Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätet tar in 40 studenter varje termin enligt självvärderingen. Enligt lärartabellen har endast lärare med minst 3 procent tjänstgöring tagits upp. Av dialogen med lärosätet framkom senare att två professorer är nyanställda, den ena med inriktning mot pedagogiskt arbete, den andra mot pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas utveckling och lärande. I lärartabellen är antalet lärare nästan 30, några av dessa är dock inte tillsvidareanställda och knappt hälften av dem är lektorer. Det finns en balans mellan yrkeskategorierna och flertalet har en lärarutbildning. Men i tabellen framgår också att lärosätet inte har tillräcklig personal med ämnesdidaktisk inriktning, och det gäller särskilt i svenskämnet.

Verksamma lärare i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har föreläsningar i utbildningen. Många av VFU-lärarna har handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng (hp) och är behöriga för aktuellt stadium och de ämnen som studenterna ska undervisa i under VFU-perioden. En högskolepedagogisk grundutbildning om 15 hp krävs för tillsvidareanställning vid lärosätet. Vid intervjuerna framgick att lärare kan ha delad tjänst, en del på lärosätet och en del i skolan. Av intervjuerna framgår också att lektorer är examinatorer på de självständiga arbetena och de är också handledare för självständiga arbeten på avancerad nivå. På grundläggande nivå kan adjunkter med viss vetenskaplig kompetens också vara handledare. Av intervjuerna framgår dessutom att lärosätet är väl medvetet om bristerna i den ämnesdidaktiska kompetensen och i svenskämnet och har ambitionen att starta en forskargrupp i ämnesdidaktik. Nyrekrytering av kompetens i svenskämnet pågår. Lärosätet arbetar också för att fler disputerade ska medverka i undervisningen.

Personalförsörjningsläget är ansträngt på lång sikt, men pensionsavgångar planeras tillsammans med närmaste chef för att möjligheten ska finnas att nyrekrytera i god tid. För att säkra kompetensen på längre sikt har ett samarbete om en forskarskola i pedagogiskt arbete inletts med Högskolan Dalarna. Av intervjuerna framgår att planerna är att lärosätet kommer att få åtta doktorandplatser i forskarskolan och lärosätets förhoppning är att den startar under hösten 2019. Ett samarbete sker också med närliggande kommuner om eventuell finansiering av kommundoktorander. För att stärka den vetenskapliga personalförsörjningen låter lärosätet dessutom adjunkter gå forskarutbildning.

Inom kompetensutveckling visar självvärderingen att varje lärare har möjlighet att utöver den fastlagda kompetensutvecklingstiden på 10 procent söka medel för pedagogisk utveckling. Lärare erbjuds olika kortare kompetensutvecklingsaktiviteter som exempelvis workshops, seminarieserier och högskolepedagogisk konsultation. Av självvärderingen framgår också att personalens kompetensutvecklingsbehov systematiskt följs upp genom utvecklingssamtal som genomförs av

närmaste chef minst en gång per år.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Utbildningen har en stark professionsanknytning och tillgången till undervisningslokaler är god enligt självvärderingen och intervjuerna. VFU-organisationen förefaller fungera väl. Den inledande terminen samläses med övriga fyra lärarprogram och enligt intervjuerna fungerar samläsningen på ett tillfredsställande sätt. Under hela utbildningen använder utbildningen enligt självvärderingen en lärplattform, där innehåll, mål och examinationer synliggörs och där kriterier för de olika betygsstegen på varje examination finns. Varje student tillhör en mentorsgrupp där en extern lärare från professionen fungerar som samtalsledare. Mentorsgrupperna har i stort sett varit framgångsrika.

Utbildningen anlitar verksamma lärare i olika kurser och stärker därmed den professionsinriktade miljön.

Den vetenskapliga miljön är betydligt svagare enligt självvärderingen och intervjuerna. Två forskargrupper finns, en med inriktning mot pedagogiskt arbete och en med inriktning mot inkludering. Studenterna möter representanter för forskargrupperna i föreläsningar, seminarier och som handledare och examinatorer. En svaghet är den ämnesdidaktiska forskningsmiljön, som är liten. Av intervjuerna framgår dock att det finns ett forskningsprojekt som är kopplat till svenska och svenska som andraspråk. Det framgår också av självvärderingen och intervjuerna att lärosätet är medvetet om att det vetenskapliga perspektivet måste stärkas. Det är en svaghet att lärosätet inte för ett resonemang om hur de i utbildningen och kurserna hanterar att de inte har forskningsmiljöer för de specifika skolämnena. Av intervjuerna framgår att lärosätet satsar på att stärka den vetenskapliga miljön dels med nyrekryteringar, dels med ambitionen att bilda en forskargrupp med inriktning mot ämnesdidaktik. Det nybildade vetenskapliga rådet kommer att få en viktig roll genom sin uppgift att strategiskt arbeta för att stärka lärosätets forskning. Av självvärderingen och intervjuerna framgår också att studenterna i stort sett bara får kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete genom artiklar, vilket måste ses som en svaghet.

Programmet fokuserar på tre ämnesövergripande områden: vetenskapligt förhållningssätt, utveckling av yrkesidentiteten och akademiskt skrivande. Det finns ett nära samarbete mellan forskning och utbildning, främst på ett formellt plan och genom akademins övriga sektioner. Utbildningen genomförde en självvärdering 2016 som visade på svagheter i forskningsanknytningen. Därför utarbetade de en åtgärdsplan och ett utvecklingsarbete vad gäller forskningsanknytningen pågår.

Bedömargruppen anser att mentorsgrupper är ett gott exempel på hur utbildningen kan stärka professionsanknytningen. Den vetenskapliga miljön är även fortsättningsvis ett viktigt

utvecklingsområde.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Sammantaget är personalresurserna tillräckliga, men kompetensen inom ämnesdidaktik och svenskämnet behöver stärkas. Den vetenskapliga miljön är svag. Lärosätet är väl medvetet om svagheterna i den vetenskapliga miljön och försöker på olika sätt att stärka den. Man har bland annat anställt två professorer och står i begrepp att starta en forskarskola tillsammans med Högskolan

Dalarna, vilket bedömargruppen ser som välkomna åtgärder.