Huvudområdet

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) ansöker om rätt att utfärda magisterexamen med religionsvetenskap och teologi som huvudområde. Examen har inriktningar mot östkyrkliga studier (Ös), mot internationella relationer och ekumenik (IRE), samt mot religion, politik och demokrati (RPD). Tre utbildningsprogram på avancerad nivå leder till examen och omfattar 60 högskolepoäng (hp), varav ett examensarbete på 15 hp. Programmen ges på engelska som campusprogram och online (Ös, IRE) eller enbart online (RPD). Examen bedöms vara reglerad och ryms inom examensordningen.

Huvudområdet är definierat i relation till den vetenskapliga grunden. Utbildningens innehåll inklusive inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet.

Kursernas innehåll inom samtliga tre inriktningar (Ös, IRE och RPD) bedöms generellt vara uttryckligen orienterade mot de ortodoxa kyrkornas traditioner, ofta mot deras tidiga historia. Detta är en omständighet som bedöms skapa oklarhet om dessa inriktningars relation till den sökta examens huvudområde som är religionsvetenskap och teologi. Denna otydlighet avspeglas partiellt i ansökans rubriker på inriktningarna som är Magisterexamen i östkyrkliga studier, Magisterexamen i internationella relationer och ekumenik och Magisterexamen i religion, politik och demokrati samt i de motsvarande benämningarna i två av utbildningsplanerna (bilagorna 2 och 4). Dessa skrivningar pekar på den sammanblandning av inriktning och huvudområde som de facto föreligger i de tre programmens utbildningsplaner. I utbildningsplanerna (men inte i texten i ansökan, sid. 51, 53, 54) har de nationella målen i högskoleförordningen omformulerats enligt följande: "1.2. Mål enligt nationell examensbeskrivning: … visa kunskap och förståelse inom östkyrkliga studier, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt …" (Ös, motsvarande för IRE och RPD). Även om "område" här (som på sid. 51, 53, 54) verkligen skulle avse (det ursprungliga) huvudområdet, religionsvetenskap och teologi (en sådan tolkning är inte möjlig beträffande IRE och RPD vilka förefaller identifiera "field" med respektive inriktning), lyckas inte ansökan i andra avseenden göra det sannolikt att den sökta utbildningen ger den överblick över huvudområdet som förordningen avser och som formar motsvarande religionsvetenskapliga och teologiska utbildningar i Sverige och internationellt. Fastmer är både ansökan och intervjuer med SI:s ledning entydiga avseende att utbildningens kursutbud ger inga eller endast mycket begränsade möjligheter till den förväntade och nödvändiga överblick över huvudområdet som är förutsatt i examensbenämningen magister i teologi (Degree of Master of Theology).

Huvudområdet religionsvetenskap och teologi uppfattas i nationell och internationell tradition vanligen brett och mångfacetterat och består därför av ett flertal discipliner och inriktningar som helt eller delvis kan överlappa varandra. Inget svenskt lärosäte kan ensamt sägas täcka in hela huvudområdets spännvidd inom utbildning och forskning. Utifrån nationell horisont är kursutbudet på magisterutbildningen vid SI inte utformat så att det kan anses uttrycka huvudområdets mest etablerade och konstituerande inriktningar och avgränsningar. Betydande delar av de teologiska och religionsvetenskapliga disciplinerna saknas helt eller har ett alltför begränsat utrymme, såsom de som är inriktade på samtida och komparativa perspektiv av olika religiösa, filosofiska och etiska uttryck och yttringar vilka är väsentliga för den teologiska och religionsvetenskapliga utbildningens relevans i samhällsdebatten.

Huvudområdet för den sökta magisterexamen är religionsvetenskap och teologi, men såväl kursutbudet som kursernas innehåll tenderar att inrikta studierna direkt mot en av de tre specialiseringarna, vilka samtliga är orienterade mot SI:s speciella kompetens inom studier av de östkyrkliga traditionerna, snarare än att erbjuda överblick över huvudområdets varierande vedertagna inriktningar. Även om flera av kurserna, inklusive de metodorienterande, kan omfatta moment med anknytningspunkter till ett flertal akademiska discipliner, däribland de religionsvetenskapliga och teologiska, framstår utbildningen i relation till sitt huvudområde och till examensbenämningen som anmärkningsvärt snäv och i hög grad historiskt orienterad. Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar bedöms inte ha rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet.

I ett rikstäckande perspektiv finns inte ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Även om de tre magisterprogrammen innehåller flera etablerade religionsvetenskapliga och teologiska aspekter får dessa på SI avsevärt mindre utrymme än i motsvarande nationell och internationell utbildning på avancerad nivå. Denna brist kan inte kompenseras av att de tre inriktningarna, vilka alla ger uttryck för SI:s speciella kompetens inom studiet av östkyrkorna, kan anses intressanta i ett nationellt perspektiv.

Det krävs enligt bedömarna en bredare akademisk utbildning med denna profil grundad på det samarbete med representanter för de östkyrkliga traditionerna som för närvarande sker vid Sankt Ignatios folkhögskola. En sådan bredare akademisk utbildning med aktuell profil har förutsättningar för att bli en betydelsefull nationell framtida samarbetspartner gällande både utbildning och forskning.

I anslutning till denna punkt vill vi i ett vidare nationellt perspektiv lyfta fram den speciella omständigheten att ansökan avser en utbildning med tillhörande personalresurser som i dagsläget är förlagd vid en annan huvudman. Konsekvenserna för Enskilda högskolan Stockholm (EHS) måste enligt vår mening beaktas.

Utifrån detta anser bedömargruppen att i ett rikstäckande perspektiv finns inte ett allmänt intresse av att ansökt examen får utfärdas.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt ansökan och kompletterande skriftliga uppgifter kommer 14 disputerade lärare att tjänstgöra vid utbildningen. Av dessa kommer fem att tjänstgöra på heltid, två på 90 respektive 80 procent, fem lärare på halvtid och två lärare på 20 procent. Tre av dessa lärare är professorer, med anställning omfattande respektive 100, 50 och 20 procent av heltid, övriga disputerade lärare anges som lektorer, varav en är docent. Två av lärarna närmar sig pensionering: en lektor verksam på halvtid, född 1953, och en professor verksam på 20 procent, född 1955. Enligt ansökan och kompletterande uppgifter har samtliga lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning och erbjuds kontinuerligt fortbildning inom detta.

Avseende lärarkompetensens ämnesmässiga fördelning i förhållande till det huvudområde inom vilket man söker examenstillstånd är det inom inriktningen Ös som Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) bedöms vara starkast. Kompetensen fördelas inom följande ämnesområden (som i ansökan anges som lärarnas "huvudområden") där 100 procent motsvarar en heltidstjänst: kyrkohistoria med patristik 190 procent, kyrkohistoria 50 procent, östkyrkliga studier 20 procent, kyrkovetenskap 130 procent, liturgivetenskap 150 procent, bibelvetenskap 170 procent. Därutöver 200 procent i religion, konst och demokrati och 50 procent i internationella relationer och ekumenik.

I linje härmed: bland de fyra ämnen som enligt ansökan ryms inom inriktningen Ös, bibelvetenskap med receptionshistoria, kyrkohistoria med patristik, liturgivetenskap och kyrkovetenskap, är det inom kyrkohistoria med patristik som SI har den största formella kompetensen med tre lärare, inkl. en lärare i östkyrkliga studier (100 + 90 + 20 procent). Tillsammans med lärarresurserna inom bibelvetenskap, kyrkovetenskap, inklusive liturgivetenskap, och inom religion, konst och demokrati samt inom internationella relationer och ekumenik är den samlade lärarkompetensen på SI enligt vår bedömning tillfredsställande avseende utbildningens behov inom inriktningen Ös.

Beträffande inriktningarna IRE och RPD är lärarkompetensen svårare att utläsa av ansökan. "Ämneskollegiet för liturgivetenskap samt religion, konst [sic!] och demokrati" består av fyra disputerade lärare: tre lektorer (tillsammans 250 procent) och en professor (100 procent). "Ämneskollegiet för kyrkovetenskap samt internationella relationer och ekumenik" utgörs av tre disputerade lärare: två lektorer (tillsammans 130 procent) och en professor (50 procent). Lärarkompetensen för inriktningarna IRE och RPD, såsom den kan utläsas från denna redovisning, är väsentligt lägre i relation till Ös och är mera svårbedömd.

Även om de enskilda lärarnas kompetens inte är begränsad till någon, några eller samtliga tre inriktningar saknar det nuvarande lärarlaget formell ämneskompetens inom flera av de discipliner som traditionellt konstituerar huvudområdet religionsvetenskap och teologi. Därmed möjliggörs inte att en magisterexamen i teologi ger de studerande förväntad överblick över huvudområdet och kännedom om problem rörande dess forskning. Lärarresursen bedöms därför inte vara adekvat i förhållande till ansökt examen.

Utbildningsmiljön

Det finns inte en för utbildningen i huvudområdet vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning inom huvudområdet.

Av de fjorton disputerade lärarna vid Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) har de elva framtida högskolelektorerna 20 procent av sin anställning reserverad för forskning, och enligt intervjuerna har de tre professorerna 50 procent för forskning och forskarutbildning. De disputerade lärarna vid SI är aktiva forskare inom sina fält. Enligt ansökan publicerar lärarna sin forskning i välrenommerade tidskrifter och deltar aktivt i nationella och internationella vetenskapliga nätverk och konferenser. Två enskilda forskningsprojekt inom östkyrkliga studier, finansierade av Vetenskapsrådet, är knutna till två av lektorerna, och en av professorerna har tidigare lett några större externfinansierade forskningsprojekt inom detta forskningsfält. Lärarna arbetar kollegialt med forskningsansökningar och deras vetenskapliga och pedagogiska utveckling stöds av fyra verksamhetsutvecklare och en verksamhetschef. Lärarnas forskningsresor och medverkan vid vetenskapliga konferenser stöds ekonomiskt av SI. Inom ramen för sitt nuvarande samarbete med Enskilda Högskolan, Stockholm (EHS) deltar lärarna i forskarseminarieverksamhet och forskarutbildning som är relaterade till Ös.

För närvarande erbjuder SI genom samarbetet med EHS de studerande att aktivt deltaga i forskarseminariet i östkyrkliga studier och vid externa vetenskapliga konferenser. Ansökan ger ingen klar bild av hur dessa former för att upprätthålla utbildningens forskningsanknytning, både avseende inriktningen Ös och inriktningarna IRE och RPD, kommer att se ut efter en avskiljning från EHS. Det framgår inte heller av ansökan i vilken mån de studenter (och lärare) som är knutna till inriktningarna IRE och RPD deltar i den seminarieverksamhet som synes vara speciellt relaterad till specialiseringen Ös eller i annan forskningsanknuten seminarieverksamhet. Ansökan är generellt oklar över hur relationen mellan de tre inriktningarna ser ut på ett konkret och praktiskt plan för de studerande och det är inte framskrivet hur samtliga studerande, inklusive den relativt stora delen distansstudenter, genom utbildningen får delta i ett forskande sammanhang och därmed ges möjlighet att tillägna sig ett forskande förhållningssätt.

För närvarande, dvs. under de förutsättningar som möjliggörs av samarbetet med EHS, kan utbildningsmiljön anses vara tillfredsställande avseende inriktningen Ös. Beträffande inriktningarna IRE och RPD är utbildningsmiljöns vetenskapliga kvalitet, utifrån uppgifterna i ansökan, mera svårbedömd. Eftersom ansökan saknar uppgifter om den framtida relationen med EHS kan tveksamhet på denna punkt råda även beträffande inriktningen Ös.

Sammantaget är det inte sannolikt att utbildningen i alla viktiga avseenden bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Med hänvisning till vad vi ovan anfört avseende det nuvarande lärarkollegiets otillräckliga kompetens inom väsentliga delar av huvudområdet religionsvetenskap och teologi kan den vetenskapliga utbildningsmiljön vid ett framtida självständigt SI därför inte bedömas som tillfredsställande.

Resurser

Det saknas tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

För närvarande har studenterna som läser östkyrkliga studier på grundnivå och avancerad nivå tillgång till resurserna på Enskilda högskolan Stockholm (EHS). Även Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) lokaler i Södertälje nyttjas idag som ett campus för högskoleutbildningen. Om SI blir självständig högskola kommer studenterna att ha tillgång till den infrastruktur som SI redan delar med Sankt Ignatios folkhögskola, såsom IT, bibliotek och studentservice. Under 2022 flyttade SI till nya lokaler i Södertälje, vilka enligt ansökan och intervjuerna erbjuder en bättre anpassad campusmiljö för högskolestudenter. De nya lokalerna rymmer föreläsningssalar, grupprum, bibliotek, läsplatser, pentry och café samt närhet till studentservice, administrativ personal och lärare. I lokalerna finns grundläggande utrustning för online-undervisning, och SI avser att upprätta ett digitalt klassrum för inspelning av föreläsningar och streaming av lektioner och konferenser.

Av ansökan framgår tydligt att biblioteket på campus ännu inte är utbyggt för att tillgodose den sökta utbildningens behov. Förnärvarande tillhandahålls här kurslitteraturen och det som i ansökan anges som "relevant ämneslitteratur" samt "ett betydande bestånd av böcker i östkyrkliga studier och angränsande fält". Litteraturen inom inriktningarna IRE och RPD omnämns härutöver inte. Eftersom högskolestudenterna har kunnat ta del av biblioteksresurserna vid EHS har SI "inte behövt utvidga biblioteket". Även om SI avser att "redan nu börja bygga upp en forskningsinfrastruktur som kan stödja studeranden, doktorander och forskare" är det enligt vår bedömning tveksamt om den ämnesmässiga bredden inom huvudområdet religionsvetenskap och teologi i tillräckligt hög grad kommer kunna vara representerad i SI:s bibliotek under de närmaste åren. Denna bedömning tar också hänsyn till att det nuvarande biblioteket även kommer att behöva utöka sitt bestånd av vetenskapliga tidskrifter och annan sådan litteratur som är speciellt knutet till samtliga tre inriktningar och som högskolestudenterna förnärvarande har tillgång till på EHS.

De tillgängliga resurserna utnyttjas inte effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Utöver vad som här nämnts specifikt om biblioteksresurserna är enligt vår bedömning utbildningens nuvarande anknytning till den större forsknings- och utbildningsmiljö som samarbetet med EHS erbjuder mera resurseffektivt också avseende lokaler och övrig infrastruktur.

Förutsättningar

Det samlade intrycket från ansökan och intervjuerna är att verksamheten vid Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) visar på en specialiserad och kreativ utbildningsmiljö inom östkyrkliga studier. Den utbildning och forskning inom SI:s profilområde östkyrkliga studier som man i nuläget bedriver i samarbete med Enskilda högskolan Stockholm vilar på vetenskaplig grund. Men utifrån huvudområdets omfattning, personal, utbildningsmiljön och resurser, för det sökta examenstillståndet för magisterexamen i religionsvetenskap och teologi kan SI som självständigt lärosäte i nuläget inte sägas uppfylla de krav som måste ställas på en utbildning med examen inom det sökta huvudområdet religionsvetenskap och teologi. Ansökan har tydliga brister avseende huvudområdets avgränsning, omfattning och innehåll, möjligheter till fördjupad kännedom inom huvudområdet, den vetenskapliga miljön inom huvudområdet och sambandet mellan forskning och utbildning samt de redovisade lärar- och biblioteksresurserna i anslutning till huvudområdet.