Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande,

samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det finns en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen enligt vad lärosätet visar i självvärderingen och i intervjuer. I utbildningen som helhet integreras ämneskunskaper med didaktik, metodik och VFU. Det finns en progression i kurserna.

Undervisningsformerna och examinationsformerna varierar och är ändamålsenliga. Exempel på examinationsuppgifter ges. Studenterna har tillgång till en matematikintroduktion med digitala självtester. De måste till exempel klara kravnivån på de digitala självtesterna för att få betyget godkänt på en salstenta på en av kurserna.

Samtliga självständiga arbeten som granskats visar hög måluppfyllelse.

Måluppfyllelsen bedöms som hög, trots de svagheter som noterats avseende säkrandet av ämneskunskaper.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet arbetar enligt självvärderingen och intervjuerna med detta mål genom hela utbildningen på ett medvetet sätt och med väl genomtänkt progression och ökad komplexitet. Det verkar finnas god generell vetenskaplig kompetens för att kunna bedriva detta arbete med hög kvalitet i UVK och VFU. Men en fråga är hur studenterna förbereds för att kunna använda ämnesspecifika forskningsmetoder och vetenskapliga teorier som är anpassade efter ämnet. Undervisningsformerna och examinationsformerna varierar, exempel på tentamensfrågor ges och exempel på betygskriterier redovisas. Studenterna får praktisera intervju och observation men däremot inte kvantitativa metoder, vilket bör ses som ett utvecklingsområde. Lärosätet är medvetet om att de kvantitativa metoderna behöver få större utrymme. Lärosätet beskriver också kurser där studenten får förutsättningar för att tillgodogöra sig kunskap och förståelse om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Samtliga självständiga arbeten som granskats visar på hög måluppfyllelse.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelsen är hög trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är väl medvetet om. Framförallt är ämnesspecifika forskningsmetoder och vetenskapliga teorier anpassade efter ämne svagheter som bedömargruppen anser måste vara centrala utvecklingsområden.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter

samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen lärandemål och innehåll tydligt med en god koppling mellan examensmål, lärandemål och lärandeaktiviteter samt examination. I det kontinuerliga loggboksskrivandet samt i samtliga VFU-kurser får studenterna möjlighet att visa färdighet och förmåga genom att reflektera och dela med sig av tillägnade erfarenheter inom yrkesområdet. Denna "yrkesidentitetsportfolio" borde vara ett kraftfullt verktyg för att nå målet. Men både självvärdering och intervjuer visar att loggbokens användning och förankring har brister, och lärosätet ser ett behov av att ersätta loggboken med någon annan form av dokumentation. Ett annat utvecklingsområde är att involvera studenter i de forskningsgrupper som finns på lärosätet.

Exempel på examinationsuppgifter ges liksom betygskriterier för godkänt. Lärosätet framhåller samarbetet mellan verksamma pedagoger och mellan studenterna i VFU-uppgifter och mentorverksamheten. En del av målet uppfylls under VFU-perioderna där studenten tillsammans med VFU-läraren reflekterar. Av lärandemålen framgår att studenterna ska utgå från didaktisk forskning när de reflekterar.

Samtliga granskade självständiga arbeten som finns i urvalet visar på hög måluppfyllelse. Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det finns enligt självvärderingen en progression och en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen genom kedjan examensmål - lärandemål - lärandeaktivitet

- examination. Exempel på lärandemål och examinationsuppgifter liksom betygskriterier ges. Lärosätet använder sig av olika undervisningsformer och examinationsformer som är ändamålsenliga. Lärosätet framhåller också i självvärderingen och i intervjuerna att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en viktig instans för att nå måluppfyllelse och upptäcka svagheter i förmågan att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik. Studenterna får också genomföra praktiska övningar i den högskoleförlagda utbildningen.

VFU-läraren förser enligt självvärderingen och intervjuerna kursansvarig med underlag för bedömning av alla VFU-moment i alla kurser. Studenterna får endast ett VFU-besök från högskolan och de omfattande områden som ska bedömas inger farhågor om det finns en tillräckligt bred kompetens för att göra en rättssäker bedömning. Av intervjuerna framgår dock att lärosätet har ett nära samarbete med VFU-lärarna och att ett bedömningsunderlag finns för studenter och VFU-lärare att fylla i. I bedömningsunderlaget ska studenterna bland annat redovisa sina utvecklingsmål. Enligt intervjuerna träffar samordnarna VFU-lärarna regelbundet för erfarenhetsutbyte med en ambition att få en samsyn. För att stärka rättssäkerheten i bedömningen finns planer på att arbeta mer med VFU-team.

Lärosätet avser att utveckla arbetet med VFU till exempel genom fler VFU-besök och genom att utveckla tydligare kriterier för bedömning av studenternas prestationer under VFU-perioderna. Arbetet

kommer att slutföras under höstterminen 2018. Lärosätet arbetar också med att skapa och förstärka ett närmare samarbete med de VFU-lärare som tar emot studenterna under VFU-perioderna i syfte att ytterligare säkerställa studenternas metodkompetens och didaktiska kompetens. Lärosätet kommer att verka för högre besöksfrekvens på VFU-dagarna, som också kommer att vara mer programspecifika och förläggas i nära anslutning till VFU-perioderna.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelse nås trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är väl medvetet om.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Bedömning med motivering: Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det finns enligt självvärderingen en progression och en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen genom kedjan examensmål - lärandemål - lärandeaktivitet

- examination. Lärosätet använder sig av olika undervisningsformer och examinationsformer som är ändamålsenliga. Exempel på kriterier för godkänt resultat ges. Den högskoleförlagda utbildningen ger förutsättningar för studenterna att såväl självständigt som tillsammans med andra planera, diskutera, utvärdera och utveckla både undervisningen generellt och den specifika verksamheten på partnerskolan. Utformningen och genomförandet sker både under högskoledelen och VFU-delen där studenterna får arbeta med att skriftligt planera undervisningsmoment och aktiviteter, som de sedan genomför under VFU och som utvärderas och utvecklas både i samband med VFU och på högskolan. Det finns en progression i kurser som tar upp detta mål, först med fokus på studentens egen roll och sedan med fokus på eleverna. Lärosätet lägger stor vikt på självständighet vid progressionen.

Bedömningsunderlaget är det underlag som VFU-lärarna lämnar men också didaktiska planeringar, reflektioner kring planeringarna och reflektioner kring undervisningsinnehåll. Det förefaller som om VFU-läraren har den mest centrala rollen för säkringen av måluppfyllelsen för detta mål.

Även för detta mål väcks frågor om vilket underlag examinerade lärare har vid sin bedömning och också om antalet VFU-besök är tillräckliga för att göra rättssäkra bedömningar. En annan fråga som väcks är i vilken utsträckning säkerställandet av detta mål är rättssäkert. Bedömargruppen gör bedömningen att detta mål är uppfyllt trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är väl medvetet om.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det finns enligt självvärderingen en progression och en genomtänkt och inarbetad struktur för hur examensmålet ska uppfyllas i utbildningen genom kedjan examensmål - lärandemål - lärandeaktivitet

- examination. Lärosätet använder sig av olika undervisningsformer och examinationsformer som måste anses vara ändamålsenliga. Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas såväl verksamhetsnära som vetenskapligt och de examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Studenterna får möjlighet att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga aspekter under många kurser, bland annat i samband med analys av vetenskapliga artiklar. Undervisningen ger också möjlighet att problematisera hållbar utveckling i VFU, UVK och i flertalet ämneskurser.

Lärosätet har lokala mål för hållbar utveckling och för inkludering som behandlas ingående i kurserna. Inom inkludering bedriver lärosätet forskning och det är i relation till inkludering som bland annat konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen behandlas i olika kurser, dock inte särskilt ingående. I självvärderingen saknas en beskrivning av hur lärosätet arbetar med att hos studenterna utveckla en beredskap att agera när arbetet inte fungerar i önskvärd riktning, exempelvis när barn kränks av personal. Lärosätet ser det generellt som en utmaning att få studenterna att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar under sin utbildning utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Bedömargruppen gör bedömningen att måluppfyllelse nås trots vissa svagheter i utbildningen, som lärosätet är medvetet om.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har enligt självvärderingen sedan maj 2017 en handlingsplan för jämställdhetsintegrering som ska var riktningsgivande för hela verksamheten. Utbildningen ger studenterna möjlighet att utifrån ett problematiserande förhållningssätt sammanfläta teori och praktik om jämställdhet. Kön diskuteras och problematiseras, framförallt utifrån identitet, välmående och skolresultat. Studenterna får bland annat granska grundskoleverksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv och också föra teoretiska resonemang. Lärosätet ser dock behov av ett utvecklingsarbete för att jämställdhetsarbetet bättre ska kunna integreras i programmet.

Bedömargruppen gör bedömningen att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande på ett tillfredsställande sätt.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid lärosätet finns det enligt självvärderingen "Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram", vilket ska säkra att kurs- och programutvärderingar följer upp relevanta aspekter och utförs kontinuerligt. För lärarutbildningarna finns även en nyligen utvecklad rutin för kursutvärderingar som konkretiserar lärosätets riktlinjer. Lärosätet har också ett systematiskt

kvalitetsarbete med kursutvärderingar, kursrapporter och programmatris. Det finns en struktur på

organisationsnivå, där studenternas synpunkter tillsammans med lärarlagets erfarenheter av kurser utgör det huvudsakliga underlaget för analys och framtagande av förslag på utveckling av kursens mål, innehåll och genomförande med mera. Hur utbildningen ska hålla resultaten av utvärderingarna tillgängliga och hur de ska kommunicera dem med studenterna regleras i rutinen. Återkoppling av gjorda förändringar sker systematiskt till studenterna i samband med kursplanering och återkoppling sker också via programråd. Utbildningen använder kursrapporter i arbetet med att revidera kursplaner och de utgör ett underlag till programutvärderingar och utvecklingsarbete på programnivå. Dessutom har utbildningen utvecklat en programmatris som visar i vilka kurser olika examensmål examineras och hur lärandemål uttrycks. Av intervjuerna framgår att det inte finns några betygskriterier i programmatrisen, men de finns i den kurshandbok som studenterna får.

Självvärderingen visar att ett arbete med att grundlägga systematisk kvalitetsutveckling pågår. Detta innebär bland annat att rutiner för programutvärdering finns men ännu inte är fastställda, och det måste ses som en svaghet vilket lärosätet är medvetet om. Programutvecklingsgruppen ska skapa en god överblick över utbildningen som helhet och få kontinuitet i utvecklingen av programmet.

Lärarutbildningarnas programråd är en viktig instans för diskussioner om utvecklingsbehov och pågående utvecklingsarbeten. Av självvärderingen framgår inte om och i så fall hur man arbetar för att få en högre svarsfrekvens på utvärderingarna. Det förekommer lokala granskningar av utbildningar, för lärarutbildningarna 2016, som resulterade i en åtgärdsplan, men hur och med vilken frekvens de lokala utvärderingarna sker framgår inte av självvärderingen.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Av intervjuerna framgår att lärosätet gör en uppföljning av genomströmningen tre gånger per år. Genomströmningen ligger betydligt lägre än nationell nivå. Studierektor går också igenom studieresultaten under den första terminen och kontaktar de studenter som tagit få poäng. Intervjuerna visar också att lärosätet kontaktar dem som avbrutit sina studier för att få reda på orsaken. En vanlig orsak är att de valt fel utbildning. Enligt intervjuerna har seminarieledarna en stödjande funktion och en uppgift att fånga upp studenter som överväger att avbryta sina studier.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

En styrka i utbildningen är en medveten strategi med examensmål - lärandemål - lärandeaktiviteter - examination och ett systematiskt kvalitetsarbete.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse.

Samtliga självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse för ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen visar dock inte på ett övertygande sätt att studenterna får tillräckliga ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen inom delar av svenskämnet. För kunskap om ämnesspecifika forskningsmetoder och i synnerhet kvantitativa metoder finns svagheter i hur utbildningen är upplagd. Nästan alla självständiga arbeten visar ändå på hög måluppfyllelse i detta avseende.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det av underlagen att hög måluppfyllelse säkras för alla mål. Det finns dock vissa svagheter för ämnesdidaktik inom matematikämnet.

Bedömargruppen är också tveksamma till om det finns en tillräckligt bred kompetens och om det görs

tillräckligt många besök för att bedöma alla moment i den verksamhetsförlagda utbildningen på ett rättssäkert sätt. För att stärka rättssäkerheten planerar lärosätet för flera besök under den verksamhetsförlagda utbildningen och med mer teamarbete.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar lärosätet att man säkrar en hög måluppfyllelse. Hållbar utveckling problematiseras i ett flertal kurser och lärosätet har lokala mål för detta. Lärosätet bedriver forskning om inkludering, bland annat i relation till konventionen för mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Detta behandlas i flera kurser, dock inte särskilt ingående. Trots ovanstående ser lärosätet det som en utmaning att få studenterna att i sitt pedagogiska arbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Lärosätets arbete med jämställdhet är tillfredsställande. Under utbildningen får studenterna möjlighet att problematisera kring jämställdhet i flera kurser. Det framgår dock inte klart i vilken utsträckning detta genomsyrar hela utbildningen.

Underlagen visar att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Lärarutbildningens programråd är en viktig instans för diskussioner om utvecklingsbehov. Rutiner för programutvärderingar finns men är ännu inte fastställda. Vidare återkopplas förändringar systematiskt till studenterna i samband med kursplanering och vid

programråd.