Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att förskolepedagogik ingår som omfattande delar i varje termin och i samma kurser som olika ämnesdidaktiska delar. Utöver traditionellt ämnesinnehåll som språkutveckling, matematik, naturvetenskap och estetiska uttrycksformer får studenterna också kunskaper om teorier om lärande, utforskande arbetssätt, förskolans styrning samt nyanländas lärande. Det är relevanta kunskaper i yrkesutövningen som innefattar både förskolepedagogik och ämnesdidaktik.

Lärosätet hänvisar i självvärderingen till en examensmålsmatris som ett sätt att få översikt över vilka examensmål som examineras i vilka kurser. Lärosätet har också identifierat utvecklingsområdet att skapa en översikt av progressionen i utbildningen via en progressionsmatris. I ett första steg har lärosätet arbetat fram progressionsmatrisen för vetenskapsteori, forskningsmetodik och för den verksamhetsförlagda utbildningen. Matrisen innehåller mål, läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier. Det framgick av lärosätesintervjuerna att detta arbete har påverkat hur man bedömer de självständiga arbetena, och att lärosätet har sett behov av att förstärka de delar av kurserna som förbereder studenterna inför att skriva det självständiga arbetet.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på innehåll och former för undervisning som gör det möjligt för studenterna att utveckla kunskap och förståelse inom examensmålet. En svaghet som bedömargruppen noterar är dock hur lärosätet säkrar studenternas kunskap och förståelse. Ett exempel på mål och tillhörande examination kommer från en kurs om barnlitteratur. För att bli godkänd krävs bara att studenternas texter och övriga uppgiftsredovisningar innehåller nästan alla delar som efterfrågas i uppgiftsinstruktionerna, att texterna är läsbara men kan innehålla brister när det gäller språket (grammatik och stavning) och att innehållet är huvudsakligen relevant i förhållande till lärandemålet. Det är oklart för bedömargruppen hur grammatikkännedom bidrar till måluppfyllelsen för examensmålet eller hur måluppfyllelse kan godkännas om inte alla delar som efterfrågas finns med. Motsvarande kriterier för mål inom matematiklärande i förskolan kan också ifrågasättas. Den kunskap och förståelse som säkras i bedömningskriterierna har enligt bedömargruppen inte med examensmålet att göra, utan handlar i stället om det akademiska skrivandet. Lärosätet behöver bearbeta progressionsmatrisen så att man säkrar att studenterna utvecklar kunskaper i relation till examensmålen. Det arbetet ser bedömargruppen som nödvändigt för att lärosätet ska kunna nå hög kvalitet i utbildningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet flera pågående, praktiknära forskningsprojekt samt följeforskning som personal vid lärosätet är involverade i. Lärosätet beskriver även hur forskningen används i utbildningen i flera fall, och på så sätt kommer studenterna till del och möjliggör för studenterna att få kännedom om pågående forsknings- och utvecklingsarbete. I utbildningen finns också exempel på moment där inbjudna yrkesverksamma förskollärare föreläser om sitt utvecklingsarbete som pågår med koppling till ett av forskningsprojekten.

Inför de självständiga arbetena presenterar aktiva forskare och doktorander pågående forskningsprojekt för att väcka studenternas intresse. I flera kurser samarbetar man med biblioteket så att studenterna lär sig att söka fram vetenskapliga texter. Studenterna får också lära sig vad som kännetecknar en sådan text. Studenterna får läsa och granska varandras texter, göra pilotstudier, skriva en forskningsöversikt samt argumentera om trovärdighet och tillförlitlighet. Under kursen Mångfald i förskolan får studenterna handledning i att skriva ett paper. Studenterna utvecklar också kunskap och förståelse om aktuellt forskningsarbete genom kurslitteratur och föreläsningar, som sedan behandlas under seminarier och muntliga examinationer.

Hur kunskaperna säkras är dock otydligt i självvärderingen eftersom de bedömningskriterier som lärosätet beskriver inte säkrar studenternas kunskap om innehållet i examensmålet. Nästan hälften av de självständiga arbetena visar också brister inom examensmålet. Bedömargruppen menar att studenterna inte tydligt motiverar uppsatsämnet eller visar bristande förståelse inom det förskolepedagogiska området. Det sammanvägda underlaget visar därmed inte hur utbildningen säkerställer studenternas kunskaper och förståelse i linje med examensmålet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Utbildningen behandlar vetenskapligt skrivande, informationssökning, vetenskapsteori, forskningsmetodik, etik, dataanalys med mera. Studenterna får själva pröva intervjuer och observation som metod, och de får även granska varandras texter. Vetenskapsteori behandlas främst som kännedom om den vetenskapliga textgenren och om pedagogik som ett vetenskapligt ämne. Det är otydligt i självvärderingen hur utbildningen behandlar kvantitativ metod. Lärosätet gör inte heller någon reflektion över balansen mellan kvalitativ och kvantitativ metod i utbildningen. Det framgick dock under lärosätesintervjuerna att man arbetar med att säkerställa den kvantitativa metodundervisningen.

Det framgår av självvärderingen att det finns en progression i kännedom om den vetenskapliga textgenren. Progressionen mynnar sedan ut i studenternas egna vetenskapliga arbeten. Däremot saknas en beskrivning av hur lärosätet ser en progression i studenternas kännedom om vetenskapsteori och kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder. I självvärderingen beskriver lärosätet hur studenterna i en paruppgift arbetar med vetenskapsteori. Studenterna förväntas diskutera skillnader och likheter mellan två vetenskapliga artiklar. De ska kunna förklara och visa att de har förstått. Vidare examineras studenterna också enskilt utifrån essäfrågor om vetenskapsteori och pedagogik som vetenskap. Att studenterna får möjlighet att öva och visa kännedom om vetenskapsteori och forskningsmetoder är tydligt, men det är återigen otydligt vad studenterna ska kunna för att nå en godkänd nivå. Som bedömargruppen tidigare har nämnt arbetar lärosätet med detta i progressionsmatrisen, vilket bedömargruppen menar är nödvändigt för att både studenter och lärare ska veta vilka kunskaper som förväntas av studenterna för godkänd nivå och för att därigenom säkerställa att studenterna har uppfyllt examensmålet.

I kursen Lek som värld, fenomen och redskap skriver studenterna texter om kursens innehåll i relation till sitt eget lärande. Detta gör studenterna i syfte att utveckla förståelse för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Som avslutande examination skriver studenterna en längre vetenskaplig text som ska synliggöra deras förståelse av kursens innehåll och mål. Däremot framgår det inte hur studenterna genom föreläsningar och andra undervisningsmoment får stöd att utveckla sin förståelse för denna relation och för dess betydelse för yrkesutövningen. Detta blir dock mer synligt i beskrivningen av en uppgift som förbereds i den första kursen av den verksamhetsförlagda utbildningen och som avslutas och examineras i en högskoleförlagd kurs. Denna koppling ger studenterna möjlighet att börja utveckla förståelse för relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Senare kurser som relaterar till det självständiga arbetet lyfter fram relationen ytterligare genom att studenterna bearbetar empiriska studier. Det finns också inslag av detta i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Igen är det oklart hur lärosätet säkerställer kunskap och förståelse kopplat till examensmålet. Utformningen och genomförandet är något tydligare, men lärosätet behöver klargöra säkerställandet genom tydliga bedömningskriterier eller genom att på något annat sätt ange vad det är studenterna förväntas kunna.

Av de självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat bedöms en dryg tredjedel inte kunna visa på kännedom om vetenskapsteori och om metoder. Bedömargruppen menar att flera arbeten saknar teoretiska resonemang eller motiverar vald metod på ett otillräckligt sätt. Det sammanvägda underlaget visar därmed inte att utbildningen säkerställer studenternas kunskaper inom examensmålet. Den första delen av examensmålet beskriver lärosätet som ett utvecklingsområde, och bedömargruppen instämmer i att åtgärder behövs för att nå hög kvalitet i utbildningen och för att säkerställa att studenterna har kännedom om vetenskapsteori och metod.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en progression på så sätt att studenterna tidigt i utbildningen förväntas reflektera över egna och andras erfarenheter, medan de senare i utbildningen förväntas arbeta strukturerat med processkrivande reflektioner. Under den fjärde kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) examineras examensmålet i alla sina delar genom en uppgift som innefattar observation, reflektion och utveckling i samverkan med arbetslaget på förskolan där den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs, med handledarens stöd. Det är ett gott exempel på hur man kan pröva måluppfyllelse i utbildningen. Studenterna får också göra en portfolio som ett led i att kunna systematisera, tillvarata och reflektera över de egna erfarenheterna. Yrkesverksamma gästföreläsares erfarenheter används som grund för att kunna relatera till andras erfarenheter. Det sker kontinuerligt kopplingar till vetenskaplig litteratur som studenterna har tagit del av i utbildningen. I ett moment som kan kopplas till examensmålet har studenterna i uppgift att föra kollegiala diskussioner om normkritiska förhållningssätt i arbetslaget på förskolan. Det självständiga arbetet beskrivs som en viktig slutlig examination av examensmålet. De krav lärosätet ställer på studenterna i det självständiga arbetet är att kunna argumentera för sina val och att det som undersöks har vetenskaplig relevans.

Även om utbildningen bedöms möjliggöra att studenterna uppnår examensmålet bedömer bedömargruppen att en dryg tredjedel av de självständiga arbetena har brister. Kritiken mot arbetena är att studenterna inte använder de resultat som de har fått fram för att besvara sina frågeställningar, eller att studenterna gör en bristfällig analys. Detta innebär att en betydande andel av studenterna inte visar färdighet och förmåga att reflektera över resultatet, eller att de inte använder resultatet för att utveckla verksamheten. Det sammanlagda underlaget visar därmed att utbildningen inte säkerställer en del av examensmålet. Åtgärder behövs till exempel för att utveckla progressionen i kurserna och för att säkerställa studenternas färdighet och förmåga att systematisera och reflektera.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt.

Examensmålet behandlas i sju kurser som tar upp läs- och skrivutveckling, matematik, naturvetenskap och teknik samt bild och musik. I självvärderingen ger lärosätet exempel från musik, bild, matematik och lek som visar på ett helhetsperspektiv på förskolans uppdrag och att de ämnesdidaktiska och förskoledidaktiska förmågor som utbildningen utvecklar och prövar är relevanta i yrkeslivet. Det är till exempel positivt att studenterna i kursen matematik inledningsvis ska observera barns möte med matematiken i förskolan för att se de didaktiska utmaningarna och kunna undervisa med utgångspunkt i barns perspektiv och erfarenheter. Studenterna får också erfarenhet av att undervisa utifrån ett tematiskt arbetssätt, och får möjlighet att redogöra för undervisningen för vårdnadshavare. Didaktik- och metodikfärdigheter utvecklas med stöd i olika ämnen, samtidigt som utbildningen breddar och fördjupar en övergripande förskoledidaktisk förmåga att undervisa under utbildningens gång. Under sin utbildningstid får studenterna många möjligheter att delta i olika slags läraktiviteter som förbereder dem för undervisning i förskolan. Kursupplägget och innehållet i examinationsuppgiften i kursen Matematik för förskollärare, som lärosätet ger som exempel, ter sig rimligt och möjliggör för studenterna att uppnå målet. Däremot säkerställer inte examinationen att studenterna når målet. Anledningen är att kriterierna för godkänt fokuserar på vetenskapligt språk, rimlig struktur och referenshantering, det vill säga kriterier som inte berör innehållet i examensmålet.

Det pågår ett utvecklingsarbete för att mer systematiskt arbeta med begreppet undervisning. Det framgick av intervjuerna att studenterna behöver hjälp med att förstå vad undervisning är i förskolans verksamhet. Studenterna behöver till exempel undersöka hur undervisning skrivs fram i förskolans styrdokument och utifrån dessa komma fram till vad undervisning kan innebära i förskolan.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling.

I självvärderingen ger lärosätet exempel på hur utbildningen behandlar examensmålet. Flera kurser är utformade så att studenterna måste planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. Detta gör de med både barn och med andra studenter. Även om det inte framgår i självvärderingen vilka kursmål som behandlas under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) så täcks hela innehållet i examensmålet av de andra kurser som lärosätet beskriver i självvärderingen. Lärosätet beskriver en variation av praktiska och skriftliga examinationer som säkerställer att studenterna visar den färdighet och förmåga som examensmålet beskriver. Studenterna tar bland annat fram en idébank och en lärarhandledning, vilken bedöms visa att studenterna kan utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten. Under intervjuerna framkom att lärosätet utför trepartssamtal för att säkerställa att studenterna når kursmålen.

Alla VFU-perioder är kopplade till något ämne. Till exempel har studenterna i matematikkursen en gruppuppgift där de ska genomföra och utvärdera en aktivitet på en förskola. Denna aktivitet genomför studenterna sedan individuellt under sin VFU, och studenterna utvärderar sedan aktiviteten utifrån den specifika barngruppen. Utvärderingen lämnas in som en individuell skriftlig examination.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Utbildningen utformas och genomförs så att innehållet i examensmålet bearbetas både teoretiskt och praktiskt. Enligt självvärderingen har fyra kurser fokus på barns rättigheter och barnkonventionen, medan andra kurser är mer övergripande inriktade på värdegrundsaspekter i relation till förskolans och lärares uppdrag. Det innebär att studenterna får möjlighet att utveckla förmågan flerdimensionellt. Under den sjunde terminen utvecklar studenterna sin värderingsförmåga. Där ska studenterna genom litteraturseminarier och workshops göra värderingsövningar med fokus på olika samhälleliga och etiska aspekter i relation till diskrimineringsgrunderna. Under VFU examineras denna förmåga genom skriftliga uppgifter. Innehållet i examensmålet bearbetas från den första terminen till den sista, vilket möjliggör en progression utifrån olika kursers tematik.

Studenterna examineras både skriftligt och muntligt. Ett exempel på muntlig presentation är ett temaarbete om hållbar utveckling under ett fiktivt föräldramöte. Här ska studenterna visa god insikt i undervisning om hållbar utveckling och anpassa innehållet efter målgruppen. Studenterna får därmed reflektera över både det pedagogiska arbetet med barnen och över samverkan med föräldrar.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhet behandlas som ett innehåll i utbildningen på flera sätt. Studenterna gör analyser ur ett jämställdhetsperspektiv i relation till tal-, läs- och skrivutveckling. Studenterna får också genomföra normkritiska diskussioner i arbetslagen. Jämställdhet diskuteras även som en del i ett bredare mångfaldsperspektiv och i relation till intersektionalitetsbegreppet. Av självvärderingen framgår att jämställdhetsarbetet också sker på utbildningsnivå, där forskare inom området involveras i undervisningen. De undervisande lärarna har dessutom fortbildats i genus- och jämställdhetsperspektiv och det finns planer för att utveckla detta genom att belysa ämnet även i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den undervisande personalen hade under våren 2018 fokus på jämställdhet i sin prioriterade kompetensutveckling, och under hösten genomförde lärosätet sedan en temadag om jämställdhet i utbildningen. Området lika villkor ingår i alla kursvärderingar, och lärosätet har rutiner för rättssäker examination och likvärdig bedömning.

Det finns strategier för att rekrytera fler män till utbildningen. Ett exempel är att man anordnar rekryteringsdagar tillsammans med andra utbildningar som har en högre andel manliga studenter. Lärosätet analyserar också avhopp ur ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet ser kompetens inom jämställdhet och mångfaldsarbete som utvecklingsområden. Enligt självvärderingen ska VFU-kurserna belysa genusaspekter framöver. Lärosätet ska sedan göra en översyn av detta eftersom man bedömer att jämlikhetsperspektivet har hamnat i bakgrunden. Lärosätet ser ett behov av att utveckla lärandet kring jämställdhet i fler kurser i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att det finns ett system för att arbeta med kvalitetssäkring. Lärosätet beskriver vilka områden man har utvecklat sedan 2011, vilket visar att lärosätet uppmärksammar utvecklingsområden och arbetar med att åtgärda dem. Det finns en särskild styrgrupp som ansvarar för lärarutbildningarna, Samordningsorganet för lärarutbildningen. Lärarutbildningarna har också ett gemensamt programråd. En central del i förskollärarutbildningens systematiska kvalitetsarbete är programdialoger mellan vicedekanen, avdelningschefen för utbildningsvetenskap, ämnesföreträdare i pedagogik, studierektorn för utbildningsvetenskap samt programansvarig. Studierektorn för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) deltar i programrådet och vid behov också i programdialogerna.

I programdialogen följer man upp lärarnas kompetensutvecklingsbehov och utbildningarnas upplägg. Det inkluderar progressionsöversyn och utvärderingsarbete. Utbildningen genomför också kursvärderingar. Resultaten återkopplas sedan till studenter, och i relevanta fall även till kommunernas VFU-samordnare. Svarsfrekvensen på kursvärderingarna har varit låg. Det har lärosätet försökt åtgärda genom att schemalägga utvärderingen i samband med kursavsluten. Reflektionsutvärderingar är en årsutvärdering som programansvarig gör, men det finns inga resultat från dem ännu eftersom det är en ny utvärderingsform på lärosätet. Utöver de systematiska kursvärderingarna genomför kursansvariga ibland egna kursvärderingar, men de är inte formaliserade.

Utvärderingarna behandlas i fler instanser: ämneskollegiet i pedagogik, programarbetslaget, programrådet och vid behov även i lärarutbildningens samordningsorgan. Underlagen används för att påbörja utvecklingsarbete och för att kvalitetssäkra utbildningen. Återkoppling sker till relevanta intressenter såsom kommande och nuvarande studenter i kurserna, samordnare samt VFU-handledare. I självvärderingen beskriver lärosätet också hur man utifrån de genomgångna utvärderingarna har utvecklat och förändrat utbildningen. Exempelvis gör man för närvarande en översyn av examinationer och utbildningens arbetssätt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet har gjort en omfattande avhoppsanalys som man också kommer att upprepa framöver. Lärosätet har inte funnit några utmärkande orsaker till avhopp och analysen visar att genomströmningen har ökat. Därmed motsvarar genomströmningen riksgenomsnittet. För att stärka genomströmningen ytterligare har lärosätet satt in följande åtgärder: mer stöd i början av utbildningen, förbättringar i utbildningens progression, rutiner för nya examinationstillfällen för de studenter som blir underkända i den högskoleförlagda utbildningen eller VFU samt tillgång till studentmentorer och studentstöd vid behov. Biblioteket finns också som stöd för informationssökning. Studenter i behov av särskilt stöd var fokus för en gemensam kompetensutveckling för lärare i förskollärarutbildningen under höstterminen 2017. Lärosätet uppger att studentstödsverksamheten är under utveckling. Det är bland annat ett resultat av att stödbehovet har ökat i och med att lärosätet har satsat på breddad rekrytering av studenter från studieovana miljöer.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Sammantaget bedöms utbildningens utformning och genomförande möjliggöra att studenterna utvecklar kunskap och förståelse inom examensmålen. Dock bedöms inte utbildningen säkerställa att studenterna har utvecklat denna kunskap och förståelse. Lärosätet arbetar för att komma till rätta med detta, exempelvis genom att utveckla en progressionsmatris som länkar mål, läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier till varandra på ett tydligare sätt. Utifrån en sådan matris kommer man att kunna utveckla examinationerna, och därmed menar bedömargruppen att matrisen kan vara ett verktyg i lärosätets arbete för att säkerställa studenternas kunskap och förståelse inom de aktuella examensmålen. Det är dock viktigt att bedömningskriterierna är formulerade så att de säkerställer innehållet i examensmålen snarare än formen, det vill säga studenternas akademiska skrivande. De självständiga arbetena visar bristande förståelse inom det förskolepedagogiska området och saknar många gånger teoretiska resonemang eller tillräckliga motiveringar av vald metod.

När det gäller de examensmål som behandlar kunskapsformen Färdighet och förmåga bedöms utbildningen möjliggöra men inte säkerställa att studenterna kan kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera, granska och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Detsamma gäller för förmågorna att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik. Ett annat utvecklingsområde är enligt bedömargruppen behovet av att mer systematiskt arbeta med begreppet undervisning i kurserna, vilket lärosätet redan har uppmärksammat. Det finns dock också goda exempel på hur måluppfyllelse kan examineras inom VFU. Det sker genom en uppgift som innefattar observation, reflektion och utveckling i samverkan med arbetslaget på förskolan och som genomförs med handledarens stöd. När det gäller examensmålet för förmågan att planera, genomföra och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet menar bedömargruppen att utbildningen både möjliggör och säkerställer detta. Flera kurser är utformade så att studenterna måste planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. Detta gör de med både barn och med andra studenter.

Examensmålet för kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som uppfyllt på ett tillfredsställande sätt. Utbildningen är utformad och genomförs så att utbildningen bearbetar examensmålets innehåll både teoretiskt och praktiskt. Inom VFU examineras denna förmåga genom skriftliga uppgifter. Innehållet i examensmålet bearbetas från den första terminen till den sista, vilket möjliggör en progression utifrån olika kursers tematik.

Jämställdhet behandlas som ett innehåll i utbildningen på flera sätt, till exempel genom att studenterna gör analyser ur ett jämställdhetsperspektiv och genomför normkritiska diskussioner. Lärosätet ser jämställdhetsperspektivet som ett utvecklingsområde och har ambitionen att göra en översyn av innehållet i utbildningens kurser. Det finns också strategier för att rekrytera fler män till utbildningen, till exempel genom att lärosätet anordnar rekryteringsdagar tillsammans med andra utbildningar som har en högre andel manliga studenter. Lärosätet analyserar också avhoppen ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömargruppens bedömning är att det finns ett fungerande system för kvalitetssäkring. Lärosätet beskriver de områden som har utvecklats sedan 2011, vilket visar att lärosätet uppmärksammar utvecklingsområden och kontinuerligt arbetar med att utveckla och förändra utbildningen. Återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet har nyligen infört en ny form av reflektionsutvärderingar, en årlig utvärdering som programansvarig gör. De avhoppsanalyser som lärosätet har gjort visar på att genomströmningen har ökat.