesföreträdarna i rollen som företrädare för forskarutbildningsämnena, fungerar som stöd i att kvalitetssäkra och utveckla utbildning på forskarnivå och tillhörande forskning.

Lärosätet har en fördelningsmodell gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå som innefattar dels en grundtilldelning och dels en prestationsbaserad tilldelning. Denna fördelningsmodell ska enligt självvärderingen säkerställa att det finns medel för forskning som inte är beroende av externfinansierade projekt. Lärosätet erbjuder även sina forskare stöd i form av rådgivning, avtalsskrivning, innovation och samverkan. Bedömargruppen har vid platsbesök uppfattat det tillämpade systemet som ändamålsenligt.

Forskningen vid lärosätet har enligt BTH:s vision och strategi 2021–2025 ett nyttoperspektiv med fokus på digitalisering och hållbarhet. Bedömargruppen anser att frågor om forskningens frihet får stor aktualitet, eftersom lärosätet har en betydande andel externfinansierad forskning, har ambitioner om omfattande extern finansiering i sin vision samt oftast ska genomföra forskningen i samverkan med näringsliv och samhälle. Externfinansieringen är också ett av kriterierna vid fördelningen av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå.

Bedömargruppen menar att lärosätets aktiva arbete med samverkansavtal och graden av externfinansiering är omständigheter som, i värsta fall, riskerar att inverka på den akademiska friheten, men det är frågor som lärosätet inte reflekterar över i självvärderingen. Därför rekommenderar bedömargruppen att lärosätet tar upp en intern diskussion om förhållningssätt och möjliga vägval i de frågorna. Bedömargruppen har dock inte funnit belägg för att den forskande personalen upplever att externfinansieringen, samarbetsavtalen eller kraven på medfinansiering allvarligt inskränker möjligheten att fritt välja forskningsfrågor eller i övrigt begränsar den akademiska friheten.

Baserat på det samlade underlaget anser bedömargruppen att lärosätet bedriver ett i huvudsak systematiskt arbete med att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet. Bedömningsgrunden är alltså uppfylld.

2. Förutsättningar

2.4. Lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Enligt självvärderingen säkerställer lärosätet ett nära samband mellan forskning och utbildning genom att ha en tydlig profil som är gemensam för forskning och utbildning, genom att göra en koppling mellan forskning och utbildning i akademiska miljöer och vid rekrytering, genom att ha krav på forskningsanknytning vid inrättande av utbildning, genom kontinuerlig uppföljning och extern granskning samt genom fördelningsprinciperna vad avser anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå.

I dokumentet Vision och strategi 2021–2025 skriver lärosätet att utbildningar ska vara forskningsanknutna och att program på avancerad nivå ska utgå från lärosätets starka forskningsområden. Den fördelningsmodell gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå som lärosätet tillämpar syftar bland annat till att främja akademiska miljöer med god balans mellan forskning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet erbjuder strategiska medel för att bland annat söka stora och långsiktiga forskningsprojekt där det krävs en sammanhållen akademisk miljö som inkluderar både forskning och utbildning. Lärosätets uppfattning om att sammanhållna akademiska miljöer stärker sambandet mellan forskning och utbildning i verksamheten delas av bedömargruppen.

Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet i självvärderingen explicit beskriver hur forskningen kan gynnas av ett förstärkt samband med utbildningen. Lärosätets satsning på strategisk utveckling av civilingenjörsprogram inom lärosätets forskningsmiljöer är, enligt bedömargruppen, ett gott exempel på hur lärosätets forskning knyter an till relevanta utbildningsprogram.

Av det samlade underlaget framgår att sambandet mellan forskning och utbildning följs upp på institutionsnivå via verksamhetsdialogerna och på lärosätesnivå genom indikatorer kopplade till BTH:s verksamhetsmål 2022–2024. Bland indikatorerna finns andelen professorer som har minst 20 procent undervisning och andelen tillsvidareanställda lärare som har minst 20 procent avsatt tid för både utbildning och forskning. Bedömargruppen ser en styrka i att lärosätet beaktar sambandet mellan forskning och utbildning i uppföljningar av program och kurser samt vid extern granskning av utbildning och av forskarutbildning med tillhörande forskning.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet arbetar aktivt för att åstadkomma goda akademiska miljöer med forskning och utbildning samt att arbetet dessutom följs upp på ett adekvat sätt. Mot bakgrund av det samlade underlaget anser därför bedömargruppen att lärosätet tillämpar systematiska arbetssätt, för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

2. Förutsättningar

2.5. Lärosätet arbetar systematiskt för att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande; lärosätet arbetar systematiskt för att forskningsresultat tillkomna vid lärosätet sprids och kommer till nytta.

Bedömning med motivering: Uppfylld

I BTH:s vision och strategi 2021–2025 betonas vikten av samverkan och i BTH:s verksamhetsmål 2022–2024 finns uttalade mål för forskningen som rör samverkan och nyttiggörande. Enligt självvärderingen skapar anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå incitament för att sprida forskningsresultat och samverka. Det bekräftades i samband med platsbesöken. Lärosätet erbjuder dessutom stöd till forskande personal samt rådgivning och undervisning i frågor som rör spridning och nyttiggörande av forskningsresultat.

Enligt självvärderingen genomför lärosätet olika insatser och aktiviteter för att främja samverkan och nyttiggörande, som samverkansavtal med strategiska partner, medverkan i innovationsekosystem som är en form av klusterorganisationer, samverkansprojekt och regelbundna interna möten i Samverkansforum. I det forumet träffas representanter från respektive institution, vicerektor, studentkåren och olika stödfunktioner för att samordna och informera varandra om samverkansfrågor inom utbildning och forskning. Resultatet av mötena återrapporteras till rektor. Bedömargruppen anser att ovanstående aktiviteter fyller en viktig funktion i lärosätets arbete med samverkan och nyttiggörande av forskningen.

Lärosätet arbetar aktivt med samverkansavtal med strategiskt viktiga regionala partnerorganisationer. Lärosätets ledning träffar respektive strategisk samarbetspartner cirka tre till fyra gånger per år, för att gemensamt följa upp och vid behov uppdatera strategier, mål och prioriteringar. Bedömargruppen anser att arbetssättet är systematiskt och ambitiöst, och att de strategiska partnerskapen bidrar positivt till att nyttiggöra forskningen.

Det samlade underlaget visar att lärosätets ledning varje år följer upp arbetet med samverkan i förhållande till uppställda mål. De indikatorer som används är kopplade till tre områden – attraktivitet, kvalitet och horisontella perspektiv – och rör bland annat forskningspublikationer, andel externa medel och form av medfinansiering. Bedömargruppen konstaterar att merparten av indikatorerna följs upp på både lärosätes- och institutionsnivå. Vid de verksamhetsdialoger som återkommer varje år analyseras indikatorerna av lärosätets ledning och respektive prefekt, vilka även diskuterar eventuella åtgärder. Inom ramen för kvalitetssystemet utvärderas forskningens relevans och genomslag i samhället per forskningsområde vart sjätte år, vilket sker genom de externa granskningarna. Ovanstående aktiviteter har kunnat bekräftas i samband med platsbesöken, och bedömargruppen anser att lärosätets arbete med att följa upp sina insatser för att stärka forskningens kvalitet och relevans genom samverkan och ömsesidigt lärande framstår som systematiskt.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att nyttiggöra forskningen och bedriva en aktiv och väl utvecklad samverkan med många företag, organisationer och det övriga samhället. Det är uppenbart att det övergripande målet för forskningen och dess fokus på samhällets behov och utmaningar som fastställts i dokumentet BTH:s vision och strategi 2021–2025 också efterlevs i praktiken, både i planering, genomförande och i uppföljning av forskningen. Baserat på det samlade underlaget anser bedömargruppen följaktligen att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Förutsättningar

2.6. Lärosätet arbetar systematiskt för att långsiktigt säkra kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse; lärosätet arbetar systematiskt för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling samt erbjuder välfungerande karriärstöd för forskare i alla skeden i karriären oberoende av anställningsform.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

I självvärderingen framgår att prefekter samt enhets- och avdelningschefer har ett stort operativt ansvar för att planera och följa upp kompetens och för att identifiera framtida kompetensbehov. Varje institution har en kompetensförsörjningsplan som omfattar nuvarande personalsituation, framtida förändringar i personalstyrkan och behov av nyrekryteringar. Bedömargruppen har i det sammanhanget tagit del av två institutioners planer för kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsplanerna följs upp i samband med höstens budgetprocess och vid verksamhetsdialogerna med rektor.

Enligt självvärderingen använder ledningsgruppen resultatet från budgetarbetet och kompetensförsörjningsplanerna i den strategiska planeringen för kompetensförsörjning på lärosätesnivå och för styrning av institutionernas kompetensplanering. I BTH:s handlingsplan 2022 ingår att utveckla rekryteringsstrategier för kärnverksamhet och ledare samt besluta om en kompetensförsörjningsplan på lärosätesnivå. Bedömargruppen anser att de kompetensförsörjningsplaner för de två institutioner som varit tillgängliga är förhållandevis allmänt hållna och saknar tydliga beskrivningar av strategiska bedömningar och vilka prioriteringar institutionen gör. Med det som grund anser bedömargruppen att systematiken i arbetet med kompetensförsörjningsplaner behöver ses över.

Enligt självvärderingen bedrivs ett kontinuerligt arbete för att utveckla lärosätets personal inom både ämnesdidaktisk kompetens och ämneskompetens. Lärare ska enligt arbetstidsavtalet följa utvecklingen inom sitt ämnesområde och delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Vid medarbetarsamtalen diskuteras och planeras insatser för att främja den enskilda medarbetarens kompetensutveckling. Det är rutiner som även bekräftades vid platsbesök.

Enligt självvärderingen erbjuder lärosätet forskande personal fortbildningskurser och seminarier samt uppmuntrar till medverkan i nätverk och konferenser. Juniora forskare erbjuds karriärstöd via forskarhandledarkursen, där det diskuteras karriärutveckling, och för seniora forskare finns stödfunktioner för rådgivning och fortbildning. Självvärderingen gör även gällande att karriärstödet följs upp i samband med kvalitetsdialoger och uppföljning av god forskningssed.

Bedömargruppen har vid platsbesök fått intryck av att lärosätets arbete med karriärstöd och kompetensutveckling uppfattas som otydligt inom lärosätet, med undantag för den pedagogiska meriteringen. Utifrån vad som framkommit vid platsbesök anser bedömargruppen att lärosätet kan tydliggöra och utveckla karriärstödet. Lärosätet bör även på ett tydligare sätt möjliggöra för forskande medarbetare att delta i ämnesmässig kompetensutveckling. Bedömargruppen efterlyser en tydligare systematik i lärosätets arbete med karriärstöd och kompetensutveckling inom forskning, och rekommenderar lärosätet att ta fram en övergripande plan för det arbetet.

Bedömargruppen anser att lärosätet saknar ett systematiskt arbete för att kunna identifiera och vägleda framtidens framgångsrika forskningsledare. Exempelvis kan lärosätet utveckla en forskningsledarutbildning, för att säkerställa återväxten bland forskningsledare och samtidigt stärka det kollegiala ledarskapet i forskningsmiljöerna.

Baserat på det samlade underlaget anser bedömargruppen att det finns brister i lärosätets arbete med att långsiktigt säkerställa kompetensförsörjning för forskningens utveckling och förnyelse samt att lärosätet kan förstärka och systematisera arbetet med kompetensutveckling och karriärstöd. Det medför att bedömningsgrunden inte är uppfylld.

2. Förutsättningar

2.7. Lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd; lärosätet har ändamålsenliga processer för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer.

Bedömning med motivering: Uppfylld

Lärosätets forskningsstöd omfattar bland annat stöd för att hantering av forskningsdata, forskningskommunikation, ansökningar, samverkan, innovation, rekrytering, forskningsetik, forskarmobilitet, it och bibliotek. I självvärderingen framgår att återkoppling från både personal och studenter samt enheter och avdelningar är viktiga komponenter för kvalitetsarbetet för utbildnings- och forskningsstöd. Bedömargruppen har bland annat tagit del av presentationen av Stödenkäten 2020, som vid sidan av enkätresultaten för exempelvis forskarstöd, lokaler och stöd kopplade till externfinansierade projekt, även beskriver tankar om fortsatta utvecklingsåtgärder.

Forskningen vid lärosätet bedrivs enligt självvärderingen inom områden där behovet av dyr utrustning är förhållandevis litet. Den utrustning som behövs finansieras därför inom ramen för institutionernas budgetutrymme eller genom bidragsprojekt. Utifrån vad som framgår i underlagen verkar det inte finnas någon särskild plan för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastruktur. Det är något som bedömargruppen rekommenderar lärosätet att ta fram.

Av självvärderingen framgår att infrastruktur finns i form av laboratorier för samverkan, utbildning och forskning samt publikationsdatabaser. Laboratorierna finansieras genom strategiska satsningar som beslutas av ledningen, medan databaserna finansieras efter prioriteringar av ledningsgruppen i samråd med ämnesföreträdare. Ledningen följer upp verksamheten vid laboratorierna i samband med budget och kvalitetsdialoger. Bedömargruppens intryck är att de här arbetssätten fungerar och är ändamålsenliga.

I dokumentet Anvisningar för uppföljning och utveckling av utbildnings- och forskningsstöd framgår ansvarsfördelning, uppföljningsprocesser och utvecklingsprocesser för arbetet med forskningsstöd tydligt. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet följer upp forskningsstödet genom enkäter till personal vid institutionerna och doktorander, kvalitetsdialoger med berörda stödfunktioner samt genom den uppföljning av god forskningssed som dekanerna genomför tillsammans med ledningskansliet. I dokumentet Anvisning för uppföljning av lokalförsörjning och gemensam infrastruktur regleras bland annat frågor som berör forskningens infrastruktur.

Baserat på det samlade underlaget anser bedömargruppen att lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd och att lärosätet, trots bedömargruppens rekommendation att ta fram en långsiktig plan för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastruktur, har fungerande rutiner för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturer. Det medför att bedömargruppen anser att bedömningsgrunden är uppfylld.

2. Förutsättningar

2.8. Lärosätet arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Bedömning med motivering: Inte uppfylld

I dokumentet Vision och strategi 2021–2025 framgår att lärosätet ska verka för en jämställd forskningsverksamhet. Lärosätets jämställdhetsarbete ingår som ett av lärosätets horisontella perspektiv och utgår från fyra områden:

• jämställd studentrekrytering
• jämställda karriärvägar
• jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel
• integrering av jämställdhet i den ordinarie verksamheten.

I BTH:s verksamhetsmål 2022–2024 finns det fastställda mål för jämställdhet i forskningen, vilket betyder att jämställdhetsarbetet integreras i verksamhetsplaneringen. Insatser och aktiviteter för att nå målen anges i lärosätets årliga handlingsplan och i jämställdhetsplanen. Lärosätet har även anställt en jämställdhetssamordnare för att sprida information och kunskap om jämställdhetsfrågor inom organisationen. Detta är ett initiativ som bedömargruppen välkomnar. Vid formulering av insatser har samordnaren dialog med representanter för verksamheten och studentkåren.

I självvärderingen skriver lärosätet att de som tekniskt lärosäte har utmaningar med att nå jämställd representation inom utbildning, forskningsmiljöer och beslutsfattande grupper. Lärosätet skriver att de använder olika kvantitativa mått och indikatorer för att identifiera obalanser mellan könen och för att följa upp jämställdhetsarbetet, exempelvis för forskningstid och olika slags anställningar. Bedömargruppen har förståelse för de utmaningar som lärosätet beskriver, men menar samtidigt att utmaningarna inte är unika utan finns på i stort sett alla lärosäten.

I de externa granskningar som regleras i dokumentet Information och vägledning för utvärdering av forskning och utbildning på forskarnivå är jämställdhet en av bedömningsgrunderna för både forskningen och forskarutbildningen, vilket bedömargruppen anser är positivt. Den granskningsrapport från 2021 som bedömargruppen haft tillgång till innehåller dock skarp kritik mot jämställdhetsarbetet vid den berörda institutionen. I rapporten framgår exempelvis att platsbesöket gav vid handen att lärare och doktorander inte verkade ha en särskilt klar bild över hur man arbetar med frågorna. Bedömargruppen har vid platsbesök noterat att det problemet inte enbart är isolerat till den berörda institutionen. I stället är det tydligt att problemet är mer generellt och att det även finns på andra håll inom lärosätet. Det är dock viktigt att poängtera att bedömargruppen fått intrycket av att det ändå bedrivs ett förhållandevis aktivt jämställdhetsarbete inom fakulteten för teknikvetenskaper, inte minst inom institutionen för hälsa. Bedömargruppen anser inte desto mindre att det förefaller finnas påtagliga skillnader inom lärosätet när det gäller vilken prioritet som jämställdhetsarbetet ges och när det gäller medarbetares kunskaper om vad främjandet av jämställdhet innebär i den egna verksamheten.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet verkar medvetet om att det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete om jämställdhetsfrågorna inom forskningen. |Sammanfattningsvis visar det samlade underlaget att lärosätet inte arbetar systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Samlat omdöme: Godkänt kvalitetsarbete med förbehållMotivering:

Sammantaget visar underlagen på att kvalitetssäkringsarbetet endast kan godkännas med förbehåll. Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms inte vara tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet kan åtgärda bristerna inom två år.

Bedömargruppen konstaterar att kvalitetssystemet för forskning har en tydlig uppbyggnad som relaterar till lärosätets mål och strategier. Tydliga instruktioner för extern granskning möjliggör för de tillsatta bedömargrupperna att genomföra granskningarna på ett rättvisande och jämförbart sätt. Lärosätet rekommenderas dock att alltid ha med internationella bedömare vid de externa granskningarna. Trots den relativt korta tid som systemet har varit i bruk, finner bedömargruppen att lärosätet har hittat former för att säkerställa att de åtgärder som framkommer av granskningarna omhändertas på ett ändamålsenligt sätt. En annan styrka i lärosätets kvalitetssystem som bedömargruppen vill lyfta fram är den sexårscykel som tillämpas för granskning av all forskning och forskarutbildning, vilken ger kvalitetsarbetet en systematik som säkerställer att arbetet blir täckande. Lärosätets val att samordna granskningsaktiviteterna för forskning och för utbildning på forskarnivå understödjer systematiken i kvalitetsarbetet. För att stimulera sambandet mellan grundutbildning och forskning finns en prestationsbaserad del i fördelningen av forskningsanslaget.

Bedömargruppen anser att inrättandet av ämnesföreträdare och en ämnesföreträdargrupp är ett led i att följa och utveckla kvaliteten i lärosätets forskning och forskarutbildning som kommer att stärka kvalitetssystemet.

Dialoger anges av lärosätet som en bärande del av kvalitetssystemet. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att se över genomförandet av de olika dialogerna, för att tydliggöra skillnaden mellan systematiskt formaliserade dialoger och mer informella mötesformer. Vidare rekommenderas lärosätet att ta fram en språkpolicy för att säkerställa att alla medarbetare har tillgång till den information de behöver för att kunna genomföra sitt arbete. Det kan också bidra till en tydligare systematik för processer och rutiner vad gäller kommunikationen inom lärosätet.

När det gäller lärosätets arbete för att skapa förutsättningar för forskningens utveckling och förnyelse anser bedömargruppen att lärosätet visserligen bedriver en rad systematiska aktiviteter som på olika sätt kan bidra till att främja forskningens utveckling och förnyelse, men att det samtidigt finns väsentliga brister i det arbetet. Bristerna kan sammanfattas i att lärosätet behöver säkerställa tillräcklig forskningstid framför allt för professorer, och förstärka systematiken i arbetet med att framgångsrikt bygga forskningsmiljöer.

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att skapa goda förutsättningar för forskningens frihet. Det finns skriftliga rutiner och regler som är grundläggande för att främja god forskningssed och hantera oredlighet i forskningen. Dessutom anser bedömargruppen att lärosätet arbetar aktivt för att åstadkomma goda akademiska miljöer med både forskning och utbildning, och att arbetet följs upp på ett adekvat sätt. Det samlade underlaget visar att lärosätet tillämpar systematiska arbetssätt för att säkerställa ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten. Bedömargruppen konstaterar också att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete för att göra forskningen användbar och att lärosätet har en aktiv och väl utvecklad samverkan med många företag, organisationer och det övriga samhället.

Lärosätets karriärstöd skulle enligt bedömargruppen kunna systematiseras och utvecklas för att på ett tydligare sätt möjliggöra för forskande medarbetare att delta i kompetensutvecklande aktiviteter. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att ta fram en övergripande plan för det arbetet.

Forskningen vid lärosätet bedrivs enligt självvärderingen inom områden där behovet av dyr utrustning är förhållandevis litet. Den utrustning som behövs finansieras därför inom ramen för institutionernas budgetutrymme eller genom bidragsprojekt. Utifrån vad som framgår i underlagen verkar det inte finnas någon särskild plan för prioritering och långsiktig förnyelse av forskningsinfrastruktur. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet arbetar systematiskt för att ge forskningen ett ändamålsenligt stöd, men trots det rekommenderar bedömargruppen således lärosätet att ta fram en plan för såväl prioriteringar som långsiktig förnyelse av forskningsinfrastrukturen.

Avslutningsvis konstaterar bedömargruppen att lärosätets jämställdhetsarbete inom forskningen inte genomsyrar hela verksamheten utan förefaller ojämnt fördelat inom lärosätet. Bedömargruppen anser att det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete med jämställdhetsfrågorna, så att det blir tydligt för alla medarbetare vad främjandet av jämställdhet kan innebära för den egna verksamheten. Det samlade underlaget visar att lärosätet inte arbetar tillräckligt systematiskt för att främja jämställdhet i forskningens förutsättningar och genomförande.

Bilaga 1

Schema för det första platsbesöket

12 maj 2022

Blekinge tekniska högskola. Lokal: Utsikten

TidRubrikPersoner (maximalt sex personer i ett pass)

09:00-09:45Blekinge Studentkår

Kårordförande

Vice kårordförande

Doktorandrepresentant i lednings- och chefsgruppen

Studentrepresentant i utbildningsrådet

Doktorandrepresentant i högskolestyrelsen09:45-10:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ10:00-10:45LedningsenhetenRektor

Prorektor

Högskoledirektör

Kanslichef10:45-11:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ 11:00-11:45Kvalitetssamordnare och utredare vid ledningskansliet

Två kvalitetssamordnare

Två utredare

Jämställdhetssamordnare11:45-13:00Lunch, Villa OscarBedömargruppen och UKÄ13:00-13:45Dekangruppen

Dekan vid fakulteten för datavetenskaper

Dekan vid fakulteten för teknikvetenskaper

Prodekan vid fakulteten för datavetenskaper

Prodekan vid fakulteten för teknikvetenskaper13:45-14:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ14:00-14:45UtbildningsrådetChefen för avdelningen för utbildningsstöd

Utbildningshandläggare vid avdelningen för utbildningsstöd

Utbildningsledaren för ingenjörs- och masterutbildningar

Två lärarrepresentanter14:45-15:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ15:00-15:45UniversitetsstyrelsenOrdförande

Vice ordförande

En ledamot

En företrädare för verksamheten15:45-16:00Bedömargruppen överläggerBedömargruppen och UKÄ16:00-16:45Enheten för samverkan och innovationForskningsrådgivare

En adjunkt (Innovation Office)

Innovationsrådgivare

En lektor och filosofie doktor i datavetenskap

Vicerektor för samverkan, innovation och entreprenörskap

Bilaga 2

Schema för det andra platsbesöket

Datum: 27:e september 2022

Lokal: Universitetskanslersämbetet, Hammarbybacken 31, salen Humboldt

Zoomlänk för dag 1: https://uka-se.zoom.us/j/63830911705?pwd=UVpOVmxtZFZxTGdOc0kxTEtiOHZCdz09

TidIntervjugruppPersoner (maximalt sex st.)08:15-08:45Studenter från Sjuksköterskeprogrammet som läser sista året av utbildningsprogrammet

Fyra studenter från utbildningsprogrammet08:45-08:50Kort paus

08:50-09:30Studenter från Software Engineering och Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik som läser sista året av sitt utbildningsprogram

En student från Software Engineering

Två studenter från Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik09:30-09:45Bedömargruppen överlägger

09:45-10:30Doktorander inom datavetenskap samt industriell ekonomi och management

Intervjun genomförs på engelska.

En doktorand från industriell ekonomi och management

Två doktorander från datavetenskap

10:30-10:45Bedömargruppen överlägger

10:45-11:30Kursansvariga för kurserna Forskningsmetodik med inriktning mot ingenjörsvetenskap och Grunder för strategisk hållbar utveckling (maskinteknik, avancerad nivå); Algoritmer och datastrukturer och Avancerat programvaruprojekt i grupp (Software Engineering) samt Självständigt arbete och Sjuksköterskans professionella kompetens (Sjuksköterskeprogrammet)

Professor vid institutionen för matematik och naturvetenskap

Universitetsadjunkt vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Universitetsadjunkt vid institutionen för datavetenskap

Universitetsadjunkt vid institutionen för programvaruteknik

Biträdande universitetslektor vid institutionen för hälsa

Universitetsadjunkt vid institutionen för hälsa

11:30-12:30

LUNCH

12:30-13:15Programansvariga för Sjuksköterskeprogrammet och Software Engineering samt motsvarande för Masterprogram i maskinteknik - strukturmekanik

Universitetslektor vid institutionen för hälsa

Universitetsadjunkt vid institutionen för programvaruteknik

Universitetslektor vid institutionen för maskinteknik

13:15-13:30Bedömargruppen överlägger

13:30-14:15Prefekter vid inst. för industriell ekonomi, inst. för datavetenskap, inst. för teknik och estetik, inst. för maskinteknik och inst. för programvaruteknik samt proprefekt vid inst. för hälsa

Universitetslektor vid institutionen för industriell ekonomi

Universitetslektor vid institutionen för datavetenskap

Universitetslektor vid institutionen för teknik och estetik (Karlshamn)

Universitetslektor vid institutionen för maskinteknik

Professor vid institutionen för programvaruteknik

Professor vid institutionen för hälsa och proprefekt

14:15-14:30Bedömargruppen överlägger

14:30-15:15Respektive samordnare för de horisontella perspektiven

Projektledare vid ledningskansliet

Universitetslektor vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Universitetslektor vid institutionen för maskinteknik

Professor vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Docent vid institutionen för maskinteknik och vicerektor för samverkan, innovation och entreprenörskap

15:15-15:30Bedömargruppen överlägger

15:30-16:15Studentrepresentanter och handläggare i utbildningsutskottet

Två utbildnings- och forskningshandläggare vid avdelningen för utbildningsstöd

En utredare vid ledningskansliet

Ordförande i Blekinge Studentkår

Vice ordförande i Blekinge Studentkår

Datum: 28:e september 2022

Plats: Universitetskanslersämbetet, Hammarbybacken 31, salen Erasmus

Zoomlänk för dag 2:https://uka-se.zoom.us/j/66555420370?pwd=Skt5dkljL3UzaFdFVjZTTk84TFF6Zz09

TidIntervjugruppPersoner (maximalt sex st.)08:45-09:30Studentrepresentanter och externa representanter i programutskott tillhörande Sjuksköterskeprogrammet, Software Engineering och Masterprogram i maskinteknik - strukturmekanik

En representant från Ericsson AB

VFU-samordnare på Region Blekinge

En representant från Affärsverken Karlskrona AB

Studentrepresentant för Software Engineering

Studentrepresentant för Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik

Studentrepresentant för Sjuksköterskeprogrammet

09:30-09:45Bedömargruppen överlägger

09:45-10:30Universitetsadjunkter och/eller -lektorer inom Sjuksköterskeprogrammet, Software Engineering och Masterprogram i maskinteknik - strukturmekanik

En lektor, sjuksköterskeprogrammet

En adjunkt, sjuksköterskeprogrammet

En lektor, Software Engineering

En adjunkt, Software Engineering

En lektor, master maskinteknik

En adjunkt, master maskinteknik

10:30-10:45Bedömargruppen överlägger

10:45-11:30Professorer inom datavetenskap och industriell ekonomi och management, samt professorer som deltar i undervisningen på de tre nämnda utbildningsprogrammen

Professor i datavetenskap

Professor i industriell ekonomi

Två professorer i programvaruteknik

Docent i omvårdnad

Professor i maskinteknik

11:30-12:30LUNCH

12:30-13:15Huvudområdesansvariga som är engagerade i de tre nämnda utbildningsprogrammen

Professor och prefekt vid institutionen för hälsa

Docent vid institutionen för programvaruteknik

Universitetsadjunkt vid institutionen för maskinteknik

13:15-13:30Bedömargruppen överlägger

13:30-14:15Ämnesföreträdargruppen

Docent vid institutionen för datavetenskap

Två professorer vid institutionen för programvaruteknik

Professor vid institutionen för maskinteknik

Professor vid institutionen för matematik och naturvetenskap

14:15-14:30Bedömargruppen överlägger

14:30-15:15Seniora granskare, handledare och examinatorer inom forskarutbildningen – datavetenskap samt industriell ekonomi och management

Professor vid institutionen för datavetenskap

Professor vid institutionen för teknik och estetik

Prodekan och professor vid institutionen för industriell ekonomi

Professor vid institutionen för industriell ekonomi

Professor vid institutionen för strategisk hållbar utveckling

Biträdande professor vid institutionen för programvaruteknik

15:15-15:30Bedömargruppen överlägger

15:30-16:00Avslutande samtal med högskolans ledning

Rektor

Prorektor

Högskoledirektör

Dekan

Bilaga 3Fördjupningsspår för granskningen av kvalitetssäkringsarbetet vid Blekinge tekniska högskola

Inom ramen för Universitetskanslersämbetets granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Blekinge tekniska högskola kommer några fördjupningsspår att granskas vid platsbesöket den 27/9-28/9 2022. Se bilaga 1 för valda fördjupningsspår.

Lärosätets självvärderingar inkl. bilagor, studentinlagan, intervjuer i samband med platsbesöket den 12/5 2022, granskningen av de fördjupningsspår som valts samt ytterligare material som begärts in i första hand för dessa fördjupningsspår utgör utgångspunkt för platsbesöket. Syftet med fördjupningsspåren är att bedöma hur lärosätets kvalitetssäkringsarbete fungerar i praktiken.

Fördjupningsspåren utgörs av kvalitetssäkringsprocesser, relaterade till bedömningsområden och bedömningsgrunder, som studeras i faktiska miljöer.

Bilaga 1. Granskning av kvalitetssäkringsarbetet vid Blekinge tekniska högskola, Fördjupningsspår.

Följande underlag begärs in separat utöver den dokumentation som gäller för varje fördjupningsspår:

• Anvisningar för uppföljning av studentinflytande
• Anvisningar för uppföljning av pedagogisk utveckling
• BTH:s handlingsplan 2021
• Utvecklingssamtal handledning
• BTH:s Riktlinjer för god lärandemiljö
• Process för avveckling av utbildningsprogram
• Process inrätta utbildningsprogram
• Process vid inrättande och avveckling av ämne på forskarnivå
• Kommunikationspolicy
• Språkpolicy
• Dokumentation kring de två senaste inrättande resp. avvecklingsärendena, avseende utbildningsprogram
• Statistik över rekryterad akademisk personal – internationella, nationella och interna anställningar – samt över könsfördelningen bland huvudhandledare (om sådan finns) under de senaste fem åren
• Rutin för avvikelsehantering (incidentrapportering för studenter) om sådan finns
• Arbetsbeskrivningar för pedagogisk utvecklare, utbildningsutvecklare och mentor
• BTH:s Jämställdhetsplan
• Anställningsordning för lärare vid Blekinge Tekniska Högskola

I nedanstående två fördjupningsspår efterfrågas dokumentation från 2020-2021 då det är fråga om årliga eller terminsvisa processer, om inte annat anges.

Fördjupningsspår 1: Uppföljning av utbildningsprogram med huvudsakligt fokus på de horisontella perspektiven

Process: Kvalitetssäkringssystemets granskningar av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå i enlighet med de cykler för kvalitetssäkringen som har inrättats vid lärosätet

Bedömningsområden: Fördjupningsspåret relaterar främst till bedömningsområdena Utformning, genomförande och resultat, Jämställdhet och Arbetsliv och samverkan.

Miljöer: Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, Software Engineering 180 hp och Masterprogram i maskinteknik – strukturmekanik 120 hp

Motivering: Syftet är att kunna belysa hur uppföljning av utbildningsprogram sker i praktiken vid lärosätet främst avseende de horisontella perspektiven forskningsanknytning, samverkan, hållbar utveckling, jämställdhet och internationalisering.

Dokumentation som begärs in relaterad till de tre valda miljöerna:

• Utbildningsprogrammens målmatriser
• Protokoll eller minnesanteckningar från kvalitetsdialoger gällande utbildningsstöd (QU6) under åren 20202021
• Anvisningar för uppföljning och utveckling av utbildningsprogram
• Information inför kursstart
• Riktlinjer för kursplan
• Kursvärderingsenkät
• Anvisningar för säkring av examensmål
• Riktlinjer för programutskott
• Riktlinjer för utredning av ändrade förutsättningar för program
• Riktlinjer och guide för utbildningsplaner
• Process för genomförande och hantering av resultat vid programvärderingar
• Anvisningar för uppföljning av kurser
• Information och vägledning för extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå
• Dokumentation från genomförda programuppföljningar (statistiksammanställning resp. säkring av examensmål), inkl. uppdaterade utvecklingsplaner och handlingsplaner
• Dokumentation från de två senast genomförda programvärderingarna
• Utbildningsplan som utgjort underlag till extern granskning samt ev. uppdaterad utbildningsplan
• Granskningsrapport och minnesanteckningar eller protokoll från uppföljande dialog i samband med extern granskning, samt uppdaterad utvecklingsplan
• Kompetenskrav för att genomföra kurs

Fördjupningsspår 2: Uppföljning och granskning av forskarutbildning och forskning

Processer: Rutiner kring uppföljning av allmänna studieplaner och av individuella studieplaner samt kring forskarstudentundersökningar; extern granskning vart sjätte år av forskarutbildning och forskning gemensamt, samt fortlöpande uppföljning av forskning respektive forskarutbildning företrädesvis i form av olika slags dialoger

Bedömningsområden: Fördjupningsspåret relaterar främst till bedömningsområdena Utformning, genomförande och resultat, Student- och doktorandperspektiv och Arbetsliv och samverkan respektive de båda bedömningsområdena Styrning, organisation och genomförande och Förutsättningar

Miljö: Forskarutbildningsämnena datavetenskap och industriell ekonomi och management, inklusive den forskning som är knuten till dessa forskarutbildningsämnen

Motivering: Syftet är att kunna belysa hur olika slags uppföljningar och granskningar av utbildning på forskarnivå samt av forskning sker i praktiken, för att därigenom få en inblick i främjandet av (kompletta) akademiska miljöer vid lärosätet.

Dokumentation som begärs in relaterad till de båda valda miljöerna:

• Protokoll eller minnesanteckningar från dialog mellan ämnesföreträdare och dekan i samband med de två senaste uppföljningarna av allmän studieplan (QU2b) samt eventuellt uppdaterade allmänna studieplaner
• Rutiner för årlig uppföljning och beslut av individuell studieplan på forskarnivå
• Regelsamling – utbildning på forskarnivå
• Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen
• Granskningsrapport, självvärdering, ingående kriterier m.m. från extern granskning (exkl. datavetenskap)
• Dokumentation från de två senast genomförda forskarstudentundersökningarna
• Minnesanteckningar eller protokoll från årlig dialog med studentkår och doktorandkommitté om studentinflytande (QU 5) under åren 20202021
• Protokoll eller minnesanteckningar från kvalitetsdialoger mellan kvalitetssamordnare och chefer (QS1) under åren 20202021, främst avseende forskningsstöd
• Anvisningar för uppföljning och utveckling av utbildnings och forskningsstöd
• Information och vägledning för utvärdering av forskning och utbildning på forskarnivå
• Rollbeskrivning för ämnesföreträdare
• Minnesanteckningar eller protokoll från dekaners dialoger med ämnesföreträdare gällande ämnesföreträdarrollen under åren 20202021
• Minnesanteckningar eller protokoll från dekaners dialoger med prefekter under åren 20202021
• Protokoll eller minnesanteckningar från institutionernas årliga verksamhetsdialoger under åren 20202021, främst avseende akademisk miljö (QV1) och kompetensutveckling (QV2)
• Institutionernas kompetensförsörjningsplaner
• Anvisningar för uppföljning av lokalförsörjning och gemensam infrastruktur
• Återkopplingsenkät till lärare och forskare om utbildnings och forskningsstöd
• Regler för ärenden rörande misstanke om oredlighet i forskning och andra allvarliga avvikelser från god forskningssed
• Kursplan eller motsvarande för docentkursen