Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande att studenterna uppnår målet. Det finns en tydlig röd tråd i utbildningen för att möjliggöra progression och för att möjliggöra att studenterna tillägnar sig de ämneskunskaper de behöver i sitt kommande yrke. Det finns även genomgående inslag av läraktiviteter som behandlar aktuell forskning. Utbildningens uppläggning med fritidshemspedagogik samt studenternas eget val inom praktiskt-estetiska ämnen ger goda förutsättningar för att uppnå ämneskunskaper inom det fritidspedagogiska området och praktisk-estetiska ämnen i skolan. Även innehållet i dessa kurser, som det beskrivs i självvärderingen, förbereder studenterna för yrkesrollen och ger därmed goda förutsättningar för studenterna att nå kunskapsmålet.

Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) är utformad för att ge alla grundlärarutbildningar en gemensam grund. Här profileras inriktningen mot fritidshem genom att studenterna examineras på litteratur som är riktad mot det fritidspedagogiska området. Detta kan bidra till att ge utbildningen den yrkesinriktade specialiseringen. I de praktiskt-estetiska ämnena är kopplingen till målet svag, men lärosätet pekar på att dessa ämnen har fått mer utrymme för att möta examensmålet. Ett gott exempel är att studenterna använder olika estetiska uttrycksformer i examinationsformerna.I självvärderingen finns en progressionstabell som beskriver studenternas vetenskapliga progression. Tabellen visar att utbildningen är upplagd med en tydlig progression som går från att identifiera till att pröva och vidare via förståelse och färdighet till reflektion och självständighet. Reflektion och självständighet ska utvecklas under den senare delen av utbildningen. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel.

Utbildningen säkerställer genom examinationer att studenterna når målet. Av de elva självständiga arbeten som bedömargruppen har bedömt är nio godkända i detta mål. Genomgående beskriver lärosätet att man varierar examinationsformerna. De former som nu verkar dominera är examinerande seminarier tillsammans med skriftliga eller visuellt gestaltade uppgifter, muntliga presentationer, workshops samt praktiska övningar. Olika och variationsrika examinationsformer möjliggör för studenterna att visa förståelse och kunskaper på olika sätt, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Examinationerna sker enligt självvärderingen i par eller grupp, men vid intervjuerna tydliggjorde lärosätet hur man garanterar individuell examination och betygsättning.

Av kursplanerna och till viss del självvärderingen och progressionstabellen går det att utläsa att det är förmågor, exempelvis att kunna redogöra för och förhålla sig till, analysera och diskutera som utgör en stor del av examinationen. Målen i kursplanerna är formulerade i termer av det innehåll som studenterna ska redogöra för, men det är det inte uttalat vilka kunskapskrav som ställs på studenterna när det gäller innehållet. Därför ser bedömargruppen ett utvecklingsområde i att tydliggöra relationen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination i utbildningens planering, genomförande och examination.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Studenterna får tidigt i utbildningen kännedom om forskningsmetoder, och de får också använda sig av sådana. Det framgår av självvärderingen att inslag av vetenskapliga metoder som intervjuer, observationer och statistisk framställning är integrerade i olika kurser. Det framgår också att utbildningen är uppbyggd så att det finns en progression i utvecklingen av den vetenskapliga förmågan. Under fältdagar och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) finns moment som fokuserar på den beprövade erfarenheten, och på relationen mellan denna och vetenskaplig grund.

I självvärderingen ger lärosätet exempel från två kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). I kurserna står kunskap, bildning, pedagogisk grundsyn och lärandeteorier i fokus. Bedömargruppen menar dock att dessa kurser snarare behandlar teorier om lärande än vetenskapsteori, och vetenskapsteoretiska begrepp behandlas först i samband med att studenterna gör en uppsatsplan. Utifrån självvärderingen och intervjuerna anser bedömargruppen att det är otydligt hur metodkunskaper och vetenskapsteori examineras. Vid intervjuerna förtydligade lärosätet att man ser detta som ett utvecklings- och förbättringsområde, vilket bedömargruppen instämmer i.

I de två omnämnda UVK-kurserna ingår moment där studenterna ska formulera och kritiskt granska den pedagogiska grundsynen i relation till vetenskapliga teorier om lärande. Bedömargruppen menar att detta verkar vara en god idé för att skapa ett vetenskapligt förhållningssätt och grund för yrket. Det framgick dock vid intervjuerna att flertalet av dessa inslag bara examineras muntligt, med undantag för det självständiga arbetet. Bedömargruppen menar att det därmed är oklart hur dessa examinationer säkerställer studenternas individuella kunskaper och förmågor. Det framgår inte heller av kursplanens innehållsbeskrivning att inslagen behandlas och examineras explicit, och bedömargruppen ser därför att relationen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination är otydlig.

De självständiga arbetena visar dock att studenterna har kännedom om vetenskapsteori och metoder. Nio av elva arbeten bedöms ha hög kvalitet för detta mål, vilket bedömargruppen ser som en god utgångspunkt i att kvalitetssäkra detta mål i utbildningen.

Sammantaget är bedömningen att lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen uppnår målet i sin helhet, men att det finns ett utvecklingsbehov som rör att säkerställa individuell examination av vetenskapsteori och metod.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Studenterna får formulera individuella mål inför varje kurs och stämma av dem mot lärandemålen. Därefter får de även utvärdera måluppfyllelsen, vilket bedömargruppen ser som en styrka i utbildningen. Enligt självvärderingen erbjuds studenterna under hela utbildningen flera möjligheter att närma sig examensmålen. De får i olika former utveckla kollegialt lärande och träna på att tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat. Detta sker genom uppgifter som innehåller kamratbedömning, opponering och granskning av såväl aktuell forskning som andras texter. Även erfarenheter hämtade från verksamheten, till exempel den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) används här.

Sammantaget framgår det av både självvärderingen och intervjuerna att många studentaktiva arbetssätt förekommer i utbildningen. Lärosätet beskriver också en progression och systematik i att studenterna tillvaratar, systematiserar och reflekterar över egna och andras erfarenheter genom kurserna. Studenterna får självständigt formulera sina och andras erfarenheter och se relevansen i yrkesutveckling och kunskapsutveckling inom området. Bedömningen av de självständiga arbetena visar att nio av elva arbeten har god kvalitet i detta avseende. Bedömargruppen menar dock att kopplingen till relevant forskning i utbildningen är svag, vilket framför allt framgick vid intervjuerna. Ett utvecklingsområde är därför att ytterligare utveckla studenternas möjlighet att självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat. Utvecklingsområdet kan ses som avhängigt de svagheter bedömargruppen har identifierat när det gäller forskning inom fritidshemsområdet på lärosätet.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet beskriver att studenternas didaktiska färdighet övas och prövas under hela utbildningen i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), men kvaliteten och examinationen av dessa didaktiska färdigheter framgår inte av självvärderingen och de bifogade tabellerna över utbildningens progression och organisering. Lärosätet lyfter fram flera återkommande inslag där egna och andras erfarenheter blir föremål för reflektion och kritisk granskning, men det är först i den senare delen av utbildningen som det förekommer inslag av kritiskt förhållningssätt till vetenskapliga texter. Bedömargruppen anser därför att detta är en brist i utbildningen. Bedömargruppen anser att lärosätet bör synliggöra kopplingen mellan examensmål, lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer för att på så sätt visa hur utbildningen är utformad för att examensmålet ska uppnås.I självvärderingen beskriver lärosätet hur studenterna genom hela utbildningen möter goda förutsättningar för att utveckla färdigheter inom didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Didaktik och VFU finns med genom hela utbildningen och det finns en tydlig progression. Bedömargruppen ser det som en styrka att utbildningens upplägg och innehåll präglas av en tanke om att integrera teoretiska och praktiska delar av utbildningen, vilket ger en koppling till yrkespraktiken. Förmågan examineras med varierande examinationsformer, och lärandemålen är formulerade i termer av didaktiska kompetenser. Dock är ett problemområde hur man balanserar didaktisk kompetens i fritidshem och i skola, vilket lärosätet också har uppmärksammat. Vid intervjuerna framkom att lärosätet planerar att följa upp detta, vilket bedömargruppen ser som positivt. Självvärderingen beskriver didaktik på ett generellt sätt, men preciserar inte vad det innebär att studenterna tillägnar sig denna kompetens. Genomförandet handlar mest om läroplansdidaktik, men inte om den specifika fritidshemsdidaktiken eller fritidsdidaktik. Därmed behandlas bara en viss del av den didaktiska kompetensen. Även intervjuerna synliggjorde att fritidshemmets pedagogik och didaktik inte är tydligt definierat och innehållsmässigt preciserat, vilket är en brist i utbildningens genomförande.Utbildningen säkerställer inte genom examination att studenterna har uppnått målet vid examen. Dock vill bedömargruppen framhålla styrkan i att de examinationer som genomförs är varierande och stöder olika lärstrategier. Sammanfattningsvis är kopplingen mellan den specifika fritidshemsdidaktiken och den praktiska tillämpningen inte tillräckligt tydlig, det vill säga det som kan kallas ämnesdidaktik för grundlärarutbildningen inriktning fritidshem.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår av självvärderingen att utbildningen ger studenterna förutsättningar för att utveckla målets färdigheter i takt med att de tillgodogör sig egna yrkeserfarenheter i det framtida arbetet. De examinationer som genomförs införlivar studenternas egna erfarenheter och deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Examinationerna integrerar också teori och praktik med utgångspunkt i ett autentiskt "case". I självvärderingen beskriver lärosätet ett gott exempel på hur ett specialpedagogiskt mål examineras utifrån ett helhetsperspektiv där såväl individaspekter som gruppaspekter och sociala aspekter ingår.

Det specialpedagogiska inslaget är starkt för att uppnå detta mål. Därutöver kopplas de praktisk-estetiska ämnena med användning av digitala verktyg in i ett kursmoment. Ett annat föredömligt initiativ som bedömargruppen vill lyfta fram är det särskilda kursmomentet i matematik, som har varierade arbetssätt och är integrerat i kursmålet som helhet. Lärosätet redovisar även på ett föredömligt sätt i självvärderingen hur progressionen i VFU är uppbyggd när det gäller förmågan att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Här framgår det att allt större krav ställs på studenternas självständiga förmåga att stimulera varje barns lärande. Även planering och genomförande av undervisning relaterat till skolämnet matematik förekommer. Som goda exempel på hur studenterna förbereds för att kunna anpassa den pedagogiska verksamheten till barns olika förutsättningar vill bedömargruppen nämna de många inslagen av olika uttrycksformer. Ett annat exempel på detta är fördjupningen inom det praktiskt-estetiska området.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Utbildningen erbjuder ett innehåll som möjliggör att studenterna utvecklar värderingsförmåga och förhållningssätt i fråga om såväl barns rättigheter som hållbar utveckling. Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras på olika sätt och vid ett flertal tillfällen under utbildningen. Ett exempel är momentet Barndomens land under den första terminen. Där står studenternas uttolkning av barnkonventionen i fokus genom en estetisk gestaltning. I en trailer för en tilltänkt film tar studenterna rollen som både filmskapare och som fiktiva representanter för olika organisationer såsom Unicef och Amnesty. Syftet med övningen är att träna studenterna i att ibland vara medvetna om barns perspektiv, men även att som vuxna anta ett barnperspektiv i beslut som rör barn. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på hur utbildningen integrerar teori och praktik.

Bedömargruppen anser att den beskrivna progressionen för detta mål är tillfredsställande. Det framkommer i självvärderingen att innehållet som betonas rör social hållbarhet, såsom demokratifrågor och vänskapsrelationer, och ekologisk hållbarhet. Vidare är mänskliga rättigheter, barns rättigheter och Salamancadeklarationen innehåll i kurserna. Studenternas kunskaper utvecklas och prövas i praktisk verksamhet genom att studenterna studerar värdegrunder i fritidshemspraktiken.

Det pågår ett utvecklingsarbete vid lärosätet för att tydliggöra helhetsperspektivet för måluppfyllelsen. Lärosätet bearbetar även olika dilemman mellan paragrafer i styrdokument. Exempelvis finns samverkan med ett annat lärosäte om barns rättigheter, samt programutvecklingsarbete om hållbar utveckling. Dessa två exempel ser bedömargruppen som goda initiativ för att utveckla måluppfyllelsen. Utifrån självvärderingen och intervjuerna anser bedömargruppen att detta mål uppfylls i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett jämställdhetsperspektiv präglar lärosätets arbete med att utforma och genomföra utbildningen. På en övergripande nivå införlivas ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande på alla nivåer. Studenterna får vid flera tillfällen möjlighet att arbeta med jämställdhetsfrågor, och deras förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten examineras på olika sätt. Lärosätet har en ambition att integrera jämställdhetsarbetet i och emellan alla utbildningar, vilket bedömargruppen ser som en god strategi för att förstärka måluppfyllelsen., och jämställdhetsfrågor är integrerade i värdegrundsinnehållet i flera av utbildningens kurser. Ett exempel är att en kurs behandlar könsrollsmönster och könsstereotyper inom ramen för populärkultur.

Lärosätet beskriver progression i att uppnå målet genom exempel på olika kursmoment, arbetssätt och examinationer. En viktig fråga som bedömargruppen inte ser som besvarad i underlagen är hur lärosätet arbetar med lärares och studenters medvetna förhållningssätt i frågan. Lärosätet pekar dock på olika utvecklingsarbeten som ligger framför dem, exempelvis en genomlysning av kurslitteraturen. Lärosätet är medveten om problematiken med att målet ska genomsyra hela utbildningen. Det finns planer på att lyfta in modellen med systematiskt jämställdhetsarbete i det välkända kvalitetshjulet, det vill säga att kartlägga, analysera, planera och genomföra ett utvecklingsarbete. Bedömargruppen ser detta som ett bra initiativ för att kvalitetssäkra målet.

I självvärderingen redovisar lärosätet att man har gjort en genomgång av kurslitteraturen för att se andelen manliga och kvinnliga författare. Balansen verkar vara god. Studenterna examineras i styrdokumentens innehåll med avseende på jämställdhet, och de examineras även i jämställdhetsperspektivet när sociologiska perspektiv behandlas och i relation till barns livsvillkor. I självvärderingen beskriver lärosätet att man har uppmärksammat dilemmat med att integrera jämställdhetsfrågor som del av värdegrundsinnehållet, och dilemmat med hur detta kan få genomslag i den praktiska verksamheten. Bedömargruppen anser därför att det är viktigt att analysera och följa upp detta arbete.

Sammantaget menar bedömargruppen att lärosätet kartlägger, analyserar, planerar och genomför jämställdhetsperspektivet i utbildningen på ett tillfredsställande sätt.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet följer upp utbildningens utformning och genomförande genom systematiska kurs- och programvärderingar. I självvärderingen ger lärosätet exempel på åtgärder som har vidtagits till följd av utvärderingarna, och det framgår att studenterna får möjlighet att ta del av resultat och uppföljning.

Programvärderingarna sker både kollektivt och individuellt med utgångspunkt i hur studenterna upplever att de har uppnått utbildningens examensmål. Eventuella förbättringsområden och förslag på åtgärder lyfts och formuleras. Underlaget används sedan för att skapa en helhetsbild av utbildningens utvecklingsbehov.

Kurs- och programvärderingar sker i ett system som är gemensamt för hela lärosätet. Utvärderingarna kompletteras även av studentdialoger. Studenter som behöver stöd fångas upp. Utbildningen kvalitetssäkras också inom ramen för högskolans kvalitetssäkringssystem, och följs upp genom årliga programrapporter som ligger till grund för dialog med ledningen. Kursvärderingarnas resultat kommuniceras till berörda ansvariga och lärare, och ingår även i det löpande kvalitetsarbetet. Lärosätet ger exempel på hur kurs- och programvärderingen har lett till förändringar i utbildningens utformning, vilket bedömargruppen ser som en tillfredsställande kvalitetssäkringsprocess.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utbildningen har en hög genomströmning som ligger över riksgenomsnittet. De flesta studenter avslutar utbildningen inom den planerade studietiden och avhoppen har minskat under senare år. Lärosätet gör analysen att detta bland annat beror på ett ökat söktryck till utbildningen, vilket har lett till högre antagningspoäng och därmed bättre rustade studenter. Även de basgrupper som studenterna tillhör under utbildningen ses som en bidragande orsak till ökad genomströmning, eftersom studenterna stöttar varandra under utbildningen i dessa grupper. Bedömargruppen menar att denna analys är rimlig och ser betydelsen av basgrupperna för studenternas kvarvaro i utbildningen.

Studiestöd finns för de studenter som behöver detta. Lärosätet är uppmärksamt på att följa upp avhopp från utbildningen, och överväger även att genomföra intervjuer med studenter som lämnar utbildningen. Detta ser bedömargruppen som ett bra initiativ för att följa upp studenternas studiesituationer. Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att lärosätet verkar för att studenterna ska kunna genomföra sin utbildning inom den planerade studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det att målet som berör studenternas ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete behandlas tillfredsställande i utbildningen. Det finns en tydlig röd tråd i utbildningen för att möjliggöra studenternas progression och att de tillägnar sig de ämneskunskaper de behöver i det kommande yrket. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att lärosätet behöver tydliggöra relationen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet och examination.

Målet som rör vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms tillfredsställande. Studenterna får kännedom om teorier och metoder i utbildningen och det finns en progression i förhållande till målet. Ett utvecklingsområde är att tydliggöra hur individuell examination av metodkunskap och vetenskapsteori sker i utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att målet som handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat är väl tillvarataget i utbildningen. Studenterna kan, i progression, utveckla dessa färdigheter och förmågor. Ett utvecklingsområde är att ytterligare utveckla studenternas möjlighet att självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat.

Målet som berör att studenterna vid examination visar förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik bedöms som inte tillfredsställande av bedömargruppen. Den fritids(hems)didaktik som är specifik för utbildningen behöver betonas mer, och detsamma gäller för kunskaperna om det specifika vetenskapliga fältet fritids(hems)pedagogik. Relationen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter och examination är inte tydlig, vilket gör att lärosätet inte säkerställer att målet uppfylls. Sammanfattningsvis saknas en tydlig koppling mellan delar av didaktiken och den praktiska tillämpningen, det vill säga ämnesdidaktik för grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem.

Det mål som handlar om att studenterna självständigt och tillsammans med andra ska kunna planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i syfte att stimulera varje elevs utveckling behandlas tillfredsställande i utbildningen. Det specialpedagogiska inslaget är starkt för att uppnå detta mål, och som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta lärosätets arbete med att koppla samman de praktiskt-estetiska ämnena med digitala verktyg. En styrka är utbildningens specialpedagogiska inslag. Vidare redovisar lärosätet på ett föredömligt sätt hur progressionen i den verksamhetsförlagda utbildningen är uppbyggd när det gäller förmågan att planera, genomföra och utvärdera undervisning.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det att målet som berör förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas tillfredsställande i utbildningen. Som ett gott exempel på hur teori och praktik integreras i förhållande till målet vill bedömargruppen lyfta lärosätets arbete med en estetisk gestaltning av barnkonventionen i form av en filmövning.

Ett jämställdhetsperspektiv finns inkluderat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Jämställdhetsfrågor finns också integrerade i flera kurser i utbildningen, och lärosätet har analyserat kurslitteratur och styrdokument ur ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet har även planer för ytterligare utvecklingsarbete i förhållande till området, vilket bedömargruppen ser som positivt.

Bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande. Utbildningens utformning och genomförande följs upp genom systematiska kurs- och programvärderingar, och lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Studiestöd finns för de studenter som behöver detta, och lärosätet är uppmärksamt på att följa upp avhopp från utbildningen.