Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Självvärderingen ger med konkreta exempel en god bild som gör det trovärdigt att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna når målet. Målet är tydligt framskrivet beträffande utformning, genomförande och examination. Exemplen utifrån svenska och matematik visar en god blandning av ämnesteoretiska, vetenskapliga, pedagogiska och didaktiska inslag. Studenterna får kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt tillgång till aktuell forskning genom att flertalet av de undervisande lärarna är disputerade och använder egen och andras forskning i sin undervisning. Intervjuerna gav kompletterande information om hur förskoleklassen behandlas i utbildningens olika delar. Inom matematiken och svenskan finns moment som behandlar förskoleklassen, men det framkom att dessa skulle kunna utvecklas mer, vilket bedömargruppen ser som nödvändigt. Den första VFU-perioden gör studenterna i förskoleklass vilket säkerställer att de får en inblick i det arbete som praktiskt bedrivs i förskoleklassen. Dialoger förs med huvudmännen kring hur yrkesutvecklingen inom förskoleklass kan utvecklas vidare.

Forskningsanknytningen tydliggörs vidare genom att studenterna möter forskning i olika vetenskapliga artiklar och avhandlingar. I flera kurser finns examinationsuppgifter där studenterna får öva på att formulera praktiknära forskningsfrågor, skriva forskningsöversikter och diskutera forskningsmetoder i seminarier. Bedömargruppen anser att forskningsanknytningen är god men att den kan utvecklas, exempelvis genom nyrekryteringar inom specialpedagogik och svenska språket vilket är områden som även förs fram som kritiska i självvärderingen och intervjuerna.

Progressionen inom målet beskrivs i självvärderingen från identifikation till ett alltmer kritiskt och analyserande förhållningssätt, det sistnämnda företrädesvis i de självständiga arbetena. När det gäller de självständiga arbetena har olika insatser genomförts, bland annat för att öka den vetenskapliga progressionen i utbildningen. Även ett arbete för att med kriterier tydliggöra skillnaderna mellan grundnivå och avancerad nivå har genomförts. Studenterna examineras dels i ämneskunskaper i en tentamen, dels i rapportskrivning där progressionen tydligt framgår. Samtliga fem av de självständiga arbetena som bedömargruppen granskat visar på en hög måluppfyllelse för detta mål.

Bedömargruppens samlade omdöme är att lärosätet når målet men att det behöver fortsätta sitt påbörjade arbete med rekrytering av kompentens inom områden där det saknas för att ytterligare stärka forskningen i utbildningen. Lärosätet behöver också se över hur förskoleklassen kan göras mer synlig i utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Det framgår av självvärderingen att vetenskapsteori och forskningsmetoder behandlas i olika kurser inom programmet, liksom begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I början av utbildningen får studenterna en grundläggande bas för vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär och de får även stifta bekantskap med olika metoder på en grundläggande nivå. I ämneskurserna får studenterna arbeta med en forskningsöversikt och i matematikkursen möter de statistiska metoder. I kursen Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik som ges under termin två möter studenterna forskningsmetodik och vetenskapsteori, samt får inblick i hur erfarenhet i allmänhet skiljer sig från den beprövade erfarenheten som är särskilt relevant i förhållande till läraryrket. De får här även möta kvantitativa forskningsmetoder och examineras i en skriftlig statistikuppgift. Kursernas lärandemål och betygskriterier framgår och bedömargruppens uppfattning är att målet behandlas och examineras på ett tillfredsställande sätt. I kurserna i specialpedagogik träffar studenterna forskare som föreläser om sina egna forskningsprojekt. I de båda delkurserna i svenska ingår att bearbeta avhandlingar och där examineras kunskaperna både i grupp och enskilt genom seminarier och enskilda skriftliga uppgifter. Bedömningen av de självständiga arbetena visar att studenterna till en övervägande del uppnår målet.

Vid intervjun framkommer att det är kvalitativa metoder som dominerar men det framgår också av självvärderingen att studenterna arbetar med och examineras i kvantitativa metoder. Även i matematikkursen behandlas och examineras kvantitativa metoder med koppling till matematikområdet. Vidare anges i självvärderingen att studenterna möter kvantitativa metoder när de arbetar med de stora internationella studierna TIMMS, PISA och PIRLS. I intervjun anges att studenterna får arbeta med de olika inslagen i progression och att det avslutas med de självständiga arbetena. Bedömargruppen menar att studenterna möter både kvantitativa och kvalitativa metoder i sin utbildning, vilket är positivt eftersom det är betydelsefullt att studenterna har kunskaper i båda metoderna.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att utbildningen ger studenterna förutsättningar för att nå målet. Progressionen i målet beskrivs och exemplifieras i självvärderingen. Genom varierande uppgifter och examinationer innehåller utbildningen en variation av aktiviteter som utvecklar förmåga och färdighet.

Studenterna får möjlighet till erfarenhetsutbyte vid de examinerande praxisseminarierna som avslutar varje kurs. Då träffas samtliga studenter under en dag för att delge varandra personliga erfarenheter och diskutera de uppgifter som varit kopplade till kursen. Uppgifter där studenter ger respons på varandras texter, så kallad kamratrespons, är vanliga i flera kurser. I exempelvis kursen Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik får studenterna kritiskt granska varandras kursuppgifter i forskningsmetodik. Kamratresponsen har under de senaste åren utvecklats till den form av systematisk peer review som ingår i de självständiga arbetenas grupphandledning. Bedömargruppen vill lyfta fram kamratrespons, där studenterna granskar och ger respons på varandras texter, som ett intressant exempel på hur arbetsformer för forskare och forskning förs in i grundutbildningen.

Studenterna får under utbildningens gång uppgifter som ställer högre och högre krav på självständighet, exempelvis att skriva en forskningsöversikt eller att kritiskt granska artiklar och avhandlingar. I början av utbildningen väljer lärarna artiklar och avhandlingar men senare under utbildningen ställs krav på studenterna att själva söka relevant forskningslitteratur. I den sista VFU-kursen får studenterna genomföra en uppgift med koppling till matematik där de ska planera, genomföra, dokumentera och analysera hur elever visar sin kunskap i en undervisningssekvens. Bedömargruppen anser att de exempel som anförs i självvärderingen visar att studenten möter aktiviteter och examinationer i enlighet med målet. Bedömningen av de självständiga arbetena visar att studenterna till en övervägande del har uppfyllt detta mål. I självvärderingen framgår att målet examineras men det är inte helt tydligt framskrivet vilka av examinationerna som sker individuellt och vilka som sker i grupp. Även efter intervjuerna har bedömargruppen svårt att bedöma graden av individuell examination. Bedömargruppen gör den sammantagna bedömningen att målet uppfylls men att det finns en utvecklingspotential när det gäller att tydliggöra kopplingen mellan kursmål - aktivitet - examination i förhållande till detta mål.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Av det samlade underlaget framgår att lärosätet kopplar samman ämnesdidaktik och verksamhetsförlagd utbildning i utbildningen, för att på så sätt knyta samman ett mer teoretiskt kursinnehåll med praktisk tillämpning. Studenterna får möjligheter att arbeta med olika metodiska verktyg, framför allt under den campusförlagda delen av utbildningen. I matematikkursen får studenterna använda sig av en didaktisk analys för att planera en undervisningssekvens inom ett specifikt matematiskt område. I den verksamhetsförlagda utbildningen får de möjligheter att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik, exempelvis använder studenterna en "loggbok" där de dokumenterar egna iakttagelser av elevers lärmiljö.

Utifrån exemplet svenska redogör lärosätet bland annat för en gruppuppgift där studenterna ska skapa en optimal språkmiljö utifrån sina kunskaper i hur miljön ger förutsättningar för god kommunikation och olika språkliga uttrycksformer, samt hur goda pedagogiska lärandesituationer utformas. Utifrån exemplen i självvärderingen som ges menar bedömargruppen att det delvis framgår att studenterna får möjlighet att möta didaktik och ämnesdidaktik i undervisningen, men att det inte är tydligt vilka aktiviteter studenterna genomför och hur de examineras. Vid intervjun framkommer att lärargruppen menar att begreppen didaktik, ämnesdidaktik och metodik hänger starkt samman, och att lärarna har den uppfattningen att det inte finns några skarpa gränser mellan dessa utan att ämnet integreras i de olika delarna.

Kopplingen mellan kursmål, aktiviteter och examination framstår enligt bedömargruppen som otydlig. Vid intervjun framkom att studenterna arbetar med målet genom praktiska övningar och litteratur. Men det framkom inte mer konkret vilka övningar och vilken litteratur samt hur dessa bidrar till att utveckla studentens förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik med relevans för yrkesutövningen. Det framgår inte heller hur studenterna examineras individuellt. Att tydliggöra kopplingen mellan kursmål-aktivitet-examination, samt att säkerställa individuell examination av målet ser bedömargruppen som ett viktigt utvecklingsarbete för lärosätet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Självvärderingen ger en trovärdig bild av ett genomtänkt arbete med detta mål, från utformning och genomförande till examination. Lärosätet har arbetat för att stärka kvaliteten i VFU och det pågår ett arbete med att utveckla olika processer. Bland annat har lärosätet tagit fram en progressionstrappa, i samarbete med det högskolepedagogiska centret, för att utvecklas från självständig student till självständig aktör (professionsanpassat). Studenterna får möjlighet att i progression arbeta mot måluppfyllelsen, och detta sker främst i VFU-kurserna och i de skolförlagda fältstudierna som de genomför i andra kurser än VFU-kurser. Uppgifterna som studenterna får under VFU är kopplade till föregående UVK-kurser för att på så vis tydliggöra kopplingen mellan teori och praktik. Självvärderingen visar att det finns en god koppling mellan kursmål - aktivitet - examination. Den senare delen av målet, som handlar om att stimulera varje elevs lärande och utveckling, är i fokus under den sista VFU-perioden som ligger på avancerad nivå. Där har studenten till uppgift att "planera, genomföra, dokumentera och analysera elevers visade kunnande i en sammanhängande undervisningssekvens som ska syfta till att stimulera alla elevers lärande".

Bedömargruppen menar att den VFU-uppgift som kortfattat beskrivits ovan är ett exempel på en väl genomtänkt examinationsuppgift med god koppling till hela målet. Även exemplet med en "fiktiv studiedag" som beskrivs i självvärderingen är ett kreativt exempel där målet behandlas. Studenterna får i grupp planera ett ämnesövergripande område och därefter svarar varje enskild student för ett delmoment som examineras skriftligt individuellt. Aktiviteten avslutas med presentationer som grupperna genomför som en fiktiv studiedag där tanken är att de agerar som ett arbetslag och presenterar sitt utvecklingsarbete för kollegorna.

Cirka två veckor innan VFU-kurserna startar bjuds kommunens VFU-handledare in till ett introduktionsmöte med VFU-lärare och studenterna i kursen. Mötet sker via distansöverbryggande teknik för att möjliggöra för samtliga VFU-handledare att delta. Introduktionsmötet fokuserar främst på professionsutveckling och progression i utbildningen. En strävan är att samtliga VFU-handledare ska ha genomgått handledarutbildning vilket till stor del uppnås. VFU följs bland annat upp genom trepartssamtal där VFU-lärare från lärosätet, studenten och handledaren deltar. Samtalet kompletteras med skriftliga uppgifter där studenten bland annat redogör för hur hen planerat, genomfört och utvärderat olika undervisningssekvenser. Ett avslutande praxissamtal hålls också med syfte att möjliggöra för studenterna att utbyta erfarenheter med varandra och sina lärare. Även skriftliga examinationsuppgifter förekommer. Bedömargruppens sammantagna bedömning är att målet uppfylls.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Studenterna tränar förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter vid olika tillfällen under utbildningen. Flera av utbildningens kurser behandlar målet, exempelvis kursen Specialpedagogiskt ledarskap, där bland annat inkluderingen av nyanlända elever behandlas utifrån ett språkutvecklande arbetssätt. I självvärderingen framkom att studentaktiva undervisningsformer är vanligt förekommande, speciellt på det innehåll som berör värderingsförmågor och förhållningssätt. I kursen Specialpedagogiskt ledarskap del 2 är inkludering i fokus och litteraturen som behandlas i anslutning till detta examineras i ett litteraturseminarium. Etiska frågor med koppling till skolans värdegrund behandlas i kursen Läraruppdraget, lärarens yrkesroll, eleven och samhällsuppdraget. Samtliga diskrimineringsgrunder bearbetas i ett yrkesetiskt seminarium genom föreläsning, gruppsamtal och individuella reflektioner. I denna kurs och i kursen Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik är studentaktivitet i fokus genom att studenterna i grupparbeten och seminarier får diskutera dilemman, uttrycka och utbyta åsikter, öva sig i kritiskt tänkande, ta ställning och öka sin självkännedom. Både barnkonventionen och hållbar utveckling behandlas, exempelvis i svenskkurserna och i kursen Lokalsamhället, eleven, skolan och samhället.

I självvärderingen beskrivs att målet examineras genom individuella reflektioner, grupparbeten och seminarier, samt genom argumenterande tal. Studenterna skriver också en debattartikel med koppling till ämnen som rör hållbar utveckling. Det framstår dock även efter intervjuerna som oklart huruvida utbildningen säkerställer målet genom individuell examination, då merparten av de exempel som ges är just reflektionsuppgifter och många läraktiviteter handlar om att diskutera och förhålla sig till olika dilemman. Bedömargruppen menar att dessa examinationsuppgifter förvisso fyller en viktig funktion i utbildningen, men att lärosätet tydligare behöver visa hur varje student examineras och bedöms individuellt då detta inte är tydligt utifrån det samlade underlaget. Att även tydliggöra hur utbildningen kopplar samman kursmål-aktivitet- och examination I förhållande till målet ser bedömargruppen som ett viktigt förbättringsområde.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet visar i självvärderingen att det både finns ett framskrivet jämställdhetsperspektiv på en övergripande nivå och ett specifikt perspektiv för lärarutbildningen, vilket i självvärderingen också framkommer på kursnivå. Ett positivt inslag är ett långsiktigt arbete med jämställdhet i fokus som lärosätet inlett. Här arbetar studenter, forskare, lärare och ledning i tvärgrupper för att gemensamt kanalisera utvecklingsarbete samt genom att utforma en aktivitets- och handlingsplan med jämställdhetsfokus. Lärosätet beskriver även hur det anlägger ett jämställdhetsperspektiv vid val av kurslitteratur och att studenter möter lärare som är aktiva forskare inom jämställdhetsområdet. Man redogör även för hur perspektivet lyfts i flera olika kurser, till exempel i UVK-kursen Skolan och samhället: förr och nu där perspektivet är framträdande. Exemplen visar att perspektivet är väl integrerat i utbildningen

En svaghet är dock att studenterna i utvärderingar om jämställdhetsfrågor anger att jämställdhetsperspektivet inte är tillräckligt belyst, samtidigt som det är integrerat i flera kurser. Intervjun gav dock en annan bild där det framfördes att jämställdhetsperspektivet är synligt i flera av kurserna. En styrka är att det pågår flera olika utvecklingsarbeten kring jämställdhet bland personalen vid lärosätet.

Vid universitetet finns en organiserad verksamhet med fokus på jämställdhetsintegrering för forskare, lärare, HR-representanter och representanter för näringslivet, Gender Contact Point. Lärare från utbildningen som inkluderar jämställdhetsperspektivet i sin forskning och undervisning deltar regelbundet i träffarna inom denna grupp. De kan på så vis även överföra de kunskapsutbyten som sker i gruppen in i utbildningarna, vilket bedömargruppen ser som positivt. Bedömargruppens sammantagna bedömning utifrån självvärdering och intervjuer är att arbetet med jämställdhet håller hög kvalitet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. I självvärderingen lyfts såväl informella förutsättningar och processer som ett mer formellt och systematiskt arbete i relation till uppföljning fram. Självvärderingen innehåller beskrivningar av ett kontinuerligt reviderings- och utvecklingsarbete som pågår på kursnivå, där förändringar tas tillvara. Alla kurser utvärderas med hjälp av det gemensamma verktyget EvaSys och i vissa fall görs även utvärderingar mitt i kurser. Resultaten från EvaSys tillgängliggörs för studenterna. Utvärderingarna återkopplas till och diskuteras med studenterna och kurslärarlaget och leder till förbättringar av kurserna. En gång per termin hålls programråd där kvalitets- och utvecklingsfrågor diskuteras och där studenter deltar. Även mer övergripande institutionella insatser görs, vilket i självvärderingen exemplifieras med hur ett utvecklingsarbete har genomförts för att finna gemensamma former för handledning och bedömning av examensarbeten.

Vartannat år genomför den ansvariga fakultetsnämnden en självvärdering. Syftet med denna är att den ska vara kvalitets- och processdrivande på strategisk nivå. Resultaten följs sedan upp och eventuella åtgärdsbehov föreslås av institutionerna. Alumnverksamheten följs upp genom deltagande i en enkätundersökning som lärarutbildningskonventet har initierat.

Bedömargruppens intryck är att det finns en fungerande systematik i kvalitetsarbetet för att definiera utvecklingsområden och brister samt åtgärda dessa. Positivt är att det finns en god kvalitetssäkrande organisation för VFU-kurserna mellan lärosätet och skolhuvudmännen. Positivt är också att lärosätet visar att det pågår ett ständigt förändringsarbete på en övergripande nivå för kursinnehållet, och som ger exempel på förändringar kring digitalisering, NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) samt svenska som andraspråk. Utifrån intervjuerna framkommer även att utbildningen har genomfört förändringar för att än tydligare skilja på inriktningarna F-3 och 4-6, exempelvis genom att F-3 nu arbetar ännu mer med tidig läs- och skrivinlärning medan 4-6 arbetar mer med grammatik. Detta ser bedömargruppen som ett exempel på en positiv utveckling av utbildningen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen visar att uppföljning av kvarvarandegrad och genomströmning görs årligen. Kvarvarandegraden har legat stabilt på 80 procent och genomströmningen på 84 till 88 procent. Det är över rikssnittet och konstateras i självvärderingen vara goda resultat. Korta kontaktvägar mellan lärare och studenter och en allmänt god vilja att stötta studenter i svårigheter lyfts fram som tillgångar, exempelvis i form av feedback på inlämnade uppgifter och erbjudande om extra handledningstillfällen. Studenternas studieprestationer följs upp extra noga under det första året och de studenter som studievägledaren uppfattar behöver extra stöd kontaktas via mejl och erbjuds komma på enskilda samtal. Studenterna har även tillgång till centralt stöd i form av studievägledning via en särskild programvägledare. Lärosätet har även en god organisation för studenter med behov av särskilt stöd på grund av olika funktionsnedsättningar. Utifrån de exempel som lärosätet ger ser bedömargruppen att lärosätet verkar för att studenter genomför utbildningen inom planerad studietid och att de följer upp de studenter som uppvisar svårigheter med att genomföra utbildningen. Sammantaget ger självvärderingen och intervjuerna en positiv bild av hur arbetet med utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det att det finns goda förutsättningar för måluppfyllelse för målet som berör studenternas ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete. Målet är tydligt framskrivet beträffande utformning, genomförande och examination. Ett utvecklingsområde är att synliggöra förskoleklassen i utbildningen mer. Bedömargruppen ser även ett fortsatt arbete med att rekrytera personal inom områden där kompetensen är svag, för att på så vis stärka forskningen i utbildningen, som ett ytterligare område att utveckla och arbeta vidare med i förhållande till målet.

Målet som berör vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa metoder samt vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet behandlas i olika kurser under utbildningen. Kursernas lärandemål och betygskriterier framgår och det är även tydligt hur målet examineras. Bedömargruppen ser målet som väl tillvarataget i utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att målet som handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat är väl underbyggt. Progressionen i målet beskrivs och exemplifieras i självvärderingen. Genom varierande uppgifter och examinationer innehåller utbildningen en variation av aktiviteter som utvecklar förmåga och färdighet. Som ett utvecklingsområde vill bedömargruppen dock lyfta fram att lärosätet behöver tydliggöra kopplingen mellan kursmål - aktivitet - examination i förhållande till detta mål och säkerställa individuell examination.

Utbildningen möjliggör och säkerställer inte att målet avseende studenternas färdighet och förmåga inom didaktik och ämnesdidaktik är uppfyllt. Det är inte tydligt vilka aktiviteter studenterna genomför, kravnivån och hur de examineras. Kopplingen mellan kursmål, aktiviteter och examination framstår enligt bedömargruppen som otydlig.

Målet som berör att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i syfte att stimulera varje elevs utveckling bedöms som uppfyllt. Studenterna får även möjlighet att i progression arbeta mot måluppfyllelsen. Detta sker främst i VFU-kurserna och i de skolförlagda fältstudierna som de genomför. Det finns en god koppling mellan kursmål - aktivitet - examination vilket även intervjuerna bekräftade.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det målet som berör förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter inte är uppfyllt. Utifrån det samlade underlaget menar bedömargruppen att aktiviteter för att nå målet förekommer, men att det inte går att säkerställa att individuell examination sker av målet. Kopplingen mellan kursmål-aktivitet och examination behöver även förtydligas.

Lärosätet visar att det både finns ett framskrivet jämställdhetsperspektiv på en övergripande nivå samt ett specifikt perspektiv för lärarutbildningen, vilket i självvärderingen också framkommer på kursnivå. En styrka är att det pågår flera olika utvecklingsarbeten kring jämställdhet bland personalen vid lärosätet. Bedömargruppens sammantagna bedömning är att arbetet med jämställdhet håller hög kvalitet.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Alla kurser utvärderas och i vissa fall görs även utvärderingar mitt i kurser. En gång per termin hålls programråd där kvalitets- och utvecklingsfrågor diskuteras och där studenter deltar. Lärosätet verkar även för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid, till exempel genom uppföljning av studenternas studieprestationer och med erbjudanden om stöd där behov finns.