Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att examensmålsmatrisen följs upp på ett konsekvent sätt. Det sker genom att lärosätet redovisar de kurser med tillhörande kursmål som examinerar detta mål och på så vis säkrar att studenterna kan nå examensmålet. Av examensmålsmatrisen framgår att det finns en väl genomarbetad länkning och progression i utbildningen. I matematik och svenska sker en större fördjupning. Med exemplet matematik visar lärosätet hur lärandemål, lärandeaktiviteter och examination hänger samman på ett systematiskt sätt. Olika insatser görs för att kompensera för studenternas bristande förkunskaper, till exempel räknestugor och problemlösning. Aktuell forskning handlar om matematikdidaktik, inte specifikt matematikvetenskap. Vid en genomlysning av programmet 2017 konstaterade svagheter i behandlingen av utvecklingsarbeten på utbildningen. Svagheterna har åtgärdats med hjälp av bland annat Learning studies.

Det framkom vid intervjuerna att de didaktiska och metodologiska delarna av ämneskurserna bör stärkas. Bedömningen är att lärosätet tydligare bör sätta yrkeskunskapen i fokus och tydliggöra relationen mellan ämne, ämnesdidaktik och ämnesmetodik för studenterna. En viktig punkt är att området förskoleklass behöver utvecklas. Det finns kompetens på lärosätet om barns lek och lärande. I svenskkurserna är kommunikationen inriktad på barn i förskoleklass, men bedömargruppen menar att det är viktigt att det blir tydligt för studenterna att de går en inriktning mot både förskoleklass och årskurs 1-3.

Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har både goda ämneskunskaper och goda kunskaper om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet säkerställer att studenterna uppnår målet genom en rad olika undervisningsformer och examinationer.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att examensmålsmatrisen följs upp på ett konsekvent sätt. Det sker genom att lärosätet redovisar de kurser med tillhörande kursmål som examinerar detta mål och på så vis säkrar att studenterna kan nå examensmålet. Av examensmålsmatrisen framgår att det finns en väl genomarbetad länkning och progression i utbildningen. Målet examineras främst på avancerad nivå i slutet av utbildningen, även om det vetenskapliga förhållningssättet startar redan under den första terminen. Av självvärderingen framgår att utbildningen lägger stor vikt vid progressionen i akademiskt skrivande.

Vid ett praxisseminarium under den avslutande kursen i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska studenterna visa att de kan föra en diskussion om hur de kan medverka till att utveckla verksamheten. Under den sista terminen examineras studenterna i kvalitativa och kvantitativa metoder. Eftersom den kvantitativa delen av målet har varit svagt har lärosätet reviderat kursplanen sedan 2017, så att studenterna får lära sig läsa, tolka och förstå kvantitativa forskningsdata. Enligt självvärderingen visar utvärderingar att studenterna har svårt att relatera vetenskaplig teori till yrkesutövningen. Det bekräftas också i intervjuerna. Med sin beskrivning visar lärosätet att samtliga aspekter av målet examineras, även om studenternas förståelse brister bitvis. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas i flera olika kurser där det också ingår särskilda examinationsuppgifter. Bedömargruppen menar att det är angeläget att lärosätet fortsätter att uppmärksamma och aktivt arbeta för att förbättra denna del av målet.

Nästan hälften av de självständiga arbetena i urvalet har brister som rör vetenskapsteori och kvantitativ metod. Av det samlade underlaget framgår att lärosätet identifierade problemet med brister i främst kvantitativ metod under 2016, och att lärosätet startade ett utvecklingsarbete för att åtgärda problemet under 2017. Även om detta utvecklingsarbete har visat på goda resultat fortsätter satsningen fram till 2019.

I intervjuerna framkom att det finns lärarkompetens i både kvalitativ och kvantitativ metod och att samtliga examinatorer är disputerade. Bedömargruppen menar att studenterna i sin utbildning har goda förutsättningar att lära sig och förstå vetenskapsteori, metodkunskap och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De svagheter som bedömargruppen har uppmärksammat i de granskade självständiga arbetena är av samma art som lärosätet själva har identifierat och åtgärdat genom ett utvecklingsarbete under 2017. Bedömargruppens uppfattning är dock att de åtgärder som vidtogs 2017 ännu inte har fått genomslag i de granskade självständiga arbetena. Den samlade bedömningen är att lärosätet säkerställer att studenterna når målet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Det framgår av självvärderingen att examensmålsmatrisen följs upp på ett konsekvent sätt. Det sker genom att lärosätet redovisar de kurser med tillhörande kursmål som examinerar detta mål. Målet examineras under såväl kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan som under ämneskurser och kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Som en särskild kvalitet vill bedömargruppen lyfta fram den tydliga länkning som lärosätet visar när det gäller måluppfyllelsen. Reflektionen över egna erfarenheter sker främst under VFU-kurserna. I slutet av utbildningen, alltså på avancerad nivå, ska studenterna diskutera egna och andras erfarenheter utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv.

Av självvärderingen framgår hur lärandemål, lärandeaktiviteter och examination hänger samman i exemplet svenska. I svenskämnets didaktik och metoder utvecklar studenterna kunskaper om elevers språk-, läs- och skrivförmåga. Genom fältstudier tränas studenterna i att observera elever och samla in underlag för kommande examensarbete. Även om länkningen är tydlig framgick det av intervjuerna att det finns otydligheter i hur forskningsresultat i svenska ska bidra till att utveckla yrkesverksamheten. Forskningen uppfattas som abstrakt och långt från den pedagogiska praktiken. Bedömargruppen ser allvarligt på att studenterna uppfattar brister i hur forskning i svenska kan bidra till yrkesverksamhetens utveckling. För den del av målet som handlar om förmågan att reflektera över forskningsresultat har utvärderingar visat att studenterna är kritiska till hur olika ämnen i utbildningen förhåller sig till forskningslitteratur. Bedömargruppen ställer sig positiv till de riktlinjer som lärosätet har fattat beslut om och som bland annat handlar om gemensamma principer för val av kurslitteratur som skapar progression och helhet genom utbildningen.

En majoritet av de självständiga arbetena i urvalet visar att studenterna har en fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat.

Bedömningen är att lärosätet arbetar systematiskt med att studenterna ska utveckla ett kritiskt och reflekterat förhållningssätt till egna och andras erfarenheter och till forskningsresultat, så att de när de lämnar utbildningen har goda förutsättningar att utveckla både sitt yrkeskunnande och skolan. Styrkan på lärosätet, såsom bedömargruppen uppfattar det, är att när problem identifieras genom utvärderingar sker åtgärder som förbättrar förutsättningarna för studenternas måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att målet examineras i såväl kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) som under ämneskurser och VFU-kurser. I UVK-kurser kan examinationen handla om att kunna diskutera didaktisk litteratur i förhållande till undervisningssituationer, eller att analysera intervjuer med verksamma lärare utifrån didaktiska perspektiv. Under VFU-kurserna ska studenterna i planering, genomförande och utvärdering utgå ifrån ämnesdidaktiska perspektiv. Under de två sista VFU-kurserna ska studenterna kunna motivera och reflektera över didaktiska inklusive metodiska val i undervisningen. Ämnesdidaktiken är konsekvent integrerad i ämnesstudierna.

Lärandemål och lärandeaktiviteter är skrivna på en generell nivå. Att kursplanemålen är specifikt skrivna för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3 är inte tydligt, med några få undantag. Av matrisen framgår exempelvis att studenterna i svenskämnets didaktik ska analysera och problematisera svenskämnesdidaktiska teorier och metoder som kan utveckla elevers språk-, läs- och skrivförmåga. I matematik ska studenterna arbeta med mönster i matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 samt med att utveckla kunskap om matematiska leksaker.

Av det samlade underlaget framgår att området förskoleklass behöver utvecklas. Det finns kompetens på lärosätet om barns lek och lärande. I svenskkurserna är kommunikationen inriktad på barn i förskoleklass, men lärare och ledning menar att mer behöver göras. Bedömargruppen menar att det är viktigt att det blir tydligt för studenterna att de går en inriktning mot både förskoleklass och årskurs 1-3.

I programrapporten från 2017, som sammanställdes av programrådet, efterfrågades mer ämnesdidaktik och metodik i ämnes- och UVK-kurser. Med anledning av denna utbildningsvärdering fattade lärosätet beslut i början av 2018 om att genomföra och följa upp förbättringar under 2019. Av självvärderingen och intervjuerna framgår att metodiken behöver lyftas fram tydligare både i ämnesdidaktiska kurser och i VFU-kurserna. Vissa konkreta åtgärder har vidtagits i exempelvis matematik, där man har infört Learning Studies för att tydliggöra metodiska inslag. Bedömargruppen delar lärosätets bedömning att metodiken är svagt beskriven i lärandemål och lärandeaktiviteter. Eftersom lärosätet har beslutat om ett utvecklingsprojekt för att förstärka metodiken, och eftersom man har avsatt tid för uppföljning, är bedömargruppens uppfattning att lärosätet har vidtagit åtgärder för att säkerställa att studenterna når målet.

Den samlade bedömningen är att lärosätet säkerställer att studenterna har förmåga att tillämpa ämnesdidaktik och metodik med relevans för förskoleklass och årskurs 1-3 när de lämnar utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Självvärderingen ger flera exempel på uppgifter från ämneskurser som handlar om att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen på ett systematiskt och successivt sätt. Under den första VFU-kursen handlar det om att på ett prövande sätt själv agera som lärare. Under VFU-kurs två och tre handlar det om att fördjupa förståelsen för lärares praktik, och om att reflektera över elevers lärande individuellt och i grupp. Under den sista kursen ska studenterna ha en helhetssyn på yrket, kunna agera som lärare och kunna medverka till att utveckla verksamheten. Under den avslutande kursen ska studenterna själva ansvara för stora delar av undervisningen. Bedömargruppen menar att det sker en tydlig progression i förmågan att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen.

Handledarnas kompetens är mycket betydelsefull för kvaliteten på VFU-kurserna. Av självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet är bekymrat över att så få handledare går den introduktionsutbildning i tre steg samt handledarutbildningen om 7,5 hp som lärosätet erbjuder. I introduktionsutbildningen ingår att handledaren får kunskaper om programmet och i vilket sammahang VFU-kurserna ingår i och att bli skicklig på att bedöma studenternas insatser under VFU-kurserna. Med det nuvarande systemet får alla studenter besök av lärare från lärosätet i tre av fyra VFU-kurser. Vid bedömningen av studenter används ett observationsschema som både handledare och student fyller i. Bedömargruppen menar att det är viktigt att lärare från lärosätet bedömer studenterna under VFU-kurserna, särskilt i ett system där kontakten mellan lärosäte och skolhuvudmän inte fungerar på ett önskvärt sätt.

Av självvärderingen framgår att det finns problem i kontakten mellan lärosäte och skolhuvudmän. Det är problematiskt för kvaliteten i VFU-kurserna. Ett så kallat partnerskoleprojekt startade i augusti 2017 för att stärka samverkan mellan lärosätet och skolhuvudmännen. En viktig del av projektet är att studenterna ska placeras på partnerskolor som VFU-lärare från lärosätet är knutna till. På det sättet ska varje enskild student examineras under varje VFU-kurs av en och samma examinator. Det ska skapa kontinuitet och därmed kvalitet.

Utvärderingar har visat att studenterna känner en viss osäkerhet i förmågan att bemöta alla elever i klassen. Lärosätet har konstaterat att det därmed finns moment som behöver förstärkas i ämneskurserna. Åtgärder har vidtagits och implementeringen ska börja 2019. Av intervjuerna framgick att lärosätet är medvetet om att samarbetet mellan lärosäte och skolhuvudmän brister till viss del. I augusti 2017 startade därför ett projekt där några av VFU-skolorna ingår. Som bedömargruppen uppfattar projektet är syftet att utveckla ett koncept som ska gå att använda i samtliga VFU-skolor på sikt. Kortfattat handlar projektet om att skapa mötesplatser mellan VFU-koordinatorer, studierektorer och kursledare för att stärka kvaliteten. Enligt såväl självvärderingen som lärosätesintervjuerna är en orsak till det bristande samarbetet mellan lärosäte och skolhuvudmän den hårt ansträngda arbetssituationen i skolorna. Huvudmännen ser ingen möjlighet att avvara lärare för att de ska gå introduktionsutbildningen. Lärare och ledning har stora förhoppningar till det ovan beskrivna partnerskoleprojekt som pågår. De menar att de avtal som ska slutas kommer att ge vinster både för skolorna och för lärosätet. Bedömargruppen ser positivt på det projekt som ska stärka kopplingen mellan lärosäte och huvudmän, men vill samtidigt påpeka vikten av att projektet kommer i mål snarast.

Inom de högskoleförlagda kurserna finns det goda förutsättningar för studenterna att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Av intervjuerna framgick att både lärare och ledning är fullt medvetna om behovet av att förbättra VFU-organisationen, och då särskilt genom avtal mellan lärosätet och skolhuvudmän. Lärosätet har fattat beslut om att en ny organisation ska vara på plats hösten 2019. Bedömargruppen ser allvarligt på den bristande kontinuiteten mellan lärosätet och skolhuvudmännen, men gör samtidigt bedömningen att lärosätet har en tydlig handlingsplan som gör det troligt att den nya organisationen kommer att vara på plats vid utsatt datum.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att examensmålet examineras i flera kurser. De olika delar som framträder i lärandemålen är värdegrundsfrågor, yrkesetiska aspekter, barns rättigheter, hållbar utveckling och forskningsetiska aspekter. Examinationen sker under ämneskurser, under kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och under kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Av självvärderingen framgår en tydlig länkning inom och mellan kurserna. Det samhälleliga perspektivet examineras genom värdegrundsfrågor och diskuteras i relation till uppdraget att utbilda demokratiska medborgare. I de tre första VFU-kurserna ska studenterna reflektera över hur handledare agerar i förhållande till värdegrundsfrågor. Delaktighet och inkludering är begrepp som examineras i den kurs som behandlar specialpedagogiska frågor. I svenska på avancerad nivå står barns olika villkor i ett internationellt perspektiv i fokus, och då behandlas barnkonventionen. Målets helhet examineras under den avslutande VFU-kursen.

Hållbarhet examineras utifrån ekologisk hållbarhet i kursen Naturorientering och teknik, medan mer sociala perspektiv på hållbarhet examineras i samhällsorienterande ämnen. Av självvärderingen framgår att hållbarhetsmålet som helhet inte examineras under någon kurs. Lärosätet har identifierat problemet och beslutade i början av 2018 att flera kurser ska "hållbarhetsmärkas". Kursen Naturvetenskap och teknik har påbörjat en revidering utifrån aspekten hållbarhet. Som bedömargruppen förstår det ska övriga kurser följa efter för att bli klara under 2019. Bedömargruppen menar att det är viktigt att hållbar utveckling som helhet beaktas i utbildningen.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid flera tillfällen i utbildningen. Den samlade bedömningen är att samtliga aspekter av målet behandlas på ett systematiskt sätt i utbildningens upplägg och genomförande, vilket gör det troligt att studenterna uppnår målet. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram utbildningens beslut att hållbarhetsmärka flera kurser.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår av självvärderingen att det sker flera olika initiativ inom ramen för jämställdhetsarbetet på lärosätet, och även aktiviteter inriktade mot studenter och utbildningen. Ett exempel är att alla examinationer ska vara anonyma. Lärosätet har tagit fram rutiner och ansvarsfördelning för stöd och alternativa former för examination. Rutinerna och ansvarsfördelningen har kommunicerats till studenter och anställda. Vidare framgår det av självvärderingen att lärosätet 2016-2019 driver ett pilotprojekt inom förskollärar- och grundlärarutbildningen inom ramen för Jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet (JiGU). Projektet fokuserar på könsbundna utbildningsval och utbildningsgångar och har resulterat i att man har implementerat aktuella jämställdhetsfrågor i utbildningen. Utbildningen har gått igenom kursmål, litteraturlistor och breddad rekrytering, och har sedan vidtagit åtgärder. När man gick igenom kurslitteraturen visade det sig att 36 procent av kurslitteraturen var skriven av män. Trots insatser konstaterar ledningen att manliga studenter får mer talutrymme och på det sättet blir positivt särbehandlade.

Enligt självvärderingen ingår kursmålet i kurser såsom Sociala relationer, Konflikthantering och ledarskap samt Lärande utveckling och didaktik. Andra frågor som är relevanta för jämställdhet och som behandlas i kurser är våld i nära relationer, kränkande särbehandling och frågor om att bära niqab under VFU-kurser. Studenterna får övning i att analysera och belysa olika situationer ur ett jämställdhetsperspektiv. Bedömningen är att utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målet om jämställdhet.

Den samlade bedömningen är att jämställdhetsperspektivet beaktas på ett adekvat sätt i utbildningen, även om det finns förbättringspotential när det gäller ansvarsfördelningen mellan lärosätets övergripande nivå och utbildningsnivån.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker/sker inte till relevanta intressenter.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet har ett välutvecklat kvalitetssystem som innefattar a) kursvärderingar, b) sammanställningar av kursvärderingarna (kursrapporter) och c) sammanställningar av kursrapporter, programvärderingar, examensmålsmatris, statisk över avhopp och betygsstatistik (årliga programrapporter). Studenterna har möjlighet att ingå i såväl beslutande som beredande organ.

Efter sista kursen på utbildningen genomförs en utbildningsvärdering. Bedömargruppen menar att studentdialoger är ett viktigt komplement till övrig utvärdering. Studentdialogen genomförs av programledare och innefattar mellan tre och sex studentrepresentanter. Kollegiegranskning av några utvalda kurser genomförs årligen. Man anordnar också ett seminarium där en utsedd granskare och kursledare diskuterar kvalitet, vilket är en modell som bedömargruppen vill lyfta fram som kvalitetsdrivande. En annan insats som bedömargruppen vill uppmärksamma är en matris över lärandemål. Med hjälp av en matris, som visar var i utbildningen de olika examensmålen behandlas, kan lärosätet ha kontroll över helheten i utbildningen.

En utmaning som självvärderingen beskriver är att kursrapporter och programrapporter behöver bli en mer integrerad del av kvalitetsarbetet. Hur lärosätet arbetar för att höja svarsfrekvensen på kursvärderingarna framgår inte av underlagen. Studentdialoger lyfts upp som ett bra komplement till utvärderingar. Vad gäller svarsfrekvens på programvärderingar kan resultatet inte bli bättre än vad det är i dagsläget, och bedömargruppen vill lyfta detta som ett gott exempel.

Bedömargruppen bedömer att uppföljningen av utbildningens genomförande fungerar väl. Det framgår av självvärderingen att lärosätet genomgående utvärderar hur studenterna uppfattar att undervisningen fungerar i relation till kursmålen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Enligt statistiken över kvarvaro ligger lärosätet någon procentenhet över riksgenomsnittet på 77 procent. Självvärderingen problematiserar kvarvaron och menar att hög kvarvaro inte nödvändigtvis är en kvalitetsmarkör. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har skapat tydliga "trösklar" så att studenterna måste uppnå nödvändiga förkunskaper innan de kan gå vidare i utbildningen. För att stödja studenterna under utbildningen finns språkstöd och studievägledare som också kan fånga upp de studenter som fastnar vid trösklarna. Den samlade bilden är att lärosätet arbetar systematiskt arbetar för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig examensmålen. Andelen nöjda studenter redovisas i självvärderingen på ett förtjänstfullt sätt för varje mål. Bedömningen är att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Sammantaget visar underlagen att måluppfyllelsen är hög inom samtliga kunskapsformer. Examensmatrisen visar att lärosätet har god kontroll över var och när ämneskunskaper presenteras i utbildningen. Det finns därmed en väl genomtänkt länkning och progression i utbildningen.

När det gäller kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna har goda ämneskunskaper och kunskaper om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten. Lärosätet bör tydligare sätta yrkeskunskapen i fokus och tydliggöra för studenterna relationen mellan ämne, ämnesdidaktik och ämnesmetodik. En viktig punkt är att området förskoleklass behöver utvecklas. Det finns kompetens på lärosätet om barns lek och lärande. I svenskkurserna är kommunikationen inriktad på barn i förskoleklass, men bedömargruppen menar att det är viktigt att det blir tydligt för studenterna att de går en inriktning mot både förskoleklass och årskurs 1-3. Vetenskapsteori och metodfrågor presenteras successivt under utbildningen. Eftersom de kvantitativa delarna av metodutbildningen har varit svaga har lärosätet reviderat kursplanerna. Det finns god kompetens inom såväl kvalitativ som kvantitativ metod på lärosätet, och samtliga examinatorer är disputerade på området. Trots kvalitativt starka strukturer visar de granskade självständiga arbetena på brister. Bedömargruppen menar att dessa kan hänföras till att de åtgärder som lärosätet satte in under 2017 inte fått genomslag ännu i de granskade arbetena.

När det gäller kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att måluppfyllelsen är hög inom samtliga mål. Lärosätet arbetar systematiskt med att utveckla studenternas kritiska reflekterande förhållningssätt till egna och andras erfarenheter. När det gäller studenternas förmåga att reflektera över forskningsresultat och deras användning i den pedagogiska praktiken har studenterna framfört kritik. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att bli tydligare inför studenterna med relationen mellan forskning och yrkespraktik. Ämnesdidaktiken är helt integrerad i ämneskunskapen på utbildningen, vilket bedömargruppen tycker är positivt. Däremot är metodiken relativt osynlig i utbildningen vilket också studenterna har påpekat. Lärosätet har beslutat om åtgärder att förbättra metodikens ställning. Under kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) examineras studenternas förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Lärosätet har en bedömningsmatris som handledare och studenter fyller i och som sedan fungerar som utgångspunkt för samtalet med VFU-lärare från lärosätet. En svaghet enligt bedömargruppen är VFU-organisationen. Lärosätet behöver skriva avtal med skolhuvudmännen som säkrar studenternas utbildning i VFU-kurserna. Eftersom lärosätet har satt igång flera projekt som syftar till att just stärka banden mellan lärosätet och skolhuvudmännen, och eftersom man har fastställt tid för uppföljning, menar bedömargruppen att situationen ändå är tillfredsställande.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt visar underlagen att måluppfyllelsen är hög. Bedömargruppen menar att lärosätet arbetar på ett tillfredsställande sätt med de mål som handlar om vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Mänskliga rättigheter behandlas i utbildningen. Hållbar utveckling examineras, men behöver stärkas i utbildningen ytterligare.

Jämställdhetsfrågor står högt på agendan både på lärosätet i stort och under utbildningen. Utbildningens innehåll, utformning och genomförande beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv. Det finns dock förbättringspotential när det gäller ansvarsfördelningen mellan lärosätets övergripande nivå och utbildningsnivån.

Kvalitetssäkringssystemet är robust och ger studenterna möjligheter att delta på samtliga nivåer. Dock är det bitvis svårt att engagera studenter att delta. Utbildningen verkar för att studenterna ska genomföra utbildningen inom den planerade studietiden. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har skapat tydliga "trösklar" som ser till att studenterna har uppnått nödvändiga förkunskaper innan de kan gå vidare i utbildningen.