Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper inom det fritidspedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Bedömargruppen anser att upplägget av fördjupningsämnet fritidspedagogik är teoretiskt mycket ambitiöst utformat. De sex kurserna inom fördjupningsämnet inleds med kurser som grundlägger kunskaperna om det fritidspedagogiska uppdraget samt om barndomar och barndomars villkor. Innehållet fördjupas successivt med förståelse för kulturella och kommunikativa processer och dess betydelse för fritidshemmets verksamhet. Dessutom gör man kopplingar till forsknings- och utvecklingsarbete. I samtliga kurser finns en koppling till aktuell och relevant forskning som mynnar ut i ett självständigt arbete i slutet av utbildningen.

Bedömargruppen anser att det finns en tydlig röd tråd genom utbildningen som säkrar progression, men att det utifrån det samlade underlaget inte är tydligt hur man i utbildningen kopplar ihop verksamhetsförlagd utbildning (VFU), den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och fördjupningsämnet fritidspedagogik. Det är inte heller tydligt hur VFU integreras med och kopplas till professionen. Förutom kurser som berör barns kunskapsutveckling får studenterna också delta i kurser om konflikthantering och pedagogiskt ledarskap för att förstå sin egen roll i verksamheten. Studenterna får även problematisera verksamheten och utforma projektskisser som ska kunna användas för verksamhetsutveckling. Studenterna examineras individuellt genom skriftliga inlämningar, muntliga framställningar och genom dramaövning i grupp. Återkoppling till studenternas egna konkreta erfarenheter från exempelvis VFU hade troligen bidragit ytterligare till att uppnå de kunskaper som krävs för yrkesutövningen. Därför ser bedömargruppen att ett utvecklingsområde är att stärka kopplingen mellan fördjupningsämnet, UVK och VFU.

Även i de självständiga arbetena framstår detta mål som väl tillgodosett. Åtta av de nio granskade arbetena har bedömts som tillfredsställande i förhållande till målet. Utifrån det samlade underlaget ser bedömargruppen att målet uppfylls.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Upplägget av arbetet med vetenskaplig teori och vetenskapliga metoder är teoretiskt ambitiöst och utbildningen arbetar särskilt för att öka studenternas akademiska litteracitet. Samtidigt redovisar lärosätet att studenterna har upplevt vetenskapsteorin som "luddig och flummig", och att man har haft problem med att göra relevanta kopplingar till fritidshemmets verksamhet. Detta har lärosätet försökt åtgärda genom kommande kompetensutvecklingsinsatser bland lärarna för att förtydliga det vetenskapsteoretiska innehållet. Det finns problem med att tydligt definiera och avgränsa vetenskapsteori som är relevant för och har koppling till fritidshemmets verksamhet, men i och med de åtgärder som har vidtagits för att stärka undervisningen inom det vetenskapsteoretiska området visar lärosätet att man har tagit studenternas svårigheter på allvar och att man verkar för att åtgärda dessa.

Lärosätet arbetar också med att öka kompetensen på det kvantitativa fältet, som är mindre prioriterat och synligt i utbildningen. Åtgärderna innefattar såväl nyrekrytering som kompetensutveckling för befintlig personal. Dessutom är det en svaghet att kvalitativa metoder och tekniker överväger medan kvantitativa forskningstekniker marginaliseras i utbildningen. Som ett led i att hantera denna svaghet håller lärosätet på att rekrytera en disputerad lärare och en professor med kvantitativ inriktning. Under hösten 2018 genomförde dessutom lärosätet en satsning på kompetensutveckling för alla medarbetare i kvantitativ metod. Dock belyser utbildningen inte träning i att samla in data från exempelvis intervjuer. Bedömargruppen konstaterar att den relativt sparsamma behandlingen av kvantitativa metoder i utbildningen också avspeglas i studenternas metodval i de självständiga arbetena. Studenterna väljer i första hand att arbeta med kvalitativa metoder.

Eleverna i fritidshemmet är knappt synliga alls i de upplägg som lärosätet beskriver i självvärderingen. Detsamma gäller för hur den beprövade erfarenheten genomsyrar utbildningen. Inte heller lärosätesintervjuerna tydliggjorde hur relationen mellan innehållet i fördjupningskurserna integreras och relateras till yrkespraktiken. I kursen Forskning, utveckling och utvärdering består examinationen av att studenterna i ett seminarium och utifrån ett skriftligt underlag analyserar, problematiserar och kritiskt reflekterar över forskningsprocessens olika delar. Studenterna ska också i en text formulera syfte och frågeställningar, redogöra för tidigare forskning och teori inom ett valt område från det utbildningsvetenskapliga fältet samt diskutera metoder. Vidare diskuterar studenterna vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån material från den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är dock inte klart vilka material det handlar om eller hur den praktiska fritidshemsverksamheten integreras i utbildningen. Bedömargruppen anser att kopplingen mellan teoretiska moment och praktiska moment är svag, och att detta är ett utvecklingsområde för lärosätet.

I granskningen av de självständiga arbetena uppfyllde majoriteten av dem målet. Av de som uppvisade brister handlade dessa framför allt om svag vetenskapsteoretisk förståelse och motivering av metodval. Utifrån det sammantagna underlaget bedöms målet som uppfyllt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen anser att utbildningen har en systematik som bygger på progression där studenterna ställs inför allt större utmaningar under kursernas gång. Det finns en tydlig koppling till aktuell forskning som studenterna också får möjlighet att diskutera, reflektera över och fördjupa sig i. Lärosätet reflekterar själva över att det har funnits svagheter i att säkerställa målet för samtliga studenter. Utbildningen har reviderats för att ytterligare stärka forskningsförankringen och för att träna studenterna i akademiskt skrivande. Det ser bedömargruppen som positivt. Däremot framkommer det inte i det samlade underlaget att studenterna tillvaratar, systematiserar och reflekterar över egna och andras erfarenheter, vilket bedömargruppen ser som ett område som skulle kunna utvecklas ytterligare i utbildningen.

Under den första kursen i fördjupningsämnet är studenterna på sin partnerskola under en vecka. Där ska studenterna lära känna yrket och genomföra en intervju i form av en livsberättelse som tar fasta på handledarens erfarenheter av yrket. Sedan jämför studenterna sina egna erfarenheter med handledarens och med andra studenters. Progressionen består i att studenterna till en början ska reflektera över sina erfarenheter för att senare kritiskt värdera läraruppdraget och dra slutsatser om den egna professionsutvecklingen. Studenterna examineras även i att skapa ett projekt som ska kunna leda till att utveckla yrkesverksamheten. Ett annat utvecklingsområde är att stärka hur studenterna bidrar till att utveckla yrkesverksamheten och yrkesområdets kunskapsutveckling. Bedömargruppen anser att studenternas egna praktisk-pedagogiska erfarenheter och analysen av dessa verkar få stå tillbaka för den teoretiska, vetenskapliga grunden. I granskningen av de självständiga arbetena uppfyller majoriteten av arbetena målet vilket visar att studenterna tillgodogör sig kunskaper i undervisningen och sammantaget bedöms bedömningsgrunden som tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det fritidspedagogiska området och inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Lärosätet visar att utbildningen är uppbyggd på ett bra sätt som leder till att både didaktik och metodik prövas teoretiskt och praktiskt och därmed ger en god bas till yrkesutövningen. En positiv aspekt som framkom i intervjuerna är att varje kurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) utformas individuellt för att passa den enskilda studentens professionsutveckling. Bedömargruppen anser dock att flera av de ämnen som lärosätet nämner främst anknyter till skolans område, som matematik, naturvetenskap, språklig utveckling, läs- och skrivsvårigheter och hälsofostran. Alla dessa områden finns i läroplanens fjärde kapitel i de centrala områdena och är på det sättet helt korrekta. Det finns ett antal goda exempel på didaktik, ämnesdidaktik och metodik i kursen Lek och lärande i olika miljöer och i utbildningens arbete med barns kulturella förståelse och kommunikativa utveckling. Det som däremot inte är lika synligt i utbildningen är de delar som är specifika för just fritidshemmet, till exempel det gruppbaserade arbetet, goda kamratrelationer, förtrogenhet med demokratiska principer och liknande. Det är områden som också kräver (ämnes-) didaktiska kunskaper. Konfliktlösning och sociala relationer behandlas ingående i teoretisk form i det man betecknar som en renodlad kurs i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) tidigt i utbildningen. I det samlade underlaget framkommer att studenterna under den tredje VFU-kursen ska uppmärksamma och visa handlingskraft i konfliktsituationer samt kunna hantera värderingsfrågor och mobbning. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde att ytterligare förstärka de områden som är centrala för fritidshemmet i förhållande till didaktiken.

Fördjupningen av och fokus på tillämpningen av didaktik, ämnesdidaktik och metodik ligger till stor del i VFU-kurserna, men det finns även kopplingar in i den campusförlagda utbildningen. Under den första kursen i fördjupningsämnet lägger studenterna grunden till didaktisk förståelse genom att de studerar didaktiska och metodiska frågor som bland annat behandlar planering, läroplanskoppling, stoffurval, tid, miljö, elevgrupp (individuellt och kollektivt), syfte, mål, återkoppling och utvärdering. Vid lärosätesintervjun framkom att lärare från fritidshem inte alltid är involverade i uppgiften. Digital kompetens och lärande i fritidshemmet är en ny kurs som är utformad utifrån en upplevd brist i utbildningen. En del av kursen handlar om att studenterna ska genomföra projekt som ett led i fritidshemmets kvalitetsarbete.

Tillämpningen av didaktiken beskrivs till stor del som förlagd till VFU, men med kopplingar till de campusförlagda kurserna. VFU examineras genom trepartssamtal och examinerande seminarier. Utifrån det samlade underlaget anser bedömargruppen att målet uppfylls, men det finns flera utvecklingsområden för lärosätet. Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att det finns ett avstånd mellan den mycket ambitiösa och seriösa teoretiska grunden och VFU-kurserna, där studenternas arbete i viss mån får underordna sig teorin. Dessutom ser bedömargruppen att det saknas en tydlig beskrivning av vilken betydelse lärosätet ger begreppet ämnesdidaktik i fritidshemsmiljön. Vid intervjuerna framkom även att studenterna har VFU både i årskurs F-3 och årskurs 4-6. Bedömargruppen ser det som problematiskt att studenterna inte gör sin VFU i fritidshemmet i tillräckligt stor omfattning. Här har lärosätet ett utvecklingsområde.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Bedömargruppen anser att lärosätet bedriver en god verksamhet för att ge studenterna verktyg att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten. Bedömargruppen ser UVK-kursen Utveckling, lärande och specialpedagogik som särskilt väl anpassad för att säkerställa att studenterna når detta mål. Kursen lägger speciellt fokus vid elever i behov av särskilt stöd, och det framkommer också att studenterna under kursen utvecklar sina insikter om samspelet mellan lärandepraktiker, lärares förhållningssätt samt individens utveckling och lärande. Ett annat gott exempel på hur utbildningen uppfyller målet är trepartssamtalet, där studenterna ska använda andras beprövade erfarenheter för att formulera slutsatser om hur den egna undervisningen ska kunna utvecklas. En annan mycket positiv aspekt är att utbildningens lokala mål om interkulturalitet och andraspråksperspektiv är synliga genom hela utbildningen. Som exempel på hur lärosätet tränar studenterna i att både självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i förhållande till målet framhåller man arbetet i arbetslagen under VFU. Även uppgifter inom digitalt lärande syftar till att träna denna förmåga.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Det framgår av självvärderingen att lärandemålet är tydligt framskrivet i utbildningen och att det finns en klargjord progression och koppling mellan de olika kurserna. Bedömargruppen anser att studenterna utvecklar förmågan att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Kopplingen till barnkonventionen finns med i ett flertal kurser, liksom arbetet med hållbarhet. Ett gott exempel är den tredje kursen inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), där studenterna ska redogöra för hur personliga värderingar, värdegrundsfrågor och etiska överväganden har präglat den egna undervisningen och det egna ledarskapet. Barnkonventionen och barns rättigheter är en tydlig och tidig utgångspunkt för det fritidspedagogiska området. Även i övrigt anser bedömargruppen att målet framstår som ingående behandlat i en rad kurser och ur en rad olika perspektiv.

Lärarutbildningens två lokala mål om interkulturalitet och andraspråksperspektiv speglas på ett mycket medvetet sätt ur olika synvinklar. Det speglas också i flera olika kurser som behandlar frågor som rör såväl etik som klass, genus och etnicitet. Även den vetenskapliga aspekten är väl framskriven. Studenternas förmåga i det pedagogiska arbetet utvecklas, prövas och examineras framför allt under VFU-kurserna, men deras förmåga att göra vetenskapliga, samhälleliga och etiska bedömningar utvecklas, prövas och examineras även inom ramen för kurserna i fördjupningsämnet och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Examensmålet introduceras i fördjupningsämnets första kurs som tar fasta på barnkonventionen och arbetet med barns grundläggande rättigheter.

Flera av de exempel som lärosätet lyfter visar att aspekterna bearbetas ur ett teoretiskt perspektiv. Social hållbarhet betonas exempelvis under kursen Digital kompetens och lärande i fritidshemmet. Bedömargruppen menar dock att detta inte examineras i någon högre grad. Sammantaget ser bedömargruppen att målet uppfylls, men att det finns utvecklingsområden i hur målet examineras. Det gäller särskilt hållbar utveckling.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsperspektivet är framskrivet både på en övergripande nivå och specifikt för lärarutbildningen. Det framkommer också på kursnivå. Bedömargruppen anser att utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målet i examensordningen så att de efter examen kan visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Ett positivt inslag är de flertal exempel lärosätet ger på hur jämställdhetsperspektivet är integrerat i kurserna. I kursen Lek och lärande ska studenterna kunna beskriva och diskutera hur undervisning kan organiseras ur ett genus- och likvärdighetsperspektiv "så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas i fritidshemmet". Det ser bedömargruppen som ett gott exempel på hur perspektivet förankras i kurser och tydliggörs i kursmålen. Jämställdhet och genusfrågor tas upp som en integrerad del av samtliga typer av kurser, alltså i fördjupningsämnet, tillvalsämnet, inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK). Utifrån underlagen ser bedömargruppen bedömningsgrunden som tillfredsställande.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Den övergripande bedömningen är att det finns en fungerande systematik i arbetet med att definiera utvecklingsområden och brister, samt för att åtgärda dessa. Stora delar av det systematiska kvalitetsarbetet är omgjort sedan våren 2018. Det är en god omgjord struktur som lärosätet presenterar, men bedömargruppen vill påpeka att den framstår som teoretisk eftersom den ännu inte är prövad praktiskt. Uppföljning och kvalitetssäkring genomförs på olika nivåer, från fakultetsnivån och nedåt, på ett systematiskt sätt. Det finns dock ytterligare förbättringar och förtydliganden planerade från höstterminen 2018, och lärosätet har heltäckande, skriftligt dokumenterade redogörelser av styrkor, brister och utvecklingsområden på en rad områden som har betydelse för utbildningen och kvalitetsarbetet. Redogörelserna ska mynna ut i en handlingsplan för de kommande åren och handlingsplanen ska uppdateras årligen. Lärosätet genomför också olika former av dialoger på flera nivåer och inom olika organ.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Kvarvaron i utbildningen under det andra läsåret är något högre än riksgenomsnittet, utom för utbildningens första årgång 2011. Programrådet analyserar genomströmningen varje år. De flesta avbrotten sker under första året och lärosätet har vidtagit åtgärder för att minska de tidiga avhoppen. Ett ramverk för VFU ger till exempel formativ bedömning i trepartssamtalet. Erfarna studenter fungerar också sedan 2016 som mentorer under de kurser som ges tidigt i utbildningen och som har uppfattats som särskilt svåra. Detta enligt modellen Supplementary Instruction (SI). Studenterna får stöd i att genomföra utbildningen genom skrivhjälp, tydliga ramverk och formativ bedömning. De får också möjlighet att möta andra studenter för att utbyta erfarenheter. Dessutom får studenterna stöd från biblioteket när det gäller informationssökning och databaser. Det finns också en skrivarverkstad och stöd för studenter med särskilda behov. Bedömargruppen ser detta som goda exempel på hur lärosätet erbjuder stöd till studenterna under utbildningen.

Programrådet analyserar statistik över genomströmning och prestationsgrad och föreslår sedan åtgärder som följs upp i lärarlagen och i VFU-organisationen. Det programspecifika kvalitetsarbetet består bland annat i ett permanent utskott som är kopplat till programrådet. Utskottet arbetar med att säkerställa att examensmålen täcks i progression i de kurser som genomförs på olika institutioner. Lärosätet använder målmatriser och progressionsöversikter som instrument för att kvalitetssäkra konstruktiv länkning och progression. Lärosätet upprättar också löpande en handlingsplan utifrån definierade behov och utifrån rekommendationer från programrådet. Bedömargruppen anser dock att uppföljningarnas resultat inte återkopplas till studenter och VFU-lärare i tillräckligt hög grad. Därmed menar bedömargruppen att det är ett utvecklingsområde för lärosätet att tydliggöra och säkerställa att det återkopplas till relevanta intressenter. Återkoppling är ett sätt att säkerställa att resultaten av uppföljningar och nyckeltal bidrar till att utveckla utbildningen.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att utbildningen möjliggör och säkerställer studenternas ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Upplägget av fördjupningsämnet fritidspedagogik är ambitiöst utformat och innehållet fördjupas succesivt. Goda kopplingar till forsknings-och utvecklingsarbete finns och det finns en röd tråd i utbildningen som säkrar progressionen. Ett utvecklingsområde är att tydliggöra kopplingen mellan fördjupningsämnet, UVK och VFU i utbildningen. Utbildningen säkerställer att studenterna får kännedom om vetenskapsteori, forskningsmetoder och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kompetensutveckling har skett bland lärarna för att förtydliga det vetenskapsteoretiska innehållet för studenterna, samt för att ytterligare föra in kvantitativa metoder i utbildningen. Ett utvecklingsområde är att synliggöra eleverna i fritidshemmet mer i arbetet med målet och att stärka kopplingen mellan teoretiska momenten och praktiska.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen på god måluppfyllelse. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna erhåller en fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat. Det finns en god progression i utbildningen och en tydlig koppling till aktuell forskning. Att tydliggöra hur studenterna tillvaratar, systematiserar och reflekterar över egna och andras erfarenheter, ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde i utbildningen. Att även låta studenternas egna praktisk-pedagogiska erfarenheter och analysen av dessa får mer utrymme i utbildningen ser bedömargruppen som ett viktigt område för lärosätet att arbeta vidare med. Underlagen visar att målet avseende didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik är uppfyllt. De samlade underlaget visar att målet prövas både praktiskt och teoretiskt och ger en god grund för yrkesutövningen. Positivt är att en kurs inom VFU utformas individuellt för att passa den enskilda studentens professionsutveckling. Ett utvecklingsområde är att stärka kopplingen till just fritidshemsområdet i förhållande till målet och att säkerställa att VFU görs i fritidshem i större omfattning. Målet avseende att visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning är uppfyllt. Bedömargruppen ser flera goda exempel på hur lärosätet arbetar med målet. Ett exempel är genomförandet av trepartssamtalet, där studenterna ska använda andras beprövade erfarenheter för att formulera slutsatser om hur den egna undervisningen ska kunna utvecklas.

Inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms målet som uppfyllt. Målet behandlas ingående och frågor som rör såväl etik som klass, genus och etnicitet lyfts fram i flera olika kurser och moment. Progressionen och kopplingen mellan kurser är tydlig. Bedömargruppen har identifierat utvecklingsområden i hur målet examineras. Det gäller särskilt hållbar utveckling.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas i utbildningen och underlagen gör det troligt att jämställdhetsmålet är uppfyllt. Perspektivet är väl förankrat i olika typer av kurser och är en integrerad del av dessa.

Det finns en fungerande systematik i lärosätets kvalitetsarbete för att följa upp och definiera brister i utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Det framgår däremot inte av underlaget hur uppföljningens resultat omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling vid behov eller hur återkoppling sker till relevanta intressenter. Detta behöver förtydligas i utbildningen eftersom strukturen i nuläget bara är teoretisk och inte har prövats praktiskt ännu. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen i tid. Dock är återkopplingen av resultat mindre tydlig, och bedömargruppen menar att detta är något som lärosätet kan utveckla vidare.