Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Graden av vetenskaplig kompetens hos personalen är adekvat utifrån självvärderingen och intervjuerna. Ungefär hälften av de undervisande lärarna är disputerade; detta gäller såväl lärarna vid kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen som lärarna i de olika ämnena.

I den bifogade lärarlistan finns 13 adjunkter (varav en doktorand och en licentiat) och 19 disputerade uppräknade. (Sex ytterligare personer finns med i lärartabellen, men dessa undervisar enligt listan enbart i SO och engelska vid lärarutbildningen och tas därför inte i beaktande här.) Av de disputerade är två professorer (en i matematik och lärande och en i engelska och lärande) och en docent i svenska med didaktisk inriktning. Vid lärosätet finns vetenskaplig kompetens inom området Grundskola F-3. En inre kärna om nio universitetslärare (en biträdande professor, sex lektorer och två adjunkter) beskrivs i självvärderingen utgöra en grund för programmet. Den professionsrelaterade kompetensen säkerställs genom att flertalet av lärarna har lärarutbildning som grund. Lärosätet bjuder också in gästlärare från fältet till campus för att möta studenterna i olika aktiviteter och på så sätt tillföra professionsrelaterad kompetens.

Antagningen av studenter under åren 2011/12 till 2014/15 har varierat mellan 20 och 30 studenter per år. Från och med hösten 2015 ges utbildningen endast på distans. I intervjuerna framkom att antalet sökande har ökat från en sökande per plats till två-tre sökande per plats i och med övergången till distansutbildning. Lärosätet antar nu 45 studenter per år till F-3-programmet. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga och professionsrelaterade kompetensen är adekvat i förhållande till utbildningens volym.

Lärosätet anger svårigheter med att rekrytera disputerad personal. Områden där det enligt intervjun är svårt att rekrytera är inom specialpedagogik och inom det svenska språket. Detta har resulterat i att lärosätet har utformat en strategisk kompetensutvecklingsplan för befintlig personal, påbörjat en långsiktig kompetensförsörjningsplan och identifierat framtida behov. Vid de senaste rekryteringarna har lärosätet lockat med forskningsmedel och en doktorand kopplad till ämnet. Lärosätet har även under senare tid rekryterat ny personal från Finland inom matematik och svenska språket. Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet även rekryterar doktorander till den regionala forskarskolan, för att på så vis ytterligare stärka kompetensen inom områden där det finns få disputerade. Syftet med forskarskolan är att bygga kompetens inom områden där det är svårt att rekrytera och där kompetens saknas. I ett första skede kommer lärosätet rekrytera ett tiotal doktorander, hälften av dessa finansierar kommunerna i regionen och hälften finansierar lärosätet. Lärosätet strävar efter att göra den regionala forskarskolan till en permanent satsning. Bedömargruppen ser detta som en strategisk satsning för att på sikt öka andelen disputerade lärare i programmet. Förutom detta anges vid intervjuerna att lärosätet kontinuerligt bjuder in nationella och internationella forskare att bland annat undervisa i programmet.

Lärosätet gör vissa satsningar på pedagogik eftersom det är obligatoriskt att nyanställda går en högskolepedagogisk kurs om 7,5 högskolepoäng vid Högskolepedagogiskt centrum (HPC), och nyanställda går även parallellt med mer erfarna lärare under den första tiden. Detta ser bedömargruppen som positivt. Ytterligare kompetensutveckling sker genom årliga medarbetarsamtal där utvecklingsplaner utformas i dialog mellan ledning och personal. Medarbetare kan varje år ansöka om kompetensutvecklingsmedel. Av självvärderingen framgår att det finns svårigheter med en kontinuerlig forskningsöverbyggnad på grund av det rådande resursfördelningssystemet. Bedömargruppen anser utifrån underlaget att den vetenskapliga, pedagogiska och professionsrelaterade kompetensen är god på kort och lång sikt och ser särskilt positivt på satsningen med den regionala forskarskolan.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Den sammanlagda kompetensen överensstämmer med utbildningens innehåll och mål. Lärarna har en god koppling till yrket som grundskollärare i F-3, samtidigt som det finns en adekvat forskningsmiljö. Utbildningens forskningsanknytning är adekvat. Bedömargruppen ser arbetet med rekrytering som nödvändigt för att säkra en god utbildningsmiljö för studenterna.

I självvärderingen framgår att den vetenskapliga miljön omfattas av forskning med betydelse för grundlärarutbildningen F-3. Utifrån självvärderingen hade bedömargruppen svårt att utläsa vilken forskning som bedrivs inom området och hur den kommer studenterna till del i utbildningen, men i intervjun förde lärosätet fram att forskningsområden som är starka berör läromedier, inkludering, genus och estetiska lärprocesser. Vid intervjuerna framkom även att den forskning som bedrivs inom området till stor del är praktiknära, exempelvis "learning studies" där forskning bedrivs med lärare istället för om lärare. Studenternas självständiga arbeten uppges kunna knytas till denna forskning. Inom NO/teknik får studenterna möta lärarnas/forskarnas egna publikationer och läromedel vilket bedömarna ser som positivt. Vid intervjuerna framkom även att lärosätet bjuder in nationella och internationella forskare för att bland annat föreläsa för studenterna, vilket bedömargruppen anser vara ett bra sätt att komplettera den egna kompetensen. Den professionsinriktade miljön kännetecknas av att många lärare i programmet har lärarexamen och omfattande erfarenhet av arbete i skola. Det finns ett nära samarbete med VFU-partner och det är krav på handledarutbildade VFU-handledare. Vid intervjun fördes fram att det är gynnsamt att delta i övningsskoleprojektet vilket stärker det nära samarbetet med närliggande kommuner.

Bedömargruppen anser att den professionsinriktade miljön är adekvat genom en välfungerande VFU-organisation och ett nära samarbete med kommuner i regionen, genom bland annat övningsskolor och gästföreläsare från skolor i utbildningen. I VFU-kurser, fältstudier och workshops möter studenterna yrkesverksamma lärare med nära erfarenhet av yrkesprofessionen.

Utbildningen ges sedan 2015 på distans med campusträffar om tre till fyra dagar under tre till fyra gånger/termin. Distansutbildningen bedrivs med hjälp av adekvat distansöverbryggande teknik och en IT-struktur som säkerställer god kvalitet. Vid intervjuerna framkommer att den största anledningen till att göra utbildningen till en distansutbildning är att ge möjligheter till utbildning för hela regionen och att detta har ökat antalet sökande till utbildningen.

Att lärosätet är relativt litet förs fram i självvärderingen som en fördel då det gäller att överskrida klyftan mellan icke disputerade och disputerade. Tillgång till en kritisk massa av lärare finns genom samverkan och nätverk med forskare vid andra lärosäten vilket också genererar nya forskningsansökningar. Vid intervjun framkommer att lärosätet har behov av att kraftsamla tillsammans med andra lärosäten. Bedömargruppenkonstaterar att det är nödvändigt att lärosätet både kortsiktigt och långsiktigt arbetar för att öka forskningskompetensen och därmed säkra kvaliteten i utbildningsmiljön.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Lärarnas samlade vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym. Det saknas vetenskaplig kompetens inom svenska och specialpedagogik. Lärosätet har dock påbörjat en långsiktig kompetensförsörjningsplan och identifierat framtida behov och nyligen rekryterat ny personal från Finland inom matematik och svenska språket och doktorander till den regionala forskarskolan. Lärarna har en god koppling till grundskolläraryrket F-3.

Utbildningen har en vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Den vetenskapliga miljön omfattas av forskning med betydelse för grundlärarutbildningen F-3. Den professionsinriktade miljön kännetecknas av att många lärare i programmet har lärarexamen och omfattande erfarenhet av arbete i skola. Från och med hösten 2015 ges utbildningen endast på distans. Bedömargruppen bedömer att utbildningen sörjer för en god miljö avseende kopplingen mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen konstaterar att det är nödvändigt att lärosätet både kortsiktigt och långsiktigt arbetar för att öka forskningskompetensen och därmed säkra kvaliteten i utbildningsmiljön.