Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet namnger i självvärderingen åtta förskolepedagogiska kurser samt en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, Didaktik och ledarskap, som även innehåller verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Dessa nio kurser anges ge studenterna förutsättningar för att utveckla ämneskompetens och didaktisk kompetens. Bedömargruppen menar dock att det saknas information om hur utbildningen realiserar och säkerställer detta. Lärosätet framför i självvärderingen att det förskolepedagogiska området samt ämneskunskaperna främst tillhör kurser inom ämnesstudierna. Bedömargruppen ser detta som förunderligt eftersom få lärare inom ämnesstudierna har professionsbakgrund med inriktning mot förskoleområdet. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över utbildningen när det gäller denna problematik.

Med hjälp av delar av en matris illustrerar lärosätet kursen Tal-och skriftspråksutveckling som synliggör nyckelkompetenser, lärandemål och examinationsformer. Dock lämnar lärosätet åt bedömargruppen att tolka på vilket sätt nyckelkompetenserna möjliggör och säkerställer kunskapen i examensmålet. När det gäller nyckelkompetenser ställer sig bedömargruppen dessutom frågande till deras funktion och användning i utbildningen, eftersom kompetens är ett svårdefinierat begrepp och lärosäten framförallt har examensmål att följa. Vid intervjuerna och i självvärderingen, i avsnittet om examensmålet som behandlar färdighet att planera och genomföra undervisning, beskriver lärosätet en uppgift som handlar om att identifiera och ge förslag på ett utvecklingsarbete på VFU-förskolan. Detta redovisas med en filminspelning där studenterna har arbetat tillsammans i par. Uppgiften innebär troligtvis att denna del av målet säkerställs, men bedömargruppen hade önskat en mer precis beskrivning. I självvärderingen poängterar lärosätet att man har upprättat tydliga progressionsplaner, vilket exemplifieras kort.

De självständiga arbetena visar att studenterna har goda kunskaper. Detta trots att lärosätet inte tydligt redogör för hur man möjliggör och säkerställer att studenterna har de kunskaper som förväntas i ovanstående examensmål. Bedömargruppen bedömer att en övervägande del av de självständiga arbetena är av hög kvalitet i sammanvägningen av detta område. De självständiga arbeten som bedömdes ha brister presenterade forskningen på ett vagt sätt som gjorde den svår att förstå. Dessutom fanns i några fall begränsningar i valet av referenser, det vill säga att litteraturen inte relaterar till vetenskapliga studier utan till Studentlitteratur och Liber samt äldre litteratur.

Bedömargruppen bedömer utifrån det samlade underlaget att det inte framgår hur utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen därför som inte tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet genomför ett bra arbete i fråga om att säkra studenternas kunskap och förståelse för vetenskapligt skrivande. Lärosätet visar att det i flertalet kurser finns inslag som bearbetar och fördjupar vetenskaplighet. En svaghet som framkommer i självvärderingen är att utbildningen behandlar kännedom om forskningsmetoder i liten omfattning. Samma sak gäller även för studenternas egna tillämpning av både kvalitativa och - i synnerhet - kvantitativa forskningsmetoder. Dessa svagheter bekräftas också av de självständiga arbeten som bedömargruppen har bedömt. I självvärderingen exemplifierar lärosätet metodarbetet med kursen Didaktik och ledarskap, där studenterna bland annat ska genomföra en intervju på sin VFU-förskola. Vid intervjuerna med lärosätet framkom även att utbildningen berör observation som metod. I fråga om kvantitativa metoder framförde lärosätet under intervjuerna att det är forskningsfrågan som avgör metoden, och att det vid lärosätet är den kvalitativa metoden som studenterna mestadels använder. För detta examensmål specificerar självvärderingen inte lärandemål eller kopplingen mellan examination och betygskriterier.

Vidare framgår det inte hur lärosätet genom utbildningens utformning och genomförande behandlar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vid granskningen av de självständiga arbetena kommenterade också större delen av bedömargruppen att denna del av examensmålet inte synliggjordes i de självständiga arbetena.

I bedömningen av de självständiga arbetena bedömdes knappt hälften ha brister relaterade till metod. Detta bekräftar de brister som bedömargruppen har identifierat också i de övriga underlagen. Exempel på sådana brister är svag argumentation för vald metod, avsaknad av metodbeskrivning, svag koppling mellan vetenskapsteori och den metod som används, användande av två teorier som har samma utgångspunkter och referenser till sekundärkällor.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen konstaterar att bedömningsunderlaget saknar information om huruvida utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen för de två delarna i examensmålet. Det saknas exempelvis en tydlig beskrivning av hur lärosätet möjliggör och säkerställer den analytiska förmågan genom lärandemål, lärandeaktiviteter, examinationer, betygskriterier och progression. Lärosätet anger i självvärderingen och vid intervjuerna att måluppfyllelse främst visas i det självständiga arbetet, och att utbildningen kontinuerligt möjliggör för studenterna att pröva sina kunskaper och färdigheter under hela utbildningen. Trots denna ambition framför lärosätet i självvärderingen att en del studenter känner osäkerhet inför uppgiften. Granskningen av de självständiga arbetena visade också på svårigheter med den analytiska förmågan och förmågan att systematisera och reflektera. Ett exempel på det är att den använda teorin är otydlig i resultat och analys, och att resultaten inte lyfts från individnivån.

Lärosätet visar inte heller i självvärderingen eller i intervjuerna hur utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna uppfyller målets andra del, "för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet". De självständiga arbetena visar en svag koppling till verksamheten i förskolan.

Utifrån det samlade bedömningsunderlaget anser bedömargruppen att lärosätets arbete med att möjliggöra och säkerställa examensmålet behöver fördjupas. En åtgärd som bedömargruppen ser som nödvändig är att synliggöra examensmålet i lärandemål, lärandeaktiviteter och examination.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen och intervjuerna beskriver lärosätet att utbildningen genomgående kopplar ihop förskoledidaktik, ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för att sammanlänka kursinnehåll med praktisk tillämpning. I självvärderingen exemplifierar lärosätet lärandeaktivitet och syfte med ett seminarium från ett moment i kursen Didaktik och ledarskap. Seminariet bygger på en aktivitet från studenternas VFU-förskola eller -förskoleklass och låter studenterna fördjupa analysen tillsammans med kurskamrater. I självvärderingen framkommer även att lärosätet genomför trepartssamtal som en del i detta mål. Oavsett detta vill bedömargruppen lyfta fram behovet av att synliggöra lärandemål och examinationer i beskrivningen av utbildningens upplägg för det aktuella examensmålet. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör och säkerställer detta mål, men rekommenderar ändå att lärosätet arbetar vidare och förtydligar detta examensmål i utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Av självvärderingen framgår att kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen är centrala för måluppfyllelsen. Lärosätet integrerar verksamhetsförlagda kurser (VFU) i utbildningsvetenskapliga kurser (UVK). I självvärderingen presenteras målet med exempel från lärandeaktiviteter såsom att planera ett musikpass och ett rörelsepass i den högskoleförlagda förskolepedagogiska kursen Rörelse och musik i förskolan. Passen följs sedan upp i den integrerade verksamhetsförlagda och utbildningsvetenskapliga kursen Sociala relationer, konflikter och makt, där studenterna ska genomföra passen i förskolan. Examinationen består i att studenterna får genomföra passet med hjälp av sina studiekamrater på lärosätet som agerar barn. I ytterligare en integrerad verksamhetsförlagd och utbildningsvetenskaplig kurs, Utvärdering och utvecklingsarbete, ska studenterna leda undervisning under 3-5 dagar. Den enskilda studenten följer sedan upp och utvärderar sitt eget ledarskap och sin egen undervisning. Dessutom ska studenterna utvärdera den egna pedagogiska verksamheten i förhållande till nationella mål, lokala styrdokument och barns lärande. I självvärderingen presenterar lärosätet hur utbildningen genom examination säkerställer att studenterna har de färdigheter och förmågor som krävs. Lärosätets bedömning av VFU:n sker genom trepartssamtal. I självvärderingen beskriver dock lärosätet att en stor del av bedömningsunderlaget samlas in av VFU-lärarna.

Lärosätet redovisar inte specifikt lärandemål och betygskriterier i självvärderingen, men bedömargruppen anser att det ändå är rimligt att anta att utbildningen säkerställer examensmålet och att studenterna utvecklar förväntade förmågor och färdigheter. Bedömargruppen gör den bedömningen utifrån den beskrivning av kursinnehåll, genomförande och examination som framkommer i självvärderingen och intervjuerna.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Bedömargruppen anser att det utifrån det samlade bedömningsunderlaget inte går att utläsa hur examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examinationer och betygskriterier är sammankopplade eller används för att möjliggöra och säkerställa att studenterna når målet.

Det framgår inte heller hur progressionen ser ut i utbildningen när det gäller att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter. Vid intervjuerna presenterade lärosätet progressionen för hållbar utveckling, och vid en av intervjuerna framkom att det fanns ett behov av att ytterligare fördjupa området hållbar utveckling. I självvärderingen problematiserar lärosätet hur utbildningen beaktar de mänskliga rättigheterna och i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Lärosätet menar att området behöver mer teoretisk förankring. Lärosätet är medvetet om denna brist och ser området som ett utvecklingsområde. Målet framstår i huvudsak som mindre väl behandlat och examinerat.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

En kortare presentation i självvärderingen visar hur några få kurser med fokus på kön behandlar jämställdhetsperspektivet. Lärosätet påtalar i självvärderingen att man har få lärare med expertkunskap inom området, men inom förskollärarutbildningen finns en forskare som forskar om kön och makt. I självvärderingen belyser lärosätet också att man har problem att hitta handledare med könsteoretisk kunskap till de självständiga arbetena. Detta upplevs som ett problem eftersom området är eftertraktat att studera utifrån ett studentperspektiv. Det är en styrka att lärosätet är medvetet om bristerna och vid intervjuerna framkom att jämställdhet är ett område man kommer att fokusera och satsa på. Dock framkom ingen tidsplan. Bedömargruppen vill rikta uppmärksamheten mot vikten av att förtydliga jämställdhetsområdet och säkerställa en både teoretisk och innehållslig dimension.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har ett väl utarbetat och systematiskt kvalitetsarbetesprogram som genomförs i sexårscykler. Programmet fokuserar på utbildningens förutsättningar, processer och resultat. En intern utvärdering genomfördes 2016-2017, och lärosätet betonar att anmärkningarna därifrån nu är föremål för åtgärdsprocesser. En av åtgärderna är redan genomförd och innebär att det nu finns en plan för att säkerställa att alla studenter får inslag av förskoleklass under den verksamhetsförlagda utbildningen. En åtgärd som inte är genomförd ännu är att lärarna ska utveckla sin handledarkompetens i fråga om de självständiga arbetena. Dessutom ska lärosätet organisera ett handledarkollegium för handledarna till de självständiga arbetena.

Utvärderingar sker såväl på utbildningsnivå som på kursnivå. Uppföljning sker ytterst i lärosätets kvalitetsråd. Lärosätet planerar också ett utvecklingsarbete som rör kursanalyser, och resultatet av arbetet planerar man att delge studenterna i kursrummet. Bedömargruppen bedömer att lärosätet redovisar ett genomarbetat kvalitetsarbete på utbildningsnivå.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Prestationsgraden är relativt hög inom förskollärarutbildningen och kvarvaron andra läsåret är något högre än riksgenomsnittet. Lärosätet genomför systematiska genomströmningsanalyser. När det gäller att minska avhoppen från förskollärarutbildningen anger lärosätet att resultaten från övningsförskoleprojektet visar på färre avhopp. Bedömargruppen anser att här visas en tydlig kvalitetssäkring av VFU-övningsförskolornas måluppfyllelse vad gäller utbildningsansvaret.

Det framkommer dock inte om det vid lärosätet finns olika stödfunktioner för studenter, dels på lärosätesnivå, dels på institutionsnivå. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet förtydligar detta.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse säkerställer inte utbildningens utformning och genomförande att studenterna uppnår samtliga examensmål inom kunskapsformen Kunskap och förståelse. Utbildningen når inte måluppfyllelse inom nödvändiga kunskaper inom det förskolepedagogiska området och ämnesområdet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Detsamma gäller för kännedom om kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, kännedom om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt kännedom om dess betydelse för yrkesutövningen när examen utfärdas. Detta framgår av bedömningen av de självständiga arbetena, samt av avsaknaden av länkning mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination, betygskriterier och progression. Bedömargruppen vill dock lyfta fram att lärosätets arbete med att säkra studenternas kunskap och förståelse för vetenskapligt skrivande fungerar tillfredsställande. Ett annat gott exempel är att flertalet kurser har inslag som bearbetar och fördjupar vetenskaplig grund. En åtgärd som bedömargruppen ser som angelägen är att synliggöra kopplingen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination, betygskriterier och progression för att säkerställa måluppfyllelse av examensmålen inom kunskapsformen Kunskap och förståelse.

När det gäller kunskapsformen Färdighet och förmåga säkerställer inte utbildningens utformning och genomförande att studenterna uppnår samtliga examensmål inom kunskapsformen Färdighet och förmåga. Utbildningen möjliggör och säkerställer därmed inte att studenterna vid examen visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat för att bidra till att utveckla yrkesverksamheten och kunskapen inom yrkesområdet. Däremot är måluppfyllelsen tillfredsställande när det gäller att tillämpa den förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik som krävs för undervisning och lärande. Måluppfyllelsen är också tillfredsställande inom förmågan att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt för att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling. En åtgärd som bedömargruppen anser viktig är att synliggöra sambandet mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination, betygskriterier och progression för att säkerställa måluppfyllelse av examensmålen inom kunskapsformen Färdighet och förmåga.

Utbildningen möjliggör och säkerställer inte examensmålen som rör kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt. En åtgärd som bedömargruppen bedömer som viktig är att synliggöra sambandet mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination, betygskriterier och progression för att säkerställa måluppfyllelse av examensmålen inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt.

Utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Ett utvecklingsområde är dock att säkerställa både en teoretisk och en innehållslig dimension av jämställdhetsperspektivet i förskollärarutbildningen.

I fråga om uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet ett utvecklat kvalitetssäkringssystem på såväl organisations- som utbildningsnivå och systemet ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Ett utvecklingsområde bedömargruppen vill lyfta är att säkerställa att det finns olika stödfunktioner för studenter, dels på lärosätesnivå, dels på institutionsnivå. Lärosätet har ett utvecklat kvalitetssäkringssystem på såväl organisations- som utbildningsnivå och systemet ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Ett utvecklingsområde bedömargruppen vill lyfta är att säkerställa att det finns olika stödfunktioner för studenter, dels på lärosätesnivå, dels på institutionsnivå.