Bedömningsgrund: Styrdokument (Allmän och individuell studieplan)

Det finns en allmän studieplan för hela utbildningen men den bidrar inte till att högskoleförordningens mål för utbildningen uppnås. Mall för individuell studieplan finns.

I den allmänna studieplanen finns tydligt beskrivet finansiering, handledning, utbildningens omfattning och upplägg av forskarutbildningen. Till varje doktorand utses minst två handledare där en huvudhandledare ska ha lägst docentkompetens eller vara anställd som biträdande professor. Utbildningen består av en kursdel om 60 högskolepoäng omfattande obligatoriska kurser (7.5 hp för licentiatexamen och 15 hp för doktorsexamen), valbara kurser (22.5 hp respektive 45 hp) och en avhandlingsdel omfattande 180 högskolepoäng. Bedömargruppen anser att det saknas argument för hur HKR valt att fördela poäng mellan obligatoriska och valbara kurser. Det förefaller svårt att inom 15 hp inrymma både teori- och metodkurser som ger både djup och bredd för fortsatta studier. Detta sistnämnda särskilt utifrån att det är svårt att se vad studenterna har med sig vad gäller kunskap inom området från tidigare utbildningar på grund- och avancerad nivå. Det kan också ifrågasättas varför utrymme ges till Högskolepedagogisk grundkurs inom de valbara kurserna. Likaså bör lärosätet överväga antalet kurspoäng för seminarium (4.5 hp respektive 9 hp). Bedömargruppen anser detta vara högt räknat och finner också oklarheter avseende krav för att uppnå dessa högskolepoäng, så som antal seminarier, roll vid seminariet och vad det innebär att aktivt delta. Vidare anser bedömargruppen att det är oklart i vilka kurser forskarutbildningsämnet omvårdnad fördjupas.

I den allmänna studieplanen finns en beskrivning av hur utbildningen syftar till att stödja doktorandens utbildning och progression mot att bli forskare. I studieplanen anges de tio nationella lärandemålen samt åtta lokala lärandemål. Den otydlighet och osäkerhet som finns i både ansökan och intervjuer angående vad samverkan är, anser bedömargruppen leder till att lärosätet inte kommer kunna säkerställa att doktoranderna uppnår samtliga examensmål.

I den allmänna studieplanen anges också att urval av studenter ska göras baserat på förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. HKR beslutar om bedömningskriterier. Här anges att tidigare examensarbeten är en grund för urval men även till exempel motivation, självständighet och analytisk förmåga. Dock efterfrågas inte teoretisk mognad i relation till forskarutbildningsämnet, vilket bedömarna anser är en viktig bedömningsgrund utöver de personliga förutsättningar som efterfrågas.

Vid intervjuerna framkommer att lärosätet förväntar sig att de flesta som antas till utbildningen kommer att vara sjuksköterskor med omvårdnad som huvudsakligt ämne i tidigare examen, men man är även öppen för studenter med annan bakgrund. Detta får som konsekvens att det, baserat på tidigare utbildningar, kommer att finnas studenter med varierande teoretisk bakgrund som genomgår forskarutbildningen. Att nivåbestämma innehållet i forskarutbildningen avseende ämnet omvårdnad kan bli problematiskt relaterat till ovanstående. Hur detta ska hanteras är ej beskrivet i ansökan.

Den individuella studieplanen är tydlig och ska upprättas i dialog mellan handledare och doktorand i samband med antagning till studier på forskarutbildningsnivå och därefter uppdateras årligen. Vid denna uppdatering ska bland annat planering avseende kurser, konferenser och avhandlingsdelar för kommande år fastställas och eventuella avsteg från tidigare års planering beskrivas. Vid den årliga uppdateringen ska doktoranden redovisa, samt reflektera över, sin vetenskapliga utveckling i form av delaktighet i genomförda studier i relation till utbildningens lärandemål. Vid den årliga uppdateringen ska även handledaren redovisa doktorandens vetenskapliga utveckling i relation till utbildningens lärandemål. Vid upprättandet och vid de årliga uppdateringarna av den individuella studieplanen ska ett samtal om doktorandens och handledarnas förväntningar genomföras. Den årliga löneuppräkningen för doktorander kommer att kopplas direkt till uppdateringen av den individuella studieplanen.

Bedömarna anser att det är positivt att HKR kräver att minst två av artiklarna för doktorsexamen, respektive en av artiklarna för licentiatexamen, ska vara publicerade eller accepterade för publikation i en internationell vetenskaplig tidskrift med refereegranskning. Förutom empiriska studier kan systematiska litteraturöversikter av olika slag t.ex. meta-analyser, metasynteser eller begreppsanalyser ingå som högst ett delarbete i avhandlingen.

Bedömarna anser att den allmänna studieplanen inte på ett tillfredsställande sätt bidrar till att högskoleförordningens mål för utbildningen uppnås. Mall för individuell studieplan finns.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmål

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att doktoranderna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Lärosätet presenterar i ansökan de obligatoriska kurser som tillsammans skall bidra till att doktoranderna uppnår såväl de nationella examensmålen som de lokala lärandemålen. De obligatoriska kurserna syftar enligt ansökan framför allt till att doktoranderna ska uppnå de nationella lärandemålen för licentiat- eller doktorsexamen. HKR har därtill i sin ansökan formulerat åtta lokala mål där måluppfyllelse specifikt inriktas mot området Samverkan för hälsa respektive ämnet hälsovetenskap med inriktning mot omvårdnad. Dessa lokala mål anger krav på specifik kunskapsutveckling för doktorander vad gäller forskningsmetoder och kunskaper inriktade mot implementering av forskningsresultat ur ett samverkansperspektiv. Innehåll som berör systemteoretiskt perspektiv, kunskap om implementering av forskningsresultat och olika forskningsdesigner finns utformat i de obligatoriska kurserna, respektive i den valbara kursen som behandlar olika forskningsdesigner. Innehåll som riktas mot aktionsforskning, fallstudier och "public research participation" saknas, något bedömargruppen anser skulle vara lämpligt innehåll i en forskarutbildning som skall genomföras just mot området Hälsa i samverkan och med stark koppling till verksamhet.

Bedömargruppen uppfattar en otydlighet i de obligatoriska kurserna avseende progression i ämnet omvårdnad från utbildning på avancerad nivå och vidare till forskarnivå. Då kurslitteratur inte heller presenterats och att explicita kursmål som berör perspektiv, bredd och fördjupning i omvårdnad inte formulerats i kursplaner, framstår även detta som en brist. Bedömargruppen anser även att endast en kurs i kvalitativ metod, som förutom att den är valbar och endast behandlar kvalitativ innehållsanalys, inte ger tillräckligt innehåll och progression avseende skolning i forskningsmetodologi/er i en forskarutbildning. En kurs i kvantitativ metod är också tänkt att genomföras som en valbar kurs vilket bedöms som en brist av bedömargruppen när det gäller att säkerställa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt kritisk granskning. Kurser i forskningsdesign- och vetenskaplig metod är inte heller obligatoriska, vilket bedöms som negativt avseende möjlighet till uppfyllelse av de nationella examensmålen. Det framstår även som oklart på vilken nivå metodkurserna kommer att ges i relation till metodkunnade förvärvat på grund och avancerad nivå.

Inom de valbara kurserna erbjuds en kurs i psykometri riktat mot hälsovetenskap, något bedömargruppen ser som positivt. Planerade forskarutbildningskurser examineras både muntligt och skriftligt vilket är positivt. I ansökan anges att kursledare för forskarkurser skall ha minst docentnivå och att doktorander skall ha två examinatorer. De obligatoriska kurserna och forskningsdesign- samt metodkurser examineras av professor. Former för mitt- och slutseminarium samt examination av hela avhandlingsarbetet är beskrivet, likaså fakultetsnämndens ansvar och sammansättning.

Seminarieverksamheten är beskriven och antal seminarier bedöms som tillfredställande. Som påpekats tidigare i yttrandet anser bedömargruppen att den nuvarande utformningen av seminarier är bristfällig då den utesluter medverkan av seniora forskare som inte är involverade i de doktorander vars texter granskas, något bedömargruppen ser som en allvarlig brist. Antalet högskolepoäng som erhålls för deltagande i seminarier för licentiat- respektive doktorsexamen ses som högt i förhållande till kurspoäng.

De sakkunnigas bedömning är att genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att doktoranderna uppnår målen i examensordningen när examen utfärdas.

Utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredställande.

Bedömargruppen anser att varken innehållet i allmän studieplan eller utformning och genomförande bidrar till att högskoleförordningens nationella lärandemål för utbildningen uppnås. Fördelning av poäng i planerade kurser och seminarier samt fördelning mellan obligatoriska respektive valbara kurser kunde utformats och fördelats annorlunda än vad som beskrivits i ansökan. Bedömargruppen anser att genomförande av delar av metodkurserna skulle varit obligatoriska, särskilt avseende de metoder som beskrivs som mer specifika i relation till tänkt område. Vid intervjuer framförs att den utformning som HKR valt ger öppenhet och större valbarhet för doktorander att genomföra dessa kurser vid andra lärosäten, vilket kan skapa goda kontakter med andra doktorander och möjliggör skapande av framtida nätverk. Planerade examinationsformer bedöms som tillfredställande.

Bedömargruppens slutsats är vidare att det saknas innehåll i kursutbudet som säkrar måluppfyllelse och progression i ämnet omvårdnad, likaså i forskningsmetodologi och metoder, allmänt men även specifikt då HKR anger samverkan som bärande begrepp. Beskrivning av kurslitteratur och annat lärandematerial är ännu inte framtaget och saknas därför i ansökan vilket gör bedömningen av kursernas innehåll, nivå och relevans svårbedömd. Det finns varierande erfarenhet av rollen att vara huvudhandledare hos handledare/lärare vid HKR och det finns brister när det gäller utformning och medverkan av seniora forskare vid doktorandseminarier. En sådan medverkan skulle bidra till vidgat perspektiv, fördjupning och kunskapsutbyte på en hög vetenskaplig nivå när det gäller substansfrågor i ämnet omvårdnad, forskningsdesign eller genomförande av studier/delarbeten. Bedömargruppen anser att utformning av doktorandseminarier inte är tillfredställande för doktorander och juniora forskare.