Styrdokument (utbildningsplaner och kursplaner)

Det finns utbildningsplaner och kursplaner för hela utbildningarna men utformningen av dessa är inte tillfredsställande.

Ansökan innefattar utbildningsplaner för Masterprogram i östkyrkliga studier 120 högskolepoäng (hp), Master Program in Religon, Politics and Democray (120 hp) och Master Program in International Relations and Ecumenism (120hp). De två senare programmens utbildningsplaner föreligger enbart på engelska trots att myndighetsspråket är svenska. Utbildningsplanerna innehåller allmän information om behörighet, mål, undervisning, examination och examensbenämningen.

I utbildningsplanerna föreligger mål för masterutbildningarna på vad som kan tolkas som tre nivåer. Först anges övergripande mål på avancerad nivå, därefter anges anpassade nationella examensmål och slutligen lokala mål. Denna mängd av mål för respektive programmen gör det svårt att tolka vad studenten faktiskt ska uppnå.

Målen är på denna nivå avgränsade och anpassade till att gälla Östkyrkliga studier (Ös), Internationella relationer och ekumenik (IRE) och Religion, politik och demokrati (RPD). Det medför en betydande insnävning av målen i relation till den bredd som huvudområdet religionsvetenskap och teologi vanligen omfattar.

Examina benämns vidare Masterexamen i teologi (Master´s degree in theology) med efterföljande specialiseringar. Ansökan gäller examenstillstånd i det vidare huvudområdet religionsvetenskap och teologi, men utbildningsplanerna inklusive examensbenämningarna pekar på diskrepansen mellan masterutbildningarnas innehåll och det vidare huvudområdet.

Utbildningarna syftar således till fördjupning inom Ös, IRE eller RPD medan det sökta examenstillståndet gäller religionsvetenskap och teologi. Examensbenämningen på engelska bör dessutom skiljas ut från den kortare magisterutbildningens examensbenämning. Examensbenämningarna på engelska är nu identiska för master- och masterexemen.

Det finns således problem i utbildningsplanerna som rör omfattning och förståelse av huvudområde och utformningen av masterprogrammen.

Kursplaner för samtliga kurser som ingår i masterprogrammen finns med i ansökan. Kursplanerna är inte organiserade utifrån program utan i bokstavsordning och dessutom finns både campus- och nätkursversion för vissa kurser. Det ges ingen motivering för varför det behövs en identisk kursplan för samma kurs då den ges som distanskurs.

Kursplanerna innehåller många av de inslag som bör finnas men det saknas genomgående uppgifter om hur undervisningen är utformad. Undervisningsformer anges översiktligt i utbildningsplanen men bör enligt bedömargruppen preciseras i kursplanen för att studenten ska förstå hur kursen utformas.

I kursplanerna räknas genomgående följande examinationsformer upp: skriftlig examination, "papers" och seminarier. Det tydliggörs dock inte för respektive kurs vilka examinationsformer som kommer att användas eller omfattningen i hp för respektive examinationsmoment på den aktuella kursen. Det går således inte att avgöra vilken typ av examination som används på en viss kurs.

Vid intervjuer med företrädare och lärare vid Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) framkom att det finns en genomtänkt plan för successiv fördjupning av utbildningen. SI framförde även att kurserna har bredare och mer samtida perspektiv än vad som kan utläsas av styrdokumenten. SI beskrev också att det finns en variation och valfrihet vad gäller undervisnings- och examinationsformer. Bedömarna konstaterar att dessa aspekter av utbildningen inte är tillräckligt synliga i styrdokumenten.

Sammanfattningsvis finner bedömargruppen att det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen men utformningen av dessa är inte tillfredsställande i alla viktiga avseenden. Bedömargruppen anser att de många målskrivningarna i utbildningsplanen skapar oklarhet i hur målen ska tolkas. I utbildningsplaner och kursplaner finns sammantaget en stark betoning på de tre inriktningarna på avancerad nivå (Ös, IRE och RPD), vilket inte ger en bredd som svarar mot huvudområdet religionsvetenskap och teologi.

Säkring av examensmålen

Genom utbildningarnas utformning, genomförande och examination är det inte klarlagt hur det säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I ansökan beskrivs att masterprogram ska erbjuda fördjupning av kunskaper inom de tre inriktningarna Östkyrkliga studier (Ös), Internationella relationer och ekumenik (IRE) och Religion, politik och demokrati (RPD). Ansökan gör gällande att programmens kursdel ska ge en breddad kunskapsinlärning och att fördjupande kunskaper säkras genom uppsatsarbetet.

Uppgifter om undervisningsformer saknas i kursplanerna men i ansökan nämns akademisk diskussion, framläggning och kritisk granskning av uppsatser, samt för distansstudier anpassad undervisning i form av diskussioner på kursplattform, kortare skrivuppgifter, muntliga presentation och författande av kortare uppsatser.

Vid intervjuerna med företrädare och lärare framkommer medvetenhet om undervisningsstrategier för att planera och genomföra undervisningen på ett sätt som kan hjälpa studenterna nå examensmålen. Då uppgifter om undervisning inte preciseras i kursplanerna skapas emellertid en osäkerhet vad gäller undervisningens faktiska genomförande.

I ansökan och vid intervjuer tydliggjordes att kursvärderingar kopplade till examensmål ska genomföras vid varje kurs och användas som underlag för kursutveckling. SI klargör också i ansökan och intervjuer på ett tillfredsställande sätt för hur beslut om styrdokument och examinatorer fattas.

SI uppger vid intervju att ca 2/3 av utbildningen bedrivs på distans. När det gäller masterutbildningarna, särskild de som ges på engelska, framkom att andelen distansstudenter sannolikt kommer att vara ännu högre.

En utmaning för SI som lyftes vid intervjuerna är att många av studenterna kommer från andra länder och kulturer. De har skilda förkunskaper och föreställningar om vad akademisk utbildning innebär. En skillnad och utmaning enligt bedömarna handlar ibland om förmåga att genomföra skriftliga uppgifter utifrån de vetenskapliga krav som ställs i svensk utbildning. SI är medvetna om dessa problem och har försökt ta fram strategier för att försöka hantera utmaningarna genom förberedande år vid folkhögskola i Sverige. Utmaningar av denna typ är emellertid enligt bedömarna svårare att hantera när utbildning bedrivs på distans. Strategier som involverar folkhögskolans förberedande utbildning är också rimligen svårare för distansstudenter att ta del av. Utbildningen vid SI ges i huvudsak på engelska. Lärarna uppger att de är tillräckligt rustade för att undervisa och examinera på engelska. Den mångkulturella gruppen studenter har menar bedömarna emellertid olika goda förkunskaper i engelska, vilket bedöms skapa extra utmaningar, inte minst på distans, att genomföra såväl muntliga som skriftliga moment i utbildningen.

Vid intervjuerna framkom att studenterna över lag är nöjda med utbildningarna. De studenter som deltog var enbart campusstudenter bosatta i Sverige. Majoriteten av studenterna, dvs, de som studerar på distans, var således inte representerade.

Bedömargruppen anser att det genom utbildningens utformning, genomförande och examination inte är klarlagt hur det säkerställs att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas. Målen för huvudområdet religionsvetenskap och teologi kan rimligen inte nås genom de mer specialiserade masterprogram som ansökan gäller. Oklarheterna som rör utbildningarnas konkreta utformning på campus, men framför allt på distans, med en mångkulturell studentgrupp med skiftande förkunskaper och förställningar om akademisk utbildning, bedöms skapa svårigheter för säkring av examensmålen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv kommer att beaktas i utbildningens innehåll och utformning, men detta slår inte tillräckligt tydligt igenom i kursplanernas mål och innehållskrivningar eller i kurslitteratur.

Vid en granskning av kursplaner inklusive litteraturlistor förekommer relativt få kvinnor som författare till kurslitteratur. Genusperspektiv är relativt sparsamt förkommande i kursplanernas och utbildningsplaners lokala mål.

Av de fjorton disputerade lärarna är tretton män. Vid intervjun med SI:s ledning framgick att den är medveten om könsfördelningen inom lärarlaget. Vid rekrytering av nya lärare utlyser SI tjänsterna internationellt och använder externa sakkunniga som granskar och rangordnar de sökandes vetenskapliga och pedagogiska meriter. SI arbetar med att rekrytera kvinnor som doktorander för att på sikt kunna skapa en jämnare könsfördelning bland de undervisande lektorerna. Det är emellertid oklart hur forskarutbildning inom östkyrkliga studier ska bedrivas i framtiden om kopplingen till Enskilda högskolan Stockholm (EHS) inte längre kvarstår, då utbildning på forskarnivå är förlagt till EHS. Bedömargruppen noterar att majoriteten av studenterna uppges vara kvinnor trots att utbildning till präst i ortodoxa kyrkor enbart är möjlig för män. Sammantaget finns goda ambitioner med jämställdhetsarbetet men det finns i dagsläget för få konkreta avtryck i utbildningen av detta.

Utformning, genomförande och resultat

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen men utformningen av dessa är inte tillfredsställande i alla viktiga avseenden. Bedömargruppen anser att de många målskrivningarna i utbildningsplanen skapar oklarhet i hur målen ska tolkas. I utbildningsplaner och kursplaner finns sammantaget en stark betoning på de tre inriktningarna på avancerad nivå (Ös, IRE och RPD), vilket inte ger en bredd som svarar mot huvudområdet religionsvetenskap och teologi. Det finns goda ambitioner med jämställdhetsarbetet men det finns i dagsläget för få konkreta avtryck i utbildningen av detta.