Bedömningsgrund: Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Ansökan innehåller de lokala styrdokument som bedöms vara nödvändiga för den planerade speciallärarutbildningen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling. Hänvisningar sker till den examensordning som reglerar speciallärarexamen. Den sökta specialiseringen har som behörighetskrav 22,5 högskolepoäng ämnesstudier i svenska eller inom kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Bedömargruppen anser att utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar inte har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen. I ansökan presenteras huvudområdet specialpedagogik och dess vetenskapliga grund samt specialpedagogisk verksamhet i allmänhet. För den sökta utbildningen nämns ideologi, utbildningsfilosofi och didaktik som karaktärsgivande uttryck. Vidare står att forskningens inriktning inom "litteracitettraditionen" och "den utbildningspsykologiska traditionen" ska avspeglas i kurslitteraturen och undervisningens utformning. Vid lärosätesintervjuerna förtydligades att den utbildningspsykologiska traditionen innefattar neuropsykiatriska aspekter samt aspekter av anknytning.

Utbildningen består av tre lika stora block om vardera 30 högskolepoäng, varav det andra blocket skrivs fram som en fördjupning inom språk- skriv- och läsutveckling. För alla kurser inom övriga block, förutom en, gäller samma kursplaner som återfinns i specialpedagogprogrammet (enligt Karlstads universitets ansökan om rätt att utfärda specialpedagogexamen). Samtliga kursplaner är på avancerad nivå och studenterna bedöms utifrån en tregradig betygsskala.

Kurserna som under det första blocket som samläses med specialpedagogprogrammet är: Specialpedagogik som verksamhetsområde och forskningsområde, Specialpedagogiska perspektiv på bedömning, dokumentation och samverkan och Språk- och begreppsutveckling. Av den redovisade kurslitteraturen för dessa kurser utgörs en mycket liten andel av internationell forskningslitteratur.

Det tredje blockets kurs Vetenskapsteori och metod med ämnesfördjupning samläses också med specialpedagogprogrammet. Här finns ett lärandemål riktat mot den sökta specialiseringen. Kursen Examensarbete i speciallärarprogrammet har en specifik kursplan för speciallärarprogrammet, där det framgår att det självständiga arbetet ska visa fördjupad kunskap inom specialiseringen.

I kursplanerna, för såväl de gemensamma kurserna för speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet som för de fördjupande kurserna för speciallärarprogrammet, är "språket" centralt som begrepp. Enligt kursplanen för kursen Språk- och begreppsutveckling, som samläses under det första blocket, ska studenten utveckla sin förmåga att leda utveckling av språkfrämjande lärmiljöer och i innehållet nämns bland annat Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), ett arbetssätt/en metod som ofta används i miljöer där grav språkproblematik och grava språkstörningar hanteras.

Vid lärosätesintervjuerna ombads representanterna att kommentera kursinnehållet relaterat till litteraturlistan för den aktuella kursen. Lärosätet beskrev att kursen bidrar till att studenterna ska utveckla kunskap om barns och elevers grundläggande språk och begreppsutveckling och att detta var det centrala kursinnehållet. De menade vidare att litteraturen speglade detta innehåll även om det också fanns litteratur om språksvårigheter. Bedömargruppen uppfattar dock att det finns en dominans i litteraturlistan av litteratur som fokuserar på språksvårigheter och grava språkstörningar samt metoder för bearbetning av dessa (AKK), ett innehåll som kan anses något avvikande för den här aktuella specialiseringen. Detta samtidigt som litteratur för att bearbeta kunskap om generell språk- och begreppsutveckling inte framträder bland den litteratur som presenteras.

I kursplanen för kursen Språk-, skriv- och läsutveckling ur ett inkluderande perspektiv står skrivet att studenten ska kunna medverka i utveckling av språkliga lärmiljöer och enligt kursplanen för kursen Att undanröja hinder för språk-, skriv- och läsutveckling ska studenten efter fullföljd utbildning kunna arbeta med språkstödjande undervisning. Bedömargruppen anser att begreppet "språk" inte täcker det innehåll som examensordningen lyfter fram som specialiseringens fokus, nämligen språk-, skriv- och läsutveckling. De båda senare delarna handlar om grundläggande skriftspråkliga aspekter vilka är särskilt angelägna att fördjupa och bearbeta med tanke på den framtida professionella yrkesutövningen i ett sammanhang där skriftspråkets läsning och skrivning är centralt. I litteraturlistorna för fördjupningskurserna inom specialiseringen språk-, skriv- och läsutveckling nämns inte någon obligatorisk litteratur som tydligt fokuserar grundläggande aspekter vad gäller skriftspråkets struktur och essens och inte heller den grundläggande utvecklingen av skriv- och läslärandet. Litteraturen i de båda specialiseringskurserna för specialiseringen språk-, skriv- och läsutveckling visar på en internationell utblick och lyfter främst fram svårigheter och hantering av dessa svårigheter. Den svenska utbildningskontexten som specialläraren utbildas för och ska vara verksam i, ställer emellertid också krav på litteratur där såväl svårigheter som grundläggande och basala kunskaper om skriftspråket och skriftspråklig utveckling på svenska inkluderas.

Vid lärosätesintervjuerna ställdes frågor om vad som var grunderna för den frekventa användningen av begreppet "språk" i styrdokumenten. Lärosätet menade att begreppet "språk" innefattar även skriftspråket och ansåg att det täcker examensordningens anvisningar för det innehåll som ska hanteras. De menade vidare att språk och kommunikation var de mest centrala begreppen inom kunskapsområdet specialpedagogik, varför det var naturligt att använda dessa i styrdokumenten för speciallärarutbildningen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det fördjupade kursinnehåll för specialiseringen språk-, skriv- och läsutveckling som presenteras inte tillräckligt speglar det innehåll som examensordningen föreskriver.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

I ansökan motiverar lärosätet att det finns ett stort behov av fler utbildade speciallärare, såväl nationellt som regionalt. Ökande elevkullar och pensionsavgångar gör att den redan stora bristen på speciallärare bedöms bli alltmer omfattande. Detta förhållande kan leda till att outbildade lärare måste tillsättas för de specialpedagogiskt inriktade insatserna för elever i behov av särskilt stöd. I sin analys stöder sig lärosätet på SACOs etableringsprocesser för 2016, Universitetskanslersämbetets etableringsrapport avseende specialpedagoger som examinerades 2012/2013 och en artikel från Lärarförbundets ordförande. När det gäller det regionala behovet av utbildade speciallärare hänvisas till Region Värmlands analys av situationen i regionen (bifogas ansökan). Den regionala bilden av situationen är överensstämmande med den som presenteras för den nationella nivån. Utbildningen planeras starta 2018 med 20 studenter per antagningstillfälle.

Vid intervjuerna påtalade lärosätet regionens angelägenhetsgrad vad gäller utbildning av speciallärare vid Karlstads universitet. Det nämndes även att regionen på olika sätt var beredd att aktivt stötta utbildningen. Bedömargruppen finner redogörelsen trovärdig.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Av lärartabellen för det planerade speciallärarprogrammet framgår att tre av 17 lärare sammanlagt kommer att medverka motsvarande 50 procent av heltidstjänst, medan de 14 övriga lärarna medverkar sammanlagt motsvarande 80 procent av heltidstjänst. Sammantaget planeras alltså en total arbetsinsats till 1,3 heltidstjänst vilket bedöms vara tillräckligt för den studerandegrupp som planeras och som är 20 studenter per antagningstillfälle. Dock bör påpekas att många lärare bidrar med få procent, till exempel bidrar fem lärare med 1-2 procent av heltidstjänst.

Alla lärare utom två är tillsvidareanställda och alla utom två är kvinnor. Elva lärare har en lärarexamen och fem av dessa har en specialpedagog- eller speciallärarexamen. Övrig grundutbildning som finns representerad bland lärarna i programmet är logoped, psykolog, beteendevetare och personalvetare. Av de 17 medverkande lärarna har 13 disputerat i pedagogiskt arbete eller i pedagogik.

Vid intervjun påtalade lärosätet att den planerade utbildningen har en "lektorstät" lärargrupp. Detta bekräftas av lärarlistans uppgifter. Även specialpedagogisk påbyggnadsutbildning och erfarenhet av specialpedagogisk verksamhet bedöms vara tillfredsställande representerade bland lärarna. Den lärargrupp som ansvarar för speciallärarprogrammets innehåll och undervisning har, som ovan beskrivits, både en tillräcklig vetenskaplig kompetensnivå och dessutom erfarenhetsgrundad kompetens som är relevant. Vid intervjuerna framkom viss osäkerhet i svaren gällande lärartabellens uppgifter om tjänstgöringsgrad. Osäkerheten gällde huruvida siffrorna visade en dagsaktuell situation eller visade siffror som gäller för den planerade utbildningens genomförande.

Vissa tveksamheter vill bedömargruppen framhålla vad gäller lärargrupp och tjänstgöringsgrad. Den professor som presenteras som övergripande ansvarig för speciallärarprogrammets specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling kommer att börja tjänst vid annat lärosäte och inte, som anges i lärartabellen, ha anställning på heltid vid Karlstads universitet utan endast ha anställning om 30 procent (forskning). Den vetenskapliga garantin för den aktuella specialiseringen påverkas därmed. Flera av de i lärartabellen presenterade lärarna ligger i gränslandet för pensionsavgång vilket också måste tas i beaktande. Detta gäller till exempel den andra professorn i specialpedagogik. Rekryteringsmöjligheter vad gäller vetenskapligt relevant kompetens inom det specialpedagogiska kunskapsområdet är ett tydligt och känt nationellt problem. Vid intervjuerna redogjordes för de strategier som lärosätet arbetar utifrån för att hantera personalsituationen med avseende på framtida behov. Lärosätet har avsatt ekonomiska medel för att stärka det specialpedagogiska kunskapsområdet och arbetar internt med kompetensutveckling och tid för vetenskaplig meritering av befintlig personal. Lärarnas utrymme för kompetensutveckling inom tjänsten presenterades vid intervjuerna som lägst 30 procent av hel tjänst och samma siffra för undervisningsinsatserna, det vill säga lägst 30 procent av hel tjänst. De flesta representanter från lärosätet var dock omedvetna om detta och hänvisade till att det är fråga om ett nyligen fattat lärosätesbeslut, vilket även förklarar varför andra siffror uppges i ansökan. Externt arbetar lärosätet med utlysning av attraktiva tjänster.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

Under rubriken Utbildningsmiljö i ansökan presenteras det utbildningsvetenskapliga området inom vilket speciallärarutbildningen är planerad att genomföras. Här betonas den ämnesdidaktiska forskningen och att denna forskning karaktäriseras av närheten mellan akademiska ämnen, skolämnen och utbildningsvetenskapliga frågeställningar. Denna forskning bedrivs inom tre centrumbildningar: Centrum för språk- och litteraturdidaktik, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik och Science, Mathematics and Engineering Education Research. Därtill finns centrumbildningen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom.

Speciallärarprogrammet är planerat att tillhöra institutionen för pedagogiska studier, där det under 2017 formas ett övergripande gemensamt forskarkollegium för ämnena pedagogiskt arbete och specialpedagogik. Forskningen inom de båda ämnena skrivs fram som omfattande och stark, och med internationell samverkan i en gruppering med beteckningen Research on Subject-specific Education. Den specialpedagogiska forskningen sägs vara inne i ett expansivt skede och främst inriktad på undervisning och lärande i klassrummet, speciallärares och specialpedagogers konstruktion av sin yrkesroll, specialpedagogen/läraren som rektor samt döva barns språk- och begreppsutveckling.

Vad gäller vetenskaplig miljö och inriktning inom området språk-, skriv- och läsutveckling framhålls i ansökan att innehållet i specialiseringen lyfter fram olika perspektiv på detta kunskapsområde och de två perspektiv som nämns är "litteracitettraditionen" och "den utbildningspsykologiska traditionen". Flera av de projekt som redovisas som aktuella forskningsprojekt utgörs av pågående eller avslutade avhandlingsprojekt. Av de som anges av lärosätet som relevanta forskningsprojekt för specialiseringen är några internfinansierade medan två erhållit externa medel genom ansökningar i konkurrens med andra forskare.

Vid intervjutillfället tillfrågades lärosätet om den redovisade forskningen. Svårigheter att få anslag till specialpedagogisk forskning var en anledning till att få externfinansierade studier listats. Inför detta förhållande och för att ändå kunna skriva fram forskning i ämnet specialpedagogik gavs exempel på att andra studier från angränsande ämnen/områden kunde användas. Detta gällde även om dessa inte hade fokus på specialpedagogiska frågeställningar, för det kunde alltid finnas aspekter som var giltiga för ämnet specialpedagogik, även om dessa var indirekta sådana.

Vidare beskriver lärosätet att ett forskningsinriktat projekt är under uppbyggnad, det så kallade SoL-projektet vilket innebär "språk-, skriv- och läsutveckling i förskole- och lågstadieklasser, med fokus på elever som riskerar att hamna i skolsvårigheter".

Vid granskning av den redovisade forskningen framkommer att den omfattar forskning om nya literacypraktiker, det nya digitala lärandelandskapet, läs- och skrivlärande kopplat till autism, läs- och skrivsvårigheter och dövhet samt lässtrategier och studier vad gäller risk för skolsvårigheter. Kopplingen till den sökta inriktningen/speciallärarexamen är dock svag.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att den forskning som lärosätet redovisar inte helt relaterar till den sökta examen; forskning med fokus på det grundläggande läs- och skrivlärandet, dess process och utvecklingsstruktur samt forskning om skriftspråkets essens saknas, det vill säga ett kunskapsinnehåll som är av central betydelse och utgör utgångspunkt för att förstå och kunna möta eventuella avvikelser och svårigheter i det skriftspråkliga lärandet.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

I ansökan beskriver lärosätet vid flera tillfällen sina kontakter med närregionen och hänvisar bland annat till samverkansplattformen Regionalt utvecklingscentrum för skola, RUC, vid Karlstads universitet. Det gäller samtal för att möta aktuella utmaningar inom specialpedagogisk verksamhet. Som tidigare nämnts i yttrandet bekräftar Region Värmland betydelsen av specialpedagogisk utbildning i regionen, vilket visar på ett ömsesidigt och gemensamt intresse av samverkan med lärosätet.

Utbildningen fram till en speciallärarexamen planeras som en distansutbildning, på halvfart, vilket i de flesta fall innebär att studenterna är yrkesverksamma under studietiden. Kontakten med specialpedagogisk verksamhet i praktiken skapar en möjlighet till samverkan mellan akademin och arbetslivet. I ansökan beskrivs att studenterna på olika sätt ska reflektera över frågeställningar där utbildningens innehåll relateras till praktisk verksamhet. Vid dessa tillfällen involveras också personal från arbetslivet och får insyn i den aktuella utbildningen. Detta förhållande bekräftades också vid lärosätesintervjuerna.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

I ansökan finns universitetets organisation beskriven med en inriktning på den planerade utbildningen fram till en speciallärarexamen med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling.

Det finns inrättat en lärarutbildningsnämnd med ansvar för programspecifik styrning och ledning. Nämnden arbetar på uppdrag av rektor med ansvar för kvalitet och kvalitetsutveckling, fastställer långsiktiga strategier, handlingsplaner och verksamhetsplaner samt fastställer utbildningsplaner och kursplaner. Institutionen för pedagogiska studier och lärarutbildningarna såväl som det sökta speciallärarprogrammet är dessutom underställt fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Vid lärosätesintervjuerna medverkade företrädare för båda nämnderna.

En programledare kommer att utses av lärarutbildningsnämnden med ansvar för planering och genomförande av utbildningen. Ämnesföreträdaren ska ha ansvar för långsiktig och strategisk utveckling samt utbildningens vetenskapliga förankring. Programledare och ämnesföreträdare ska tillsammans ansvara för programmets progression och utveckling. För varje kurs kommer en kursansvarig att tillsättas och ett lärarlag knytas. Ett programråd med programledare, ämnesföreträdare, utbildningsrepresentanter samt lärar- och studeranderepresentanter arbetar med utveckling av programmets form och innehåll. I programrådet bereds kursplaner, litteraturlistor och kursinnehåll för att behandlas av lärarutbildningsnämnden.

Vidare redogörs i ansökan för biblioteksresurs, digital resurs (teknik och stödfunktioner) samt organiserat stöd och service till studenter, samlat i konceptet Framgångsrika studier. Lärosätet använder lärplattformen It´s learning för distanskommunikation med studenterna. Vid lärosätesintervjuerna framkom att lärplattformen är funktionell och tillräcklig för att utbildningsverksamheten ska fungera på ett tillfredsställande sätt.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

I ansökan presenteras interna styrdokument för att säkra kvalitet i utbildning och forskning vid fakulteten. Av dokumenten framgår presentation av arbetsuppgifter och ansvarsfördelning mellan olika nivåer och företrädare för verksamheten. Här finns också riktlinjer för kvalitetssäkring genom mallar för olika delar som verksamhetsberättelser, utbildningsplaner, studentundersökningar, kursplaner och kursutvärderingar.

I ansökan presenteras universitetets kvalitetssäkringspolicy i enlighet med European Standards and Guidelines. Kvalitetskulturen beskrivs innefatta såväl formella strukturer som engagemang och ansvarstagande för verksamhetens kvalitet. Grunden för arbetet ska vara systematisk uppföljning, analys och återkoppling. Här lyfts även studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning samt progressionen i utbildningen fram.

Miljö, resurser och område

Sammantaget bedöms aspektområdet inte vara tillfredsställande.

Aspektområdet inrymmer fyra aspekter. Aspekten yrkesexamen bedöms inte vara tillfredsställande då utbildningens innehåll inte har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen. Aspekten utbildningsmiljö bedöms inte vara tillfredsställande då det inte finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Aspekterna personal och resurser bedöms vara tillfredsställande.