Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Det framgår av såväl självvärderingen som intervjuerna att bemanning är en särskild utmaning för lärosätet. I intervjuerna framhöll lärosätet att kollegiearbetet är aktivt, och att det finns en vana att ta vara på lärosätets samlade kompetens och resurser. Det sker bland annat genom samarbete med humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, men också genom samverkan med aktörer utanför högskolan. Bedömargruppen konstaterar att tillgången till pedagogisk och professionsrelaterad kompetens är adekvat, men att tillgången till vetenskaplig kompetens är betydligt mer utmanande och sårbar. Detta gäller både inom svenska och matematik samt relaterad ämnesdidaktisk forskning. Lärartabellen tar upp 31 personer varav 18 är disputerade. Av de lärare som är verksamma inom svenska är en disputerad i litteraturvetenskap, en i pedagogik och fyra är adjunkter. Av de fyra adjunkterna är en doktorand inom inriktningen läs- och skrivutveckling från och med höstterminen 2018, och en har en magisterexamen i aktionslärande. Inom matematiken undervisar en doktor i matematikens didaktik och tre adjunkter. Av dessa adjunkter är en licentiand i naturvetenskapens didaktik, en licentiand i pedagogiskt arbete och en har magisterexamen i didaktik.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) finns det en större tillgång till vetenskaplig kompetens, även om det är viktigt att notera att en stor del av undervisningen bedrivs av icke- disputerad personal. Av de 18 personer som undervisar inom UVK är 7 disputerade. Av övriga är två doktorander, en har licentiatexamen och två har magisterexamen. Lärosätet har gjort försök till externa nyrekryteringar, exempelvis för en tjänst med inriktning mot elevers läs- och skrivutveckling där det i nuläget saknas disputerad personal. Eftersom det har varit svårt att tillsätta tjänsten har lärosätet i stället tagit initiativ till att forskarutbilda egen personal. Hösten 2018 tillsattes en doktorandtjänst inom området. Liknande satsningar inom andra ämnen har fallit väl ut tidigare, vilket innebär att man i dag har god kompetens inom området naturvetenskapens didaktik.

Det framkom under intervjuerna att lärosätet är medvetna om utmaningarna i fråga om vetenskaplig kompetens och om att man behöver vidta fortsatta åtgärder av olika slag. För att stärka det vetenskapliga arbetet har lärosätet från och med hösten 2018 rekryterat två gästprofessorer, och man har avsatt medel för att kunna anställa en professor och en biträdande lektor med inriktning mot digitalt lärande. Bedömargruppen drar slutsatsen att den sammantagna kompetensen är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande. Bedömningen görs mot bakgrund av att lärosätet har vidtagit olika åtgärder och att de är medvetna om fortsatta behov för att säkerställa behoven på lång sikt. Dock ser bedömargruppen det som ytterst angeläget att lärosätet fortsätter med satsningar för att långsiktigt säkra tillgången till vetenskaplig kompetens.

En styrka i utbildningen är att lärosätet bedriver ett aktivt arbete runt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och övningsskolor. Det är också en styrka att en stor del av VFU-handledarna har genomgått handledarutbildning. Det är lovvärt att lärosätet strävar efter att bygga en sammanhållen lärarutbildning där de högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delarna integreras i och tillför olika kvaliteter till den samlade vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen. Ytterligare en styrka är att det pågår ett medvetet kompetensförsörjningsarbete, men de utmaningar som beskrivs ovan behöver fortsatt hanteras. En viktig fråga i sammanhanget är lärosätets möjlighet att rekrytera doktorander. Bedömargruppen menar att rekryteringen skulle kunna öka för att förstärka den vetenskapliga kompetensen både i det långa och i det korta perspektivet. I avsaknad av egen forskarutbildning sker samarbeten med andra lärosäten inom det pedagogiska kunskapsområdet.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Vid lärosätet finns en relativt nystartad tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på utbildningsvetenskap i vid mening. Det finns också flera mindre forskargrupper. I intervjuerna framhöll lärosätet att det är en styrka att kunna söka medel internt och arbeta ämnesövergripande och tvärvetenskapligt, men man konstaterar också att det finns behov av externa samarbeten för att kunna upprätthålla och utveckla inomdisciplinära forskningsinriktningar. I självvärderingen beskrivs en satsning som har gjorts för att adjunkter ska kunna delta i befintliga forskningsprojekt inom miljön, vilket har bidragit till olika projekt som bidrar till utbildningen.

I självvärderingen redovisar lärosätet exempel på hur studenterna får ta del av forskning. Ett första exempel är inriktat mot forskningsbaserade arbetssätt i matematik och handlar om hur studenterna när de läser matematik möter aktiva forskare. Pågående forskningsprojekt som drivs i samarbete med Nationellt centrum för matematikutbildning och forskningskonsortiet Gothenburg AMBLE relateras till undervisning i årskurserna F-3, bland annat till talförståelse i årskurs 2. Ett annat exempel på att studenterna får ta del av forskning handlar om kvaliteten i handledningen under verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Där prövas ett nytt digitalt redskap för att underlätta interaktiv observation av undervisning. Genom att exempelvis filma, ta kort och kommentera kan handledningen visuellt kopplas till studenternas didaktiska val. I såväl självvärderingen som i intervjuerna framhåller lärosätet att den satsning på lärande i det digitaliserade samhället som startade 2016 har genererat olika aktiviteter, däribland etablerandet av Digitalt laborativt centrum (DLC), fristående kurser om digitalt lärande och forskningsprojekt. Av studentintervjuerna framgick att studenterna huvudsakligen möter forskning genom litteratur, men även delvis genom den forskning som de undervisande lärarna bedriver. Det senare har särskilt varit tydligt inom naturvetenskapliga ämnen, men också i matematik och under några kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Bedömargruppen uppfattar lärosätets arbete med den vetenskapliga miljön som lovvärt och relevant för utbildningen och studenterna. Samtidigt vill bedömargruppen påtala att det i nuläget finns en stark begränsning med få seniora forskare, dessutom begränsade till vissa ämnen, och att ett fortsatt arbete behöver ske för att lärosätet ska kunna utveckla livaktig och hållbar forskning. Bland den personal som listas i lärartabellerna finns bara två professorer, båda i naturvetenskapens didaktik. Utöver dessa finns också två docenter, en i historia och en i utbildningsvetenskap. I utvecklingsbehoven ingår även att fortsatt arbeta för att på olika sätt få fler doktorander. Det är viktigt för att långsiktigt kunna bygga forskning och för att rekrytera och möjliggöra fortsatt karriärutveckling för redan disputerad personal. Arbetet med att utveckla utbildningens vetenskapliga progression verkar vara ett adekvat initiativ, men detta behöver ställas i relation till de svårigheter som bedömargruppen har uppmärksammat och som lärosätet redovisar i självvärderingen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen av området Förutsättningar är att lärarutbildningen arbetar medvetet för att genom bemanning och utbildningsmiljö skapa förutsättningar för en sammanhållen utbildning av god kvalitet. Samtidigt är utbildningen liten till sin volym, vilket kan göra det svårt att upprätthålla en utbildningsmiljö som överskrider de enskilda medarbetarnas kompetens. Bemanningsfrågan är ett sårbart område, både på grund av den begränsade tillgången till vetenskaplig kompetens och eftersom en stor del av undervisningen i nuläget bärs upp av icke- disputerade.

Bedömargruppen anser att det är positivt med de riktade satsningar som lärosätet har gjort, exempelvis en inrättad doktorandtjänst med inriktning mot elevers läs- och skrivutveckling samt rekrytering av gästprofessorer. Samtidigt vill bedömargruppen framhålla vikten av att lärosätet fortsätter med satsningar för att säkra tillgången till vetenskaplig kompetens på lång sikt. Sådana satsningar är en förutsättning för att fortsatt kunna utveckla såväl bredd som spets i de vetenskapliga och professionsinriktade miljöerna.