Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

I självvärderingen redovisar lärosätet hur utbildningen strukturerar och integrerar ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper. Det exempel som lärosätet ger från matematik visar att ämneskunskaper omfattar bland annat relevanta begrepp, representationer och metoder för att lösa problem. Intervjuerna gav kompletterande information om att, och hur, förskoleklassen behandlas i utbildningens olika delar. Förutom att förskoleklassen behandlas under två veckors verksamhetsförlagd utbildning förekommer också olika moment med denna inriktning även under den högskoleförlagda delen. Av intervjuerna framgick att studenter efterlyser ytterligare inslag om förskoleklass i den högskoleförlagda delen av utbildningen, men även att åtgärder nu har vidtagits för att tillgodose detta.

Granskningen visar vidare att studenterna får möjlighet att möta forsknings- och utvecklingsarbete. Det sker baserat på forskningsöversikter och lärares beskrivningar av utvecklingsarbeten, men även genom att studenterna under kursen möter aktuella forskningsprojekt som är riktade mot undervisning i årskurserna F-3. Lärosätet redogör i självvärderingen för hur kursmål, aktiviteter och examination relaterar till varandra. Av de exempel som ges framgår att man använder olika former för examination. Exempel på detta är obligatoriska litteraturseminarier, en skriftlig individuell uppgift och muntliga aktiviteter som bedöms enligt bedömningskriterier som är relaterade till lärandemålen. I den skriftliga uppgiften analyserar studenterna läromedel för årskurs F-3 med hjälp av forskningsbaserade analysverktyg. Utifrån underlaget ser bedömargruppen att relationen mellan kursmål, aktiviteter och examination är tydlig.

De självständiga arbeten som ingår i granskningsunderlaget visar en relativt god måluppfyllelse i förhållande till detta mål. Sex av åtta arbeten bedöms ha hög kvalitet, medan två har ifrågasatt kvalitet.

I självvärderingen redovisar lärosätet kritiska reflektioner över vad som behöver utvecklas i utbildningen. En sådan aspekt är att en genomlysning av examensarbetena har visat att ämnesinnehållet och det ämnesdidaktiska bidraget ofta har hamnat i bakgrunden. Ett skäl till detta är enligt lärosätet att doktorskompetens har prioriterats vid tilldelningen av handledare. Lärosätet redovisar påbörjade och planerade åtgärder, bland annat att genomföra workshops med ämnesdidaktiker i examensarbetena. Bedömargruppen menar att problemet speglar såväl lärosätets begränsade storlek som utmaningarna i bemanning. Detta signalerar inte kvalitetsproblem kortsiktigt, och det går förmodligen att åstadkomma samordningsvinster med olika flexibla lösningar.

Bedömargruppen vill dock ändå påtala vikten av att långsiktigt lösa de kompetensbehov som bedömargruppen har uppmärksammat.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Kursen Vetenskaplig teori och metod är förlagd till mitten av det tredje året för F-3-lärarutbildningen, alltså precis innan studenterna påbörjar sitt första examensarbete. Utbildningen introducerar dock frågor av vetenskaplig karaktär betydligt tidigare, exempelvis genom inslag om vetenskapliga metoder och i förhållande till läsning och diskussioner av vetenskaplig litteratur. Det framgick av intervjuerna att det finns en utarbetad idé om hur urval och läsning av vetenskaplig litteratur ska ske, och hur studenterna successivt ska möta en ökad i svårighetsgrad i läsningen av denna. Detta ser bedömargruppen som positivt för att främja progressionen.

Det framkommer i självvärderingen hur undervisningen om vetenskapsteori respektive kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder planeras, genomförs och examineras genom skriftlig tentamen och moment i mindre grupper. Bedömargruppen menar att det visar att lärosätet möjliggör och säkerställer genom examination att studenterna vid examen uppnår målet. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet byggs upp successivt med inslag från såväl forskning som nationella utbildningspolicytexter och skolpraktik. I självvärderingen ger lärosätet exemplet kursen Utvecklings- och utvärderingsarbete. Arbetet genomförs i grupp och examineras vid ett seminarium.

Ett område som enligt bedömargruppen bör utvecklas är att stärka de vetenskapliga inslagen kring utvärdering, eftersom dessa framstår som mindre utvecklade. I övrigt ser bedömargruppen att de delar av målet som handlar om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet uppfylls. När det gäller de självständiga arbeten som bedömargruppen har granskat är uppfyllelsen av detta mål relativt god. Sex av åtta arbeten bedöms ha hög kvalitet.

En styrka i lärosätets arbete är satsningen på att utveckla det som benämns som studenternas progression mot "statisk litteracitet" och att det pågår ett arbete för att utveckla en vetenskaplig progression i utbildningen. Ett konkret inslag i det senare är tanken om att studenterna ska få möta olika vetenskapliga textgenrer i olika steg av utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Lärosätet har en ambition att studenterna under utbildningen ska kunna utvecklas från noviser till professionella. Ambitionen är synlig i hur utbildningen varvar och integrerar högskoleförlagda moment med inslag av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ambitionen är också synlig genom idén bakom hur man har strukturerat arbetet med de två examensarbetena och forsknings- och utvecklingsarbetet. Under utbildningens andra år genomförs ett moment där studenterna intervjuar elever i årskurs F-3 och utifrån intervjuerna planerar och genomför utmanande undervisning i matematik. Lärosätet framhåller att VFU-dagar och så kallade verksamhetsintegrerade dagar, där studenterna genomför studier på sin övningsskola, är fler exempel på tillfällen där studenterna får möjlighet att tillvarata och reflektera över erfarenheter och forskningsresultat.

Det första av de två exempel som lärosätet redovisar visar hur studenterna producerar en kunskapsöversikt, som arbetas fram parvis men sedan examineras enskilt. Varje studentpar handleds i en handledningsgrupp där minst en av de två handledarna är disputerad. I det andra exemplet beskriver lärosätet kursen Utvecklings- och utvärderingsarbete, som är på avancerad nivå. Examination sker genom ett populärvetenskapligt paper och genom att studenterna bearbetar sina skriftliga arbeten som en poster som presenterar den muntligt i samband med att även ett annat arbete granskas kritiskt. Även om bedömargruppen till viss del uppfattar att utbildningen skapar förutsättningar för måluppfyllelse så framgår av de självständiga arbeten som ligger till grund för granskningen att endast hälften av arbetena har bedömts hålla en hög kvalitet i förhållande till detta mål medan kvaliteten i resterande har ifrågasatts. Bristerna handlar om outvecklade empiriska analyser och att resultaten inte förhåller sig till tidigare forskning i tillräckligt stor utsträckning. Bedömargruppen framhåller att lärosätet behöver analysera bristerna som uppmärksammats i de självständiga arbetena och vidta åtgärder för att stärka studenternas kunskaper i förhållande till målet.

De exempel som lärosätet ger i självvärderingen beskriver hur lärosätet arbetar för att uppfylla detta mål, men också de utmaningar som finns i att åstadkomma en utbildning som är stabil och där kraven inte fluktuerar mellan kurserna. Lärosätet arbetar för att med stöd av olika strukturer och processer uppnå en god vetenskaplig progression men det är oklart om arbetat ger resultat. Underlaget väcker frågor om hur tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen ser ut samt hur utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målen. Trots att kurserna Examensarbete I och Examensarbete II ställer höga krav på vetenskaplig kompetens handleds inte alla arbeten enskilt av disputerad personal. Även om det säkerligen går att åstadkomma pedagogiska vinster med handledningsgrupper så är det en utmaning för lärosätet att icke-disputerade handleder arbeten på den här nivån. Bedömargruppen anser att tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen bör ses över för att säkra rätt kravnivå och att studenterna erhåller relevanta kunskaper och förmågor.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

I självvärderingen visar lärosätet två exempel på hur de arbetar med målet: en muntlig examination i matematik och en uppgift kopplad till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i matematik. Exemplen ger enligt bedömargruppen en god beskrivning av hur utbildningen iscensätter studenternas förmåga att ställa didaktiska frågor och tillämpa ämnesdidaktik inklusive metodik. I intervjuerna gav lärosätet fler exempel på hur olika didaktiska perspektiv och begrepp utvecklas under kurser, för att sedan tillämpas och prövas under VFU. Även det omvända lyftes fram i intervjuerna, det vill säga att erfarenheter från VFU tas tillvara som grund för reflektion och bearbetning i de högskoleförlagda delarna av utbildningen.

Relationen mellan kursmål, undervisningsaktiviteter och examinationsformer ger enligt bedömargruppen ett genomtänkt intryck där strävan efter progression och variation har varit viktiga utgångspunkter. Det första exemplet kommer från en kurs som ligger alldeles i början av utbildningen och redogör för hur kursinnehållet sätts i relation till förskolan och senare årskurser. Det sker bland annat genom att studenterna ska formulera en uppgift med matematiskt innehåll som är lämpligt för årskurs 3. Enligt självvärderingen filmas studenternas muntliga examination och tas sedan tillvara för att möjliggöra varje students fortsatta progression. Det andra exemplet ligger under utbildningens senare del och omfattar olika moment, som intervju med elever, en matematikdidaktisk film anpassad för en specifik årskurs samt en elevuppgift med tillhörande bedömningsmatris. Redovisningen i självvärderingen och den kompletterande information som gavs i intervjuerna visar enligt bedömargruppen sammantaget att lärosätet arbetar på ett bra sätt och når goda resultat inom detta mål. Bedömargruppen vill lyfta fram användningen av film som inslag i undervisningen som ett intressant exempel på ett kreativt tillvägagångssätt som möjliggör mer studentaktiva arbetssätt. Tillvägagångssättet kännetecknas också av interaktion mellan olika individer och grupper.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätets exempel visar trovärdigt hur utbildningen ger goda förutsättningar för studenterna att nå detta mål. Det sker genom samarbete mellan lärosätet och skolor där studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) samt genom ett aktivt arbete med att utveckla progression i utbildningen. Studenternas möjlighet att självständigt och tillsammans med andra planera och genomföra undervisning och pedagogisk verksamhet preciseras under VFU genom att olika aspekter av lärarnas arbete introduceras och prövas successivt. Moment som handlar om att studenterna självständigt och tillsammans med andra ska utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet tar huvudsakligen form under den sista VFU-perioden.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för relationen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen har lärosätet beslutat att korta längden på VFU under det första året för att i stället möjliggöra längre VFU-perioder senare i utbildningen. Detta ser bedömargruppen som ett exempel på att lärosätet uppmärksammar utvecklingsbehov och vidtar åtgärder för att förbättra utbildningen. Relationen mellan mål, aktiviteter och examination ger ett genomtänkt intryck och har strukturerats med hjälp av bedömningskriterier i en VFU- progressionsmatris. Examinationen av VFU sker genom trepartssamtal och ett avslutande examinerande seminarium. Lärosätets lärare och studenternas VFU-handledare bedömer tillsammans studenternas yrkeskunnande utifrån de bedömningskriterier som används under VFU- kursen. Det framkom i intervjuerna att två veckors VFU genomförs i förskoleklass. Goda exempel på hur lärosätet arbetar med att utveckla en sammanhållen utbildning är att det genomförs bedömningsseminarier på övningsskolorna och att lärosätet anordnar träffar med övningsskolor, handledare, rektorer och VFU-ledare. Även de verksamhetsintegrerade dagarna bidrar på ett positivt sätt till detta.

Det som är mindre synligt i utbildningen, och som bör utvecklas, är hur lärosätets aktiviteter för att främja studenternas professionsutveckling relaterar till forskning. I självvärderingen anger lärosätet exempelvis att studenterna granskar autentiska planeringar utifrån Skolverkets allmänna råd.

Lärosätet uppger att detta kan ge en förståelse för att planeringar kan hålla olika grad av kvalitet. Bedömargruppen menar att det är lovvärt att detta sker, men vill samtidigt framhålla vikten av att använda forskning. Forskning behövs både för att ytterligare precisera frågor om olika kvaliteter och för att kunna problematisera policydokument som på olika sätt villkorar lärares möjligheter att stimulera varje elevs lärande och utveckling. I intervjuerna framkom att lärosätets ambition är att studenterna genom individuell och gemensam reflektion ska få möjlighet att inte bara läsa om sådana policydokument utan också aktivt pröva att arbeta med dem. Det framkom också att lärosätet är medvetna om att detta arbete fortsatt kan göras mer precist med stöd av forskning.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

I självvärderingen anger lärosätet att samtliga kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) innehåller moment där studenterna visar förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Lärosätet uppger att utbildningen beaktar frågor om mänskliga rättigheter, barns rättigheter och hållbar utveckling som aspekter för bedömningar i det pedagogiska arbetet. Lärosätet ger två UVK-kurser som exempel på hur detta mål realiseras: Läraren som ledare och Specialpedagogik. Båda kurserna är upplagda kring verksamhetsintegrerade dagar, seminarier och grupparbeten. Praktiska delar av målet tränas under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och verksamhetsintegrerade dagar. Under kursen Lärare som ledare relaterar undervisningen fallbeskrivningar och forskningslitteratur till varandra, och innehållet examineras genom en skriftlig fallrapport. Lärandemålen för kursen Specialpedagogik aktualiserar bland annat etiska dilemman och elevers rättigheter. Undervisningen leder fram till två examinationer. I den första, ett så kallat studentorienterat seminarium, sammanställer studenterna föreläsningar, skönlitteratur och faktatexter med fokus på några utvalda funktionsnedsättningar. Dessa används sedan vid seminariet, där studenterna genomför ett rollspel som bland annat ger underlag för fördjupande samtal om etik och elevers rättigheter. Den andra examinationen består av en text som specificerar extra anpassning och åtgärdsprogram, med fokus mot olika nivåer. Utöver informationen i självvärderingen framgick det av intervjuerna att kursen Specialpedagogik även tar upp frågor om mänskliga rättigheter, i synnerhet barns rättigheter. Detta tas också delvis upp i UVK. De exempel som lärosätet ger på inslag om hållbar utveckling är hämtade i första hand från kurser i naturorienterande ämnen, vilket enligt bedömargruppen gör att det finns skäl att fortsatt beakta hur denna aspekt av målet tas tillvara i utbildningens olika delar. Baserat på den kompletterande information som gavs i intervjuerna menar bedömargruppen att detta mål uppfylls tillfredsställande.

Bedömargruppen uppfattar att det sätt som högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar varvas på och kompletterar varandra ger goda förutsättningar för studenterna att tillägna sig detta mål. Trots det vill bedömargruppen framhålla att processerna och examinationen skulle kunna vässas ännu mer för att precisera innebörden av vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Det skulle exempelvis kunna ske genom mer inslag av vetenskapligt skrivande, eftersom flera av de inslag som behandlar målet har formen av observationer och muntliga framställningar.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen beskriver hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas i förhållande till fördelningen mellan män och kvinnor i utbildningen. Fokus är på studenter och personal, kurslitteratur samt hur jämställdhet hanteras i kursplanearbete och programuppföljning. Frågor om jämställdhet beaktas också på utbildningsövergripande nivå, bland annat genom programuppföljning, revidering av lärandemål och riktlinjer. Vidare erbjuder lärosätet workshops med fokus på jämställdhet och lika villkor till programansvariga och lärare. Under 2018 har jämställdhet varit ett särskilt tema i utbildningen.

I intervjuerna gav lärosätet exempel som bekräftar att ett jämställdhetsperspektiv kommer in i utbildningen på olika sätt, bland annat under kursen Läraren som ledare. Det fortsatta arbetet omfattar en översyn av rekryteringsprocesserna och en jämställdhetsanalys av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Vidare framgår det av självvärderingen hur utbildningen kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv, med stöd av såväl litteratur som reflektioner kring den pedagogiska praktiken. Moment som omfattar jämställdhetsfrågor förekommer både i den högskoleförlagda utbildningen och under VFU, men det framgår av självvärderingen att det är inom den högskoleförlagda delen som måluppfyllelsen säkerställs. Det sker bland annat genom att jämställdhet särskilt synliggörs genom lärosätets årliga uppföljningar av samtliga utbildningar.

Lärosätets redogörelse för kopplingen mellan kursmål och undervisningsformer ger en trovärdig bild av att utbildningen tar tillvara ett jämställdhetsperspektiv.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingens redovisning av detta bedömningsområde redogör trovärdigt för att lärosätets strukturer och processer för uppföljning, åtgärder och återkoppling fungerar väl. Det framgick av intervjuerna att programuppföljningarna följer en årscykel. I korthet innebär processen att olika typer av bakgrundsvariabler samlas in och att programansvarig tillsammans med kollegiet besvarar frågor. Sedan granskar akademirådet rapporterna och tar beslut, antingen om fastställande eller om att ytterligare information behöver hämtas in. I självvärderingen lyfter lärosätet ett exempel som visar hur man har reviderat strukturplanen och hur man har åtgärdat identifierade utvecklingsbehov. Lärosätet beskriver också hur implementering går till. Bedömargruppen uppfattar att lärosätets exempel visar på ett bra sätt hur utbildningen följs upp systematiskt och hur uppföljningens resultat omsätts i åtgärder.

Vidare genomför lärosätet kursvärderingar via webbaserade enkäter. För att öka den låga svarsfrekvensen har lärosätet utsett så kallade kursambassadörer bland studenterna. Kursambassadörerna samarbetar med examinatorn för respektive kurs, och genomför muntliga utvärderingar både i mitten av kursen och vid kursens slut. De muntliga utvärderingarna följs sedan av de webbaserade. Lärosätet menar att det på det här sättet är lättare att ge studenterna direkt möjlighet att påverka sin utbildning, och lättare att få dem mer motiverade att besvara den webbaserade enkäten. Bedömargruppen ser detta som ett konstruktivt exempel på hur lärosätet aktivt försöker hitta vägar för att uppmuntra och ge studenterna förutsättningar att framföra sina åsikter och påverka utbildningens upplägg och genomförande.

Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta lärosätets ambition att utveckla tillvägagångssätten med rutiner för ett systematiskt arbete med uppföljning, åtgärder och återkoppling. Rutinerna utgår från att de som kan utbildningarna bäst också är de som ska identifiera styrkor och utvecklingsområden. Bedömargruppen menar att detta är ett lovvärt initiativ som bör kunna ge förutsättningar för att främja ett kollegialt ansvarstagande som stöttas av lärosätesövergripande strukturer och processer.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utbildningen med inriktning mot årskurs F-3 har en god genomströmning; 87 procent av studenterna är kvar i utbildningen andra läsåret. Det är något över riksgenomsnittet. Lärosätet analyserar genomströmningen och uppmärksammar så kallade flaskhalsar i utbildningen bland annat genom de terminsvisa kursuppföljningsmötena. Lärosätet redogör på ett trovärdigt sätt för hur man erbjuder stöd i olika former, både från mer erfarna studenter som stöttar mindre erfarna och genom det centrala pedagogiska stödet. Via det centrala pedagogiska stödet kan studenterna få möjlighet till extra stöd såsom anteckningsstöd och andra anpassningar om behov finns. Genom detta ser bedömargruppen att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse visar underlagen att studenterna uppnår både målet som berör ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete och målet som rör vetenskapsteori, forskningsmetoder och relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Granskningen visar att lärosätet är medvetna om såväl styrkor som utvecklingsområden. Ett exempel är hur en lokal genomlysning av examensarbetena har visat att ämnesinnehållet och det ämnesdidaktiska bidraget ofta har hamnat i bakgrunden. Lärosätet redovisar påbörjade och planerade åtgärder, men enligt bedömargruppen speglar problemet såväl lärosätets begränsade storlek som lärosätets utmaningar med bemanning. Bedömargruppen vill framhålla vikten av att långsiktigt lösa de kompetensbehov som har uppmärksammats.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att studenterna når målet som handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat. Även om lärosätet har arbetat ambitiöst för att med stöd av olika strukturer och processer uppnå en god vetenskaplig progression så aktualiseras frågor om relationen mellan de kurser som exemplen har hämtats från och om tillgången till vetenskaplig kompetens genom hela utbildningen. Granskningen av de självständiga arbetena visar på brister avseende studenternas analytiska förmåga. Vad gäller didaktik, ämnesdidaktik och metodik visar underlagen att utbildningen ger förutsättningar för att målet uppfylls. Användningen av film som inslag i undervisningen är ett intressant exempel på kreativa och studentaktiva arbetssätt. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning. Goda exempel på lärosätets arbete med detta mål är hur övningsskolorna genomför bedömningsseminarier, och att lärosätet organiserar träffar med övningsskolor, handledare, rektorer och ledare för den verksamhetsförlagda utbildningen. Även de så kallade verksamhetsintegrerade dagarna verkar bidra på ett positivt sätt till lärosätets ambition att utveckla en sammanhållen utbildning. Det som är mindre synligt i utbildningen, och som bör utvecklas, är hur lärosätets aktiviteter för att främja studenternas professionsutveckling relaterar till forskning.

Kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som tillfredsställande. Utbildningen gör det troligt att studenterna erhåller en förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Ett gott exempel är lärosätets sätt att varva högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delar och låta dem komplettera varandra ger studenterna goda förutsättningar att tillägna sig detta mål. Ett utvecklingsområde är att examinationen skulle kunna vässas ännu mer för att precisera innebörden aspekterna, t ex genom mer inslag av vetenskapligt skrivande.

Ett jämställdhetsperspektiv är beaktat, kommunicerat och förankrat i utbildningen, bland annat genom programuppföljning, revidering av lärandemål och riktlinjer. Lärosätet erbjuder workshops med fokus på jämställdhet och lika villkor till programansvariga och lärare. Inom undervisningen kommuniceras och förankras ett jämställdhetsperspektiv med stöd av såväl litteratur som av reflektioner kring den pedagogiska praktiken.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Ett gott exempel är lärosätets ambition att utveckla tillvägagångssätten med rutiner för att systematiskt följa

upp, åtgärda och återkoppla. Rutinen utgår ifrån att de som kan utbildningarna bäst också är de som ska identifiera styrkor och utvecklingsområden. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden, uppmärksammar så kallade flaskhalsar i utbildningen och erbjuder stöd i olika former.