Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Graden av vetenskaplig kompetens bedöms vara adekvat för utbildningens innehåll och genomförande. Grundlärarutbildningen mot fritidshem har 15 lärare varav 8 är disputerade. Inga professorer, docenter eller doktorander ingår i lärargruppen. Helhetsbedömningen ser bra ut med reservation för att fem adjunkter saknar magisterexamen. Under intervjuerna framkom att lärosätet sedan 2018 antar 80 studenter per år till utbildningen. Tidigare antogs 60 studenter. Endast en av lektorerna har en yrkesexamen med inriktning mot fritidshemmet, och denna lektor har endast 9 procent av sin tjänst i utbildningen. Bedömargruppen bedömer därmed den vetenskapliga kompetensen med särskilt fokus på fritidshemmet som svag. Dock har lärosätet en uttalad ambition att stärka forskningen inom det fritidspedagogiska fältet. Det har inte skett någon rekrytering med direkt koppling till fritidspedagogik, vare sig när det gäller professorer, lektorer eller doktorander, även om nyrekrytering pågår inom angränsande områden. Det finns en doktorand på institutionen inom området lärande i mångkulturella samhällskontexter, och ytterligare en doktorand kommer att antas. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att stärka den vetenskapliga kompetensen inom det fritidspedagogiska området.

Formellt sett är graden av professionsrelaterad kompetens låg. Endast en av de sex lektorerna har en lärarutbildning med inriktning mot fritidshem. Alla adjunkter utom tre har någon form av lärarexamen, och fyra av de lärarutbildade adjunkterna har inriktning mot fritidshemmet. Trots att det bara är en av sex lektorer som har lärarutbildning med inriktning mot fritidshem finns ändå en tydlig ambition att utveckla professionskompetensen mot fritidshemmet bland utbildningens lektorer. Samtliga åtta disputerade lärare besöker studenterna under deras verksamhetsförlagda utbildning vid fritidshem som en del av sin kompetensutveckling. Det ser bedömargruppen som en bra strategi för att använda och stärka den befintliga kompetens som finns inom personalstyrkan. Därmed anser bedömargruppen att den professionsrelaterade kompetensen håller en godtagbar nivå.

Lärarnas pedagogiska kompetens säkerställs främst vid anställningen, där samtliga lärare förväntas ha genomfört en högskolepedagogisk utbildning som ger behörighet. Lärosätet erbjuder annars denna utbildning i samband med nyanställning. Lärosätet har ett stort antal pedagogiska kurser och även handledarutbildning för handledare i skolan. Det framgår dock inte om detta innebär att samtliga lärare har genomgått sådan utbildning eller inte. Bedömargruppen anser att det är viktigt att samtliga universitetslärare har högskolepedagogisk utbildning och att samtliga handledare har genomgått handledarutbildning.

Avseende kompetens på kort sikt arbetar lärosätet med att kompetensutveckla sin personal. Adjunkter har 10 procent av sin tid avsatt för kompetensutveckling, och lektorer har 20 procent avsatt för kompetensutveckling och forskning. På lång sikt har universitetet en god systematik för kompetensförsörjning som säkerställer lärarkompetensen vid fritidslärarutbildningen. En annan positiv aspekt är att det centrala arbetslag som har det övergripande ansvaret för utbildningen arbetar inom såväl fördjupningsämnet som den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen. Det medför att lärarna har en god helhetsuppfattning. Ett gott exempel är att institutionen Barn, unga, samhälle (BUS), som ansvarar för det fritidspedagogiska området, gjorde två specifika satsningar på kompetensutveckling för samtlig personal under vårterminen 2018. Flera satsningar på en ökad och fördjupad kompetens görs också 2018-2019, vilket borgar för en adekvat lärarkompetens på lång sikt. Under perioden 2017-2019 har lärosätet rekryterat sex nya medarbetare till gruppen. En tydlig satsning för institutionen har varit att anställa medarbetare med gedigen erfarenhet av arbete i fritidshem, antingen fritidspedagoger eller grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Man har också velat anställa forskarutbildade medarbetare.

Sammantaget ser bedömargruppen att lärosätet bedömningsgrunden är tillfredsställande. Bedömargruppen anser att det är positivt att det pågår aktiviteter för att stärka samverkan mellan forskande personal (som har relativt svag professionsanknytning) och professionskompetent personal (som har relativt svag forskningskompetens) och anser att det är angeläget att lärosätet fortsätter arbetet med att stärka samverkan mellan dessa två grupper.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att det finns pågående och planerad forskning inom området fritidspedagogik. Forskargruppen Childhood and Education bedriver barndomssociologisk forskning med anknytning till det fritidspedagogiska området, liksom forskargruppen Philosophical studies of Education. Ett pågående forskningsprojekt berör fritidshemmet som arena för digital kompetens, och ett annat handlar om hur kulturell mångfald skrivs fram i styrdokument riktade mot fritidshemmet. Lärosätet har även beviljat medel för att stärka forskningsanknytningen i utbildningen, och medlen ska bland annat användas till att skriva en antologi där fritidshem och forskning står i fokus. Ingen av de disputerade lärarna har dock disputerat inom områden som är direkt kopplade till fritidspedagogik, även om några av områdena kan ha bärighet på det fritidspedagogiska området (till exempel etnologi, media och kommunikation).

Bedömargruppen anser att det är positivt att det pågår aktiviteter för att stärka samverkan mellan forskande personal och professionskompetent personal. Samtidigt menar bedömargruppen att det finns en klyfta mellan förhållandevis lågutbildad men professionskompetent personal och högutbildad personal med mindre förankring i fältet. Utbildningsmiljön är professionsinriktad genom en nära samverkan med yrkesverksamheten i form av verksamhetsförlagd utbildning och de medverkande lärarnas och forskarnas yrkesexamen eller forskning. Den professionsinriktade miljön förstärks vidare genom att lärare från partnerskolorna deltar i moment under lärosätesförlagda kurser och i pågående forskningsprojekt. Studenterna erbjuds möjligheter att både inom undervisningen och i egna projekt ta del av den forskning som pågår. I utbildningen används bland annat videoinspelat material, så kallade "case", för att stärka studenternas kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt om dess betydelse för yrket. Dessa "case" ska också stärka studenternas förmåga att koppla samman teori och praktik, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Förhållandet professionskompetens och forskningskompetens verkar dock vara uppdelad mellan yrkeskompetenta adjunkter å ena sidan och forskningskompetenta lektorer med betydligt svagare koppling till fältet å andra sidan. Lärare som undervisar i utbildningen är med i olika forskningsprojekt, vilket gör att utbildningen får ett nära samband mellan forskning och utbildning. De studenter som medverkar i försöksverksamheten får även vara delaktiga i skolans kvalitetsarbete, vilket leder till att de utvecklar en förståelse för hur systematiskt kvalitetsarbete fungerar. Bedömargruppen ser att ett utvecklingsområde för lärosätet är att ytterligare verka för att minska klyftan mellan den professionsinriktade och forskningsinriktade verksamheten.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms sammantaget vara tillfredsställande. Graden av vetenskaplig kompetens är sammantaget adekvat, men bedömargruppen ser att den vetenskapliga kompetensen inom det specifikt fritidspedagogiska området är svag eftersom enbart en av åtta disputerade lärare har yrkesexamen med inriktning mot fritidshem. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att stärka den vetenskapliga kompetensen inom det fritidspedagogiska området. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms som adekvat, om än något svag. En av lektorerna som arbetar i utbildningen har en lärarutbildning med inriktning mot fritidshem och av adjunkterna har fyra lärarutbildning med inriktning fritidshem. Därför är det enligt bedömargruppen också ett utvecklingsområde att ytterligare stärka kopplingen till fritidshem inom personalgruppen.

Positivt är dock att de undervisande lektorerna också är lärare inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och besöker studenterna under VFU: n. Det är också positivt att de undervisande lektorerna har ambitionen att skapa en gemensam plattform för kompetensutveckling. Vidare är det positivt att det finns ett välutvecklat partnerskap med skolhuvudmännen. Lärosätet har gjort flera satsningar på fördjupad kompetens inom personalgruppen under perioden 2017-2019. Bland annat har man anställt nya medarbetare med erfarenhet av arbete i fritidshem, vilket borgar för en adekvat lärarkompetens på lång sikt.

När det gäller utbildningsmiljön visar lärosätet att det finns forskning som är relevant för området fritidspedagogik. Dessutom har lärosätet satsat på att stärka forskningsanknytningen i utbildningen, vilket är positivt. Bedömargruppen menar dock att ett utvecklingsområde är att ytterligare utveckla och stärka relationen mellan den professionsinriktade och forskningsinriktade verksamheten. Dessutom behöver lärosätet utveckla samverkan mellan forskande personal, som har relativt svag professionsanknytning, och professionskompetent personal. Sammantaget bedöms området som tillfredsställande, och bedömargruppen ser att utbildningens samtliga delar hänger ihop.