Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framkommer i självvärderingen och intervjuerna att lärosätet säkerställer att studenterna i förskollärarutbildningen uppnår examensmålet och examineras i förskolepedagogiska kunskaper och ämneskunskaper, såväl individuellt som i grupp. Lärosätet visar i sin självvärdering att det finns en genomtänkt struktur för hur examensmålet ska uppfyllas. Självvärderingen innehåller exempel på hur lärandemål, en variation av lärandeaktiviteter och examinationer samt betygskriterier hänger samman i några kurser. Det finns en kontinuerlig vetenskaplig förankring i det beskrivna kursinnehållet. Aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete behandlas exempelvis i relation till barns språkutveckling och lek, dels genom att ämnesteoretiska begrepp och språkutveckling och deras relation till yrkesrollen diskuteras, dels genom att studenten tränas i att utifrån aktuell forskning utveckla kunskap om lekens betydelse i relation till barns lärande och utveckling och koppla egna resonemang till konkreta exempel på olika lekteoretiska traditioner och perspektiv. I examinationer ska studenterna reflektera över hur undervisningen inom området kan utvecklas, vilket är en tydlig koppling till yrkesutövningen.

I bedömningen av de självständiga arbetena framkommer att målet säkerställs i majoriteten av arbetena. Det finns dock brister i en del av dem. Bedömarna av de självständiga arbetena ser bland annat exempel på okritisk sammanblandning av olika texter såsom forskning, styrdokument och populärvetenskaplig litteratur. Det finns också exempel på bristande kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att vetenskaplig progression i form av en vetenskaplig strimma stöder studenternas utveckling av kunskap om och förståelse för vetenskapsteori och forskningsmetoder, forskningsetik, datainsamling och analys. Progressionen stöder också diskussion av resultat, informationssökning och vetenskapligt skrivande. Studenterna får i olika kurser själva pröva olika - främst kvalitativa - metoder för datainsamling, kritiskt granska metoderna samt använda dessa kunskaper för att till exempel granska vetenskapliga artiklar eller utveckla ett undervisningsinnehåll. Vid intervjun beskrev lärosätet att man utifrån en intern utvärdering har utvecklat arbetet med kvantitativ metod i utbildningen för att säkerställa att studenterna når målet. Bedömargruppen vill lyfta fram detta som ett gott exempel på de åtgärder som lärosätet har utvecklat, det vill säga enkätkonstruktion och analys som kopplas till systematiskt kvalitetsarbete.

Vid lärosätet används en variation av examinationer, både individuellt och i grupp. Lärosätet beskriver också betygskriterierna. Exempelvis ska studenterna för godkänt betyg kunna söka och hitta vetenskapliga artiklar som är relevanta för det valda området, visa metodmedvetenhet vid granskning av artiklar samt visa kunskap om hur val av teori och teoretiska begrepp har en relation till resultat och till analys av vetenskapliga källor. Lärosätet har reviderat termin sex och sju för att stödja studenterna i att uppnå examensmålet. Bedömargruppen anser att det är ett gott exempel på lärosätets medvetna arbete när det gäller relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett lärandemål styrker att utbildningen genom sin utformning möjliggör för studenterna att uppnå målet. Även en föreläsning hålls i ämnet. Examination sker genom en skriftlig inlämningsuppgift. Vid bedömningen av de självständiga arbetena hade flertalet arbeten hög kvalitet.

Det samlade underlaget visar på ett tillfredsställande möjliggörande och säkerställande av målet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen och vid intervjuerna beskriver lärosätet tydligt lärandemål med koppling mellan examensmål, lärandeaktiviteter och examination samt progression. Detta gör man utifrån valda kurser. I både självvärderingen och i intervjuerna beskrivs att studenterna får träna på att tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter och forskningsresultat. Det gör studenterna bland annat genom en digital loggbok, en kunskapsöversikt, mentorsträffar och verksamhetsförlagda uppgifter. I självvärderingen och vid intervjuerna belyser också lärosätet att studenterna deltar i workshoppar om analysarbete, där studenterna börjar med en övergripande analys för att sedan precisera den mot syftet och frågeställningarna. Därefter studeras analysen utifrån olika teorier. Examination av målet förekommer i olika kurser, men framför allt i det självständiga arbetet. Förutom att studenterna får arbeta med sina egna, verksamma pedagogers och medstudenters erfarenheter får studenterna även ta del av barns erfarenheter genom intervjuer och observationer. I utbildningen relateras erfarenhetsbaserade kunskaper till forskningsresultat och till möjligheter att utveckla verksamheten i förskolan.

Lärosätet belyser både i självvärderingen och vid intervjuerna att studenterna genom det självständiga arbetet får möjlighet att bidra till utveckling av yrkesverksamheten och till yrkesområdets kunskapsutveckling. Det säkerställs även med lärandemål. Ett fåtal av de självständiga arbetena bedöms ha brister, som då handlar om att litteraturen presenteras som referat i stället för kritiskt och reflekterande samt att det i diskussionen inte används teori. Majoriteten av arbetena bedöms dock ha hög kvalitet. Det samlade underlaget visar på ett tillfredsställande möjliggörande och säkerställande av målet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Bedömargruppen anser att lärosätet ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå måluppfyllelse. Lärosätet ger i självvärderingen exempel på hur lärandemål, lärandeaktiviteter, examinationer och progression säkerställer att studenterna visar förmåga att tillämpa förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik för undervisning och lärande.

Det finns en nära koppling mellan verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och högskoleförlagd utbildning. Under VFU och fältdagar observerar studenterna verksamheten, eller genomför aktiviteter med barn där aktiviteterna är kopplade till kursinnehållet inom den högskoleförlagda utbildningen. I självvärderingen väljer lärosätet att exemplifiera målet genom att fokusera på hur studenterna kan tillämpa digitala verktyg och estetiska lärprocesser inom ämnena och inom det förskolepedagogiska området.

Bedömargruppen ser det som en styrka och ett gott exempel att utbildningen enligt självvärderingen använder tematiska arbetsformer. I de tematiska arbetsformerna integrerar man estetiska lärprocesser och värdegrundsfrågor i ämnesdidaktik, vilket är i linje med ett förskolepedagogiskt förhållningssätt. På så sätt förbereds studenterna för den framtida yrkesutövningen.

I självvärderingen beskrivs en mångfald av varierade examinationer som säkerställer att studenterna uppnår examensmålet. Detta exemplifieras bland annat med en examination av ett lärandemål där studenterna skickar skriftliga planeringar till den lärare som genomför besöket under VFU:n. Vid besöket genomför sedan studenterna aktiviteten. Det innebär att lärandemålet examineras dels praktiskt, dels utifrån VFU-lärarens omdöme som läraren vid den högskoleförlagda utbildningen även tar del av. Dessutom ingår skriftlig inlämning av en VFU-portfolio.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

Lärosätet anger i självvärderingen att målet säkras genom lärandeaktiviteter inom både den högskoleförlagda och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det är dock framför allt i samband med VFU som studenterna får möjlighet att utveckla denna förmåga, och det är också i samband med VFU-besök och VFU-uppföljningsseminarier som examinationen sker. Studenterna examineras av både lärare från lärosätet och VFU-läraren, som skriftligen dokumenterar studenternas utveckling. Exemplen i självvärderingen visar att målet behandlas och examineras på ett tillfredsställande sätt och att det därtill finns en tydlig progression. Examensmålet kopplas i självvärderingen även till studenternas ledarskap.

En styrka som framgår i självvärderingen är att den del av målet som gäller varje barns utveckling är tydligt framskriven. Lärosätet nämner genomgående inkludering och anpassningar till barns olika behov och förutsättningar i självvärderingens olika delar. Det ser bedömargruppen som ett tecken på att detta uppmärksammas kontinuerligt i utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Självvärderingen visar att utformning, genomförande och examination ger studenterna goda förutsättningar för att uppnå examensmålet. Studenterna möter ett kursinnehåll som behandlar mänskliga rättigheter inklusive barnkonventionen och värdegrund. Exempel på sådant kursinnehåll är barns inflytande och barns perspektiv, frågor om diskriminering och kränkande behandling, inkludering samt intersektionalitet. Hållbar utveckling diskuteras framför allt i fråga om social hållbarhet, men utbildningen behandlar även ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Enligt självvärderingen är tre kurser i utbildningen hållbarhetsmärkta och innefattar därmed samtliga aspekter av hållbar utveckling.

Kopplingen mellan lärandemål, aktiviteter och examination bedöms som god. Målet behandlas och examineras i utbildningens alla delar, såväl inom det förskolepedagogiska området som inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen. Målet framstår som väl behandlat.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen framkommer att utbildningens innehåll, utformning och genomförande omfattar ett jämställdhetsperspektiv främst inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Enligt självvärderingen beaktas jämställdhetsperspektivet i ett flertal kurser som följer upp och analyserar olika aspekter av jämställdhet. Studenterna ska kunna diskutera kön utifrån en intersektionell kategori i relation till verksamheten i förskolan. Utformningen sker genom föreläsningar och seminarier där studenterna får diskutera fallstudier, etiska aspekter, inkludering, könstillhörigheter och sexuella identiteter. Genomförandet består bland annat av essäuppgifter. Lärosätets strategier för att öka jämställdheten innefattar bland annat en strävan efter jämställd och normkritisk kommunikation i utbildningen och exempelvis granskning av kurslitteratur. Ett utmärkt exempel på arbete med jämställdhetsperspektivet som framkommer i självvärderingen är att bedömningen av tentamina alltid sker avidentifierat. Det säkerställer jämställdhetsdimensionen när det gäller likvärdig bedömning i utbildningen. Lärosätet har på olika sätt uppmärksammat könsfördelningen och förskolan som könad miljö, både inom den verksamhetsförlagda utbildningen och på lärosätet. Detta innebär sammantaget att utbildningen också möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Lärosätet har identifierat könsbundna studieval som en utmaning när det gäller jämställdhetsarbetet, och anser att det är svårt att åtgärda på kort sikt. Vilka åtgärder som planeras på lång sikt framgår inte helt tydligt i självvärderingen. Ett pilotprojekt inom jämställdhetsintegrering nämns och är möjligen en del av den långsiktiga planen, men förskollärarutbildningen ingår inte i pilotprojektet. Därför skulle lärosätet behöva planera ytterligare åtgärder medan kunskaper utvecklas ur projektet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har arbetat fram riktlinjer som säkrar att uppföljning sker systematiskt och kontinuerligt. Uppföljningen av utbildningens utformning och genomförande bedöms fungera väl. Till exempel finns utvecklade system för direkta möten. Ett exempel på det är arbetet med kursrevideringar och kursmålsmatriser, som har bidragit till konstruktiva diskussioner och ökad kännedom om såväl kursinnehåll som lärarutbildarnas kompetenser.

Det finns ett mycket välutvecklat system med riktlinjer för utvärderingar. Lärosätet genomför program- och kursvärderingar och återkopplar resultaten till olika parter. Kursansvariga i samråd med kurslaget sammanställer en rapport som delges de studenter som har besvarat utvärderingen och den kull studenter som därefter ska läsa kursen. Kursrapporterna fungerar även som underlag för att revidera kursplaner, genomföra programvärderingar och utföra utvecklingsarbete på programnivå. Utvärderingarna har dock låg svarsfrekvens. Bedömargruppen bedömer att kursvärderingen är ett angeläget utvecklingsområde för lärosätet eftersom studenternas bristande engagemang ger en låg svarsfrekvens.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet erbjuder flera olika stödfunktioner på institutionsnivå. På institutionsnivå genomförs också uppföljningar av studentgenomströmning tre gånger per år. Uppföljningarna följs sedan upp av akademins ledningsråd och av lärarutbildningarnas ledningsgrupp.

Utbildningen har enligt statistiktabellen en något lägre kvarvaro än riksgenomsnittet. För att undersöka orsakerna bakom studenters avhopp gör lärosätet en systematisk genomlysning. Detta sker genom att programadministratören kontaktar studenterna för att få information om orsaken. För att öka andelen studenter som fullföljer utbildningen har lärosätet infört stödinsatser inom matematik och inom muntlig och skriftlig framställning. Skrivarworkshoppar och föreläsningar erbjuds, och även språkpedagogiskt stöd.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Lärosätet visar i självvärderingen att det finns en genomtänkt struktur för hur utbildningen ska uppfylla examensmålen för kunskapsformerna Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga samt Värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet ger exempel på hur lärandemål, lärandeaktiviteter, ämnesinnehåll och examination bildar en enhet, vilket tydliggör lärosätets arbetssätt. Bedömargruppen ser det som en styrka att den första delen av utbildningen lägger fokus på de yngre åldrarna i förskolan, medan den andra delen lägger fokus på de äldre åldrarna. En annan styrka är användningen av tematiska arbetsformer.

När det gäller kunskapsformen Kunskap och förståelse säkerställer utbildningens utformning och genomförande att studenterna vid examen visar nödvändiga kunskaper inom det förskolepedagogiska området, inom ämnesområdet samt inom förskoledidaktik och ämnesdidaktik. Studenterna examineras såväl individuellt som i grupp. Utbildningen säkerställer även att studenterna har kännedom om forskningsmetoder när examen utfärdas, och att studenterna får tillräckliga möjligheter att via lärandemål, lärandeaktiviteter och examination bli förtrogna med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram lärosätets medvetna arbete med relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett exempel på detta är att man har reviderat termin sex och sju för att stödja studenterna att uppnå denna del av examensmålet.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga säkerställer utbildningen att studenterna vid examen visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter. Förutom egna, verksamma pedagogers och medstudenters erfarenheter får studenterna även ta del av deras erfarenheter genom intervjuer och observationer. Erfarenhetsbaserade kunskaper relateras till forskningsresultat och till möjligheter att utveckla verksamheten i förskolan. Som ett utvecklingsområde vill bedömargruppen lyfta fram att ytterligare utveckla studenternas förmåga att bidra till yrkesutvecklingen och till yrkesområdets kunskapsutveckling genom det självständiga arbetet. Vidare säkerställer utbildningen genom lärandemål, lärandeaktiviteter, examinationer och progression att studenterna utvecklar förmåga att tillämpa förskoledidaktik, ämnesdidaktik och metodik för undervisning och lärande.

Det finns en nära koppling mellan verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och högskoleförlagd utbildning. Bedömargruppen ser det som en styrka att tematiska arbetsformer används i utbildningen, där estetiska lärprocesser och värdegrundsfrågor integreras i ämnesdidaktik. Det är i linje med ett förskolepedagogiskt förhållningssätt. Utbildningen säkerställer att studenterna vid examen visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Det finns en tydlig progression och examensmålet kopplas även till studenternas ledarskap i förskoleverksamhet. En styrka är att den del av målet som gäller varje barns utveckling är synligt i utbildningen, exempelvis i form av särskilda VFU-uppgifter.

Examensmålen inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt behandlas och examineras väl i utbildningens alla delar, såväl inom det förskolepedagogiska området som i den utbildningsvetenskapliga kärnan och VFU. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram att några kurser i utbildningen är hållbarhetsmärkta och därmed innefattar samtliga aspekter av hållbar utveckling.

Jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningen och tar sig konkreta uttryck i ett flertal kurser, vilket innebär att utbildningen också möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Ett gott exempel som bedömargruppen vill lyfta fram är att bedömningen av tentamina alltid sker avidentifierat, vilket säkerställer jämställdhetsdimensionen när det gäller likvärdig bedömning i utbildningen.

Uppföljningen av utbildningens utformning och genomförande bedöms fungera väl. Det finns ett välutvecklat system med riktlinjer för kursvärderingar. Utbildningen har dock problem med låg svarsfrekvens, vilket är ett angeläget utvecklingsområde enligt bedömargruppen. Lärosätet erbjuder flera olika stödfunktioner för att öka andelen studenter som fullföljer utbildningen.