Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Förutsättningar är tillfredsställande. Utbildningen arbetar medvetet för att genom bemanning och utbildningsmiljö skapa förutsättningar för en sammanhållen utbildning av god kvalitet. Samtidigt är utbildningen liten till sin volym, vilket kan göra det svårt att upprätthålla en utbildningsmiljö som överskrider de enskilda medarbetarnas kompetens. Bemanningsfrågan är ett sårbart område, både på grund av den begränsade tillgången till vetenskaplig kompetens och på grund av att en stor del av undervisningen i nuläget bärs upp av icke-disputerad personal. Bedömargruppen menar att satsningarna som genomförts är positiva, men vill framhålla vikten av fortsatta satsningar för att på lång sikt säkra tillgången till vetenskaplig kompetens.

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är inte tillfredsställande. Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna uppnår både målet som berör ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete och målet som rör vetenskapsteori, forskningsmetoder och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bedömargruppen vill ändå framhålla vikten av att långsiktigt lösa de kompetensbehov som har uppmärksammats.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga visar underlagen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att studenterna uppnår målet att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat. Granskningen av de självständiga arbetena visar på brister avseende studenternas analytiska förmåga. För övriga mål är måluppfyllelsen hög. Bedömargruppen vill framhålla vikten av att långsiktigt lösa de kompetensbehov som har uppmärksammats, även om det går att åstadkomma samordningsvinster med olika flexibla lösningar. En utmaning som lärosätet själva uppmärksammar i självvärderingen handlar om att åstadkomma en utbildning som är stabil och där kraven inte fluktuerar mellan kurserna. Detta aktualiserar förhållandet mellan olika kurser och tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen. Trots att kursen Examensarbete I och II ställer stora krav på vetenskaplig kompetens handleds inte alla arbeten enskilt av disputerad personal. Även om det säkerligen går att åstadkomma pedagogiska vinster med handledningsgrupper så är det en utmaning för lärosätet att icke-disputerade handleder arbeten på den här nivån. Ett av de goda exempel som har framkommit i granskningen handlar om hur lärosätet provar olika kreativa tillvägagångssätt. Till exempel använder man film som inslag i undervisningen för att möjliggöra mer studentaktiva arbetssätt som kännetecknas av interaktion mellan olika individer och grupper. Andra goda exempel är satsningen på att utveckla det som benämns som statisk litteracitet, att övningsskolorna genomför bedömningsseminarier samt att lärosätet organiserar träffar med övningsskolor, handledare, rektorer och ledare för den verksamhetsförlagda utbildningen. Även de verksamhetsintegrerade dagarna verkar bidra på ett positivt sätt till lärosätets ambition att utveckla en sammanhållen utbildning. Det som är mindre synligt i utbildningen, och som bör utvecklas, är hur utbildningens aktiviteter för att främja studenternas professionsutveckling relaterar till forskning.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som tillfredsställande. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets sätt att varva högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar och låta dem komplettera varandra ger goda förutsättningar för studenterna att uppnå detta mål. Processerna och examinationen skulle kunna vässas ännu mer för att precisera innebörden av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, t ex genom mer inslag av vetenskapligt skrivande.

Uppföljning av utbildningen sker systematiskt. Ett gott exempel är lärosätets ambition att utveckla tillvägagångssätten med rutiner för att systematiskt följa upp, åtgärda och återkoppla. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Lärosätet uppmärksammar så kallade flaskhalsar i utbildningen och erbjuder stöd i olika former.

Ett jämställdhetsperspektiv är beaktat, kommunicerat och förankrat i utbildningen, bland annat genom programuppföljning, revidering av lärandemål och riktlinjer. Lärosätet erbjuder workshops med fokus på jämställhet och lika villkor till programansvariga och lärare. Inom undervisningen kommuniceras och förankras ett jämställdhetsperspektiv med stöd av såväl litteratur som av reflektioner kring den pedagogiska praktiken.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande. Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Vid lärosätet finns övergripande rutiner och forum för att möjliggöra såväl formellt som informellt studentinflytande.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande. Utbildningen är utformad och genomförs så att den är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Ett gott exempel på hur gemensamma intressen kan tillföra ett mervärde för samtliga inblandade parter är den samverkan som sker mellan utbildningens högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar.