Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

De styrdokument som krävs, utbildningsplan och kursplaner, finns redovisade för hela utbildningen. Enligt utbildningsplanen framgår att speciallärarprogrammets utbildningsnivå är avancerad nivå och omfattar 90 högskolepoäng. Aktuella förkunskapskrav redovisas och likaså utbildningens uppläggning, innehåll och examensbenämning. Utbildningen består av totalt sju kurser, alla på avancerad nivå. Samtliga kurser bedöms efter en tregradig betygsskala.

I ansökan beskrivs även hur lärosätet arbetar fram styrdokument och hur dessa utformas, för att till sist fastställas av Lärarutbildningsnämnden kursplanegrupp.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

I ansökans bilaga 4 presenteras en utbildningsmatris av vilken framgår vilka examensmål, enligt examensordningen, som fokuseras och bearbetas i respektive kurs i programmet. Lärandemål, innehåll och examination presenteras i kursplanerna för alla planerade kurser. Samtliga kursers litteraturlistor finns bifogade i ansökan.

Undervisningen inom speciallärarprogrammet kommer att bedrivas med olika undervisningsformer som föreläsningar, litteraturseminarier, workshop, övningstillfällen och fältstudier. Grupperingar av olika storlek planeras i form av helgrupp, mindre "lärgrupper"/studiegrupper och individuellt arbete. Vid samläsningskurser mellan speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet kommer studenter från båda utbildningsprogrammen att blandas i "lärgrupperna" för att skapa möjligheter till kollegialt utbyte.

I kursen Språk- och begreppsutveckling, 7,5 högskolepoäng, samläser studenterna med specialiseringen mot språk-, skriv-, och läsutvecklingen med specialiseringen mot utvecklingsstörning samt specialpedagogprogrammets studenter, även då de förstnämnda studenterna redan ska ha förvärvat sådana (nödvändiga) kunskaper i och med förkunskapskravet på 22.5 högskolepoäng (i ämnet svenska eller området för specialiseringen).

Vid intervjuerna påtalades att upplägget med kursens samläsning ansågs vara "en rikedom", då studenterna gavs möjlighet att lära av varandra för att senare kunna stödja alla barn/elever, då språk och kommunikation är grund för allt lärande. Generellt sett kan samläsning vara både relevant och önskvärt. Men i denna specifika kurs och med tanke på förkunskapskravet som studenterna redan har uppfyllt kan rimligheten i samläsningen och i kursens innehåll ifrågasättas.

Studenterna förväntas vara aktivt deltagande i de olika undervisningsformerna. Under utbildningen kommer studenterna att i ökande omfattning formulera den yrkesmässiga kunskapen i olika typer av texter, från pedagogiska kartläggningar, pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram till mer utvecklade teori- och metodanknutna arbeten på avancerad nivå. Muntliga moment planeras varvid studenten ska kunna kommunicera uppgifter och resultat.

I ansökan nämns progressionen i utbildningsprogrammet vid ett flertal tillfällen. På sidorna 20-22 nämns till exempel att:

"… en progression i examinationerna genom ökande krav ställs på grad av analysförmåga, problematisering och kritiskt förhållningssätt.",

"Vidare sker en succesiv progression genom att examinationerna i specialiseringens fördjupningskurser i block 2 utformas så att de förbereder studenten för det kommande examensarbetet…",

"… kursernas innehåll och examination breddas och fördjupas vad gäller vetenskapligheten och det specialpedagogiska kunskaps- och verksamhetsområdet…",

"Kurserna bygger på varandra, och kursstrukturen är fastlagd (utan valfrihet) så att progressionen säkerställs i utbildningen som helhet.",

"Progressionen framträder även i olika examinationsformer."

Vid lärosätesintervjuerna förklarades att progressionen säkerställs genom det kvalitetssäkringssystem som finns vid lärosätet. För att såväl arbeta med som synliggöra progression i olika avseenden nämndes examensordningen och lokala styrdokument tillsammans med till exempel matriser, vilka utgör redskap för att synliggöra lärandemål och kursinnehåll, examinatorer, programkollegium, ämnesmöten, kursslag och utvärderingar.

I ansökan redovisas emellertid inga konkreta exempel på progression vare sig när det gäller examinationsformer eller när det gäller det innehåll som bearbetas i kurserna.

Vid lärosätesintervjuerna efterfrågades exempel som skulle kunna synliggöra progressionen på ett konkret sätt och lärosätesrepresentanterna förklarade att sådana exempel finns i de studiehandledningar som studenterna får och ska följa under sin utbildning. Någon sådan studiehandledning fanns dock inte bifogad ansökan och uppvisades heller inte vid intervjun. Inte heller några exempel på innehållslig progression presenterades.

I samtliga kursplaner finns rubriken Examination och texten under denna rubrik är till övervägande del densamma för alla kurser under block 1 och 2. Det som nämns här är examinationsformer och vilka lärandemål som examineras med respektive examinationsform.

Vid lärosätesintervjuerna förklarade lärosätets representanter, att det fanns progression angiven i kursplanernas lärandemål vid jämförelse mellan termin 2 och termin 4 med exemplet att studenten "självständigt ska göra och diskutera bedömningar" för att senare "kritiskt självständigt genomföra bedömningar". Vid lärosätesintervjuerna efterfrågades konkreta exempel på examinationsuppgifter, men inga exempel gavs. Vid intervjuerna efterfrågades även konkreta exempel på bedömningskriterier för examination, då dessa kan vara indikatorer på progression och allt högre krav som motsvarar och säkerställer de examensmål som ska uppnås. Inte heller i detta avseende gavs några konkreta exempel. Bedömargruppen finner att det saknas underlag som visar att studenterna ges möjlighet att uppnå föreskrivna examensmål.

Under rubriken examination står i samtliga kursplaner under block 1 och 2 att "Student som inte deltar i eller underkänns på de examinerade seminarierna kan för att bli godkänd istället lämna in en skriftlig kompletterande uppgift". Detta förhållande skulle kunna innebära att sättet att examineras på kurser (60 högskolepoäng) endast fokuserar på skriftlig sådana, även om det i ansökan står att utbildaren har vinnlagt sig om varierat examinationssätt. Dessutom medger detta att student kan fysiskt utebli från samtliga dessa examinationstillfällen. Vid intervjutillfället antogs från lärosätet att detta är en felaktighet som kommer att rättas till. Examinationstillfällena uppfattades också som obligatoriska även om detta inte uttryckts i kursplaner då så kallade kontrakt mellan lärosätet och student angående närvaron initialt upprättas i utbildningen.

Under rubriken "Säkring av examensmålen" (s. 20) framgår att det "… i varje kurs ingår fältstudier med systematiskt användande av olika forskningsmetoder." Att fältstudier är ett återkommande inslag genom hela utbildningen nämns också i utbildningsplanen. Vid en granskning av kursplanerna framkommer dock att det i endast en kursplan, LPAGS1, nämns att det finns en fältuppgift. Begreppet fältstudier förekommer således inte i någon kursplan.

Vid lärosätesintervjuerna ställdes frågor avseende fältinslag i utbildningen och lärosätet förklarade att det fanns sådana i alla kurser. Lärosätet ombads att ge konkreta exempel på fältstudier/fältuppgifter i kurserna men sådana gavs inte.

Sammanfattningsvis gör bedömargruppen bedömningen att utbildningens utformning, genomförande och examination inte säkerställer att studenterna uppnår målen i examensordningen när examen utfärdas. Lärosätet redovisar inte exempel på progression, examinationer och bedömningskriterier.

Utformning, genomförande och resultat

Sammantaget bedöms aspektområdet inte vara tillfredsställande.

Aspektområdet inrymmer två aspekter. Aspekten styrdokument bedöms vara tillfredsställande. Aspekten säkring av examensmålen bedöms inte vara tillfredsställande, då utbildningens utformning, genomförande och examination inte säkerställer att studenterna uppnår målen i examensordningen när examen utfärdas.