Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet redogör genom exempel från matematik och svenska för hur studenterna får möta aktuell forskning i olika delar av utbildningen, och hur de får möjlighet att utveckla de kunskaper som ingår i examensmålet. Lärosätet beskriver en variation av undervisningsformer, kontinuerlig uppdatering av forskningslitteratur samt koppling till forskningsartiklar i till ämnesdidaktisk forskning. Ur ett studentperspektiv verkar nämnda exempel ge studenterna tillräckliga förutsättningar för att uppfylla målet.

Exemplen inom svenska och matematik visar progression och ämnesuppbyggnad för att nå målen. Inom matematik vill bedömargruppen särskilt uppmärksamma att olika problemlösningsstrategier bearbetas med studenterna, samt att lärosätet tydligt vill undvika ytinlärning.

Kursplanemålen i varje kurs kopplas till examensmålen i en matris som kursarbetslagen får. På detta sätt kommunicerar och säkerställer lärosätet att det finns en vetskap om progressionen inom utbildningens olika delar som ska leda mot examensmålen. I självvärderingen anger lärosätet att varje lärandemål konkretiseras i betygskriterier. Av kursplanerna framgår att samtliga lärandemål examineras.

Med exempel från matematikkurserna gör lärosätet ett försök att visa hur lärandemål och betygskriterier korrelerar. Här konkretiseras också hur progressionen inom problemlösning är upplagd. Bedömargruppen ser dock en viss brist i överensstämmelsen mellan lärandemål och betygskriterier, men också mellan betygsnivåerna. De exempel från svenska respektive matematik som lärosätet ger i självvärderingen visar att utbildningen är utformad utifrån principer om integrering av ämnesteori och didaktik, och att lärandemålen övervägande är av didaktisk karaktär. Progression från grundnivå till avancerad nivå syns i kursplanen genom att kunskapsnivån preciseras med uttryck som till exempel "självständigt", "kritiskt analytiskt" och så vidare. I matematikkurserna sker en progression genom att innehållet från tidigare kurser fördjupas.

Bedömargruppen noterar att kursplanerna på grundnivå inte är utformade så att de anger den kunskaps- och förståelsenivå som studenterna ska nå och examineras på, eftersom alla kunskapsformer är integrerade i lärandemålen. Bedömargruppen ser därför ett förtydligande av kunskaps-och förståelsenivåer som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Utbildningen använder varierande former av examination, varav ungefär hälften är skriftliga och individuella. Övriga examinationer har formen av muntliga paruppgifter, gruppuppgifter och seminarier. Vid intervjuerna framkom att lärarna på ett medvetet sätt uppmärksammar individuella prestationer. Dock ser bedömargruppen säkerställandet av individuell examination som ett utvecklingsområde. De självständiga arbetena visar på hög måluppfyllelse för detta mål, och bedömargruppen ser detta som en indikation på att utbildningen ger studenterna goda möjligheter att uppnå målet. Utifrån det sammantagna underlaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör att målet uppfylls.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Genom beskrivningar av och exempel på kursinnehåll och lärandemål beskriver lärosätet hur studenterna erbjuds förutsättningar att utveckla kunskaper och förståelse inom vissa delar av detta examensmål. Ett gott och konkret exempel som lärosätet ger är hur studenterna får bearbeta vetenskapliga frågor i utbildningen med utgångspunkt i internationella kunskapsmätningar. Därmed möts beprövad erfarenhet, vetenskaplig grund och studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på ett konstruktivt sätt. Lärosätet beskriver praktiknära examinationer och specificerar olika fördjupningsnivåer. De exempel som ges har god relevans för yrkesutövningen.

Bedömargruppen anser inte att utbildningen möjliggör att studenterna utvecklar metodkunskap som är tillräcklig för examensarbetet. Bedömningen av de självständiga arbetena pekar också på brister, eftersom mer än hälften av de bedömda arbetena bedöms som bristande vad gäller detta mål. Preciseringar av såväl vetenskapsteori som de vetenskapliga ansatserna saknas. Bedömargruppen ser därför inte vilka explicita kunskaper studenterna får med sig, och saknar även en tydlig koppling och koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier för detta mål. Lärosätet är medvetna om utvecklingsbehovet inom kvantitativ metod och har ett fördjupat samarbete med avdelningen för psykologiområdet. Samarbetet ska även utvecklas. Detta ser bedömargruppen som ett bra initiativ, men inte tillräckligt för att målet ska anses vara uppfyllt.

Bedömargruppens tolkning utifrån det samlade underlaget är att vetenskapliga metoder och relaterade begrepp inte förekommer som uttalat innehåll i svensk- och matematikkurserna. Studenterna examineras inte heller i detta. Examination av metoder sker först i samband med planeringen av examensarbetet, och då i form av att studenterna ska kunna motivera sitt metodval. Lärosätet uppmärksammar problemet i självvärderingen och anger att man planerar att revidera kursinnehållet för att stärka metodkunskaperna och analysen av empiriska data. Utifrån det samlade underlaget anser bedömargruppen att utbildningen i dagsläget inte uppfyller målets olika delar.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Bedömargruppen anser att det inte framgår hur studenterna tränas i att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över relevanta forskningsresultat. Lärosätet ger inte några tydliga exempel i självvärderingen på hur utbildningen behandlar denna del av målet. Även efter intervjuerna kvarstår otydligheter kring hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna utvecklar förmågan att systematisera forskningsresultat, eftersom progressionen och systematiken i förhållande till målet framstår som vag. I självvärderingen anger lärosätet att de har identifierat problem med att möjliggöra att studenterna utvecklar vissa akademiska kompetenser som är kopplade till examensmålet. Bedömargruppen ser det som ett angeläget utvecklingsområde att lärosätet arbetar vidare med detta och tydliggör hur arbetet med att tillvarata, systematisera och reflektera över forskningsresultat kommer in i utbildningen.

Det framgår av självvärderingen att utbildningens upplägg genomsyras av och ger studenterna flera tillfällen att träna reflektion över egna och andras erfarenheter. Studenterna får även möjlighet att träna på att dokumentera erfarenheter. Dokumentationen fungerar även som en grund för examination. I självvärderingens beskrivning av detta examensmål fokuserar lärosätet främst på studenternas kollegiala lärande och grupparbeten. Basgruppen verkar vara en viktig utgångspunkt i denna måluppfyllelse, och ett gott exempel är att studenternas basgrupper fungerar som en början till kollegialt lärande. Konceptet innehåller basgruppsarbete, självreflekterande verktyg och övningar som utvecklar yrkesrollen. Utbildningens struktur ger möjlighet till ett kollegialt lärande i utbildningen med olika verktyg och metoder, exempelvis reflektionslogg och strukturerade samtal. Därmed skapas förståelse för både eget och andras lärande.

Bedömningen av de självständiga arbetena pekar på att det finns problem när det gäller förutsättningarna att nå detta mål. Mer än hälften av arbetena bedöms ha bristande kvalitet inom målet. Bedömargruppen efterlyser även en tydlig koppling mellan examensmål, lärandemål, läraktivitet och examinationsformer för detta mål, och menar att lärosätet bör prioritera detta som ett utvecklingsarbete. Utifrån underlaget anser bedömargruppen att målet inte uppfylls.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Det framgår av självvärderingen att studenterna får möjlighet att utveckla färdigheter och förmågor inom såväl allmändidaktik som ämnesdidaktik och metodik. Som en fördel lyfter lärosätet fram att en stor andel av de undervisande lärarna har aktuella yrkeserfarenheter från undervisning i grundskolan. Ur studentsynpunkt är detta en tillgång för att studenterna ska tillägna sig examensmålet. Studenternas kunskaper byggs upp successivt och deras didaktiska och ämnesdidaktiska förmågor synliggörs bland annat i trepartssamtalen. Vidare dokumenteras studenternas individuella reflektioner i VFU-portfolio.

Lärosätet ger goda exempel från både matematik och svenska, där studenterna genom tillämpning av didaktiska färdigheter övar på och prövas i olika metoder. Bedömargruppen uppmärksammar särskilt hur studenterna får verbalisera matematik och hur utbildningen kontextualiserar den didaktiska triangeln. I de ämnesteoretiska kurserna får studenterna tillfälle till att relatera ämnesinnehåll till undervisning och tänkta praktiska situationer. På så sätt får det teoretiska innehållet en praktisk anknytning. Uppgifter av tillämpningskaraktär ingår även i examinationerna, vilket bedömargruppen ser som ett bra initiativ för att förena teori och praktik. Utifrån underlaget menar bedömargruppen att lärosätet kan ge studenterna förutsättningar för att uppnå målet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur studenterna får arbeta med lektionsplanering och utvärdering bland annat under kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och i matematik. Studenterna examineras genom såväl trepartssamtal som prov och gruppövningar. Trots att studenterna får dessa verktyg inom olika områden inom utbildningen har det framkommit att studenterna önskar mer undervisning om planering. Lärosätet väger in handledarnas olikheter som en faktor som spelar in i detta, och vill att fler handledare deltar i handledarträffar för att säkerställa att ovan nämnda mål uppfylls. Detta framkommer både i självvärderingen och i intervjuerna. Lärosätet beskriver att studenterna gör övningar i praktiskt planerings- och bedömningsarbete utifrån styrdokument och autentiskt elevarbete. Varierande examinationsformer förekommer. Bedömargruppen uppmärksammar särskilt ett gott exempel som lärosätet nämner, nämligen att studenterna själva leder ett examinerande trepartssamtal. Lärosätet uppger att det pågår utvecklingsarbete för att stärka samsynen i arbetslaget, samt för att få VFU-lärare mer involverade.

Lärosätet redovisar i självvärderingen hur progressionen i VFU är uppbyggd när det gäller förmågan att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Det framgår att det ställs allt högre krav på studenternas självständiga förmåga att stimulera varje barns lärande. Möjligheten att utveckla förmåga att planera och reflektera över undervisning verkar vara god. Bland annat används en gemensam matris för att planera undervisningen i VFU-kurserna. Matrisen fungerar som underlag för trepartssamtal mellan student, lärarutbildare och VFU-handledare. Bedömargruppen ser matrisen som ett bra verktyg, men menar att den inte är utformad så att den tar hänsyn till elevernas förutsättningar. Detta är ett utvecklingsområde för utbildningen.

Det framgår av de bifogade kursplanerna att varje VFU-kurs har specifika lärandemål. Av självvärderingen framgår också att examination av VFU sker genom trepartssamtal, uppföljningsseminarium och dokumentation i en digital portfolio. Lärosätet avser att ändra upplägget på VFU så att studenterna får göra en större del av VFU: n enskilt under tre kurser, men tillsammans med en kurskamrat under två kurser. Så har det inte varit tidigare, och förändringen ökar troligen kvaliteten i utbildningen. Under den sjätte terminen är temat i de olika ämnes- och UVK-kurserna specialpedagogik inriktat mot elevers olikhet. Lärosätet beskriver också ett gemensamt projekt med speciallärarutbildningen, vilket bedömargruppen ser som ett bra initiativ för att ge studenterna fler perspektiv på arbetet med barnen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Lärosätet beskriver hur studenterna på olika sätt får förutsättningar för att utveckla värderingsförmåga och förhållningssätt utifrån detta mål. Det framgår av självvärderingen att studenterna också på olika sätt tar sig an mänskliga rättigheter, och att detta begrepp nyligen har gjorts mer synligt i utbildningen. Det framkommer även att de studenter som i det valbara ämnet väljer naturorienterande ämnen och teknik fördjupar sig kring en mer miljömässig naturvetenskaplig förståelse för hållbar utveckling. Målet behandlas i ett flertal kurser inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) på ett systematiskt sätt. Detta sker med progression och med ett helhetsperspektiv.

Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad tillfällen. Särskilt föredömligt är det exempel som lärosätet ger från UVK-momentet Lärarprofessionens institutionella uppdrag och villkor, där de etiska, samhälleliga och vetenskapliga aspekterna vävs samman i en "case"-uppgift. Detta exempel visar hur olika former av examination kan tillämpas och fungera som grund för bedömning.

Samhälleliga aspekter på utbildning och sociologiska perspektiv behandlas främst inom UVK-kurserna. Lärosätet avser att förstärka utbildningen i fråga om barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Utifrån underlaget framkommer det dock inte tydligt hur hållbar utveckling kommer in i utbildningen så att det når alla studenter, utöver de som väljer naturorienterande ämnen och teknik. Det framgår inte heller hur deras värderingsförmåga examineras. Detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett jämställdhetsperspektiv präglar lärosätets arbete med att utforma och genomföra utbildningen. På en övergripande nivå införlivas ett jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande på alla nivåer. Studenterna får vid flera tillfällen möjlighet att arbeta med jämställdhetsfrågor, och deras förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten examineras på olika sätt. Lärosätet har en ambition att integrera jämställdhetsarbetet i och emellan alla utbildningar, vilket bedömargruppen ser som en god strategi för att förstärka måluppfyllelsen., och jämställdhetsfrågor är integrerade i värdegrundsinnehållet i flera av utbildningens kurser.

Det framkommer i underlagen att jämställdhet beaktas i utbildningsinnehållet i olika sammanhang.Målet behandlas bland annat ur ett intersektionellt perspektiv och blir därmed en aspekt av ett etiskt, professionellt förhållningssätt. Studenterna får möjlighet att problematisera och fördjupa sina kunskaper om jämställdhet ur ett integrerat helhetsperspektiv. Jämställdhetsfrågor behandlas även utifrån frågor om genus, makt och diskriminering i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) under den första terminen. Jämställdhet förekommer också som syftesbeskrivning i en kurs i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), och det behandlas i litteratur och uttrycks som lärandemål i UVK. Lärosätet ger exempel från VFU, UVK och ämneskurser. Dessutom ger lärosätet ett tydligt exempel från en svenskkurs, som behandlar barn- och ungdomslitteratur ur ett genusperspektiv, ett klassperspektiv och ett interkulturellt perspektiv. Studenterna ska även under VFU kunna ta hänsyn till ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i sin planering.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningen kvalitetssäkras inom ramen för lärosätets kvalitetssäkringssystem, samt följs upp och kvalitetssäkras genom årliga programrapporter. Programrapporterna ligger sedan till grund för dialoger med ledningen och kompletteras även med studentdialoger. Kurs- och programvärderingar sker i ett lärosätesövergripande system. Också utbildningens utformning och genomförande följs upp och utvärderas i olika former, exempelvis genom att programområdesansvarig skriver en självvärdering till programområdet två gånger per år. Lärosätet genomför även digitala studentvärderingar. Programvärderingarna sker både kollektivt och individuellt. För att få god svarsfrekvens på dem bokar man datorsalar för ett gemensamt utvärderingstillfälle. Bedömargruppen ser det som en styrka att utbildningen verkar för schemalagd, obligatorisk programvärdering.

Kursvärderingarna har dock relativt låg svarsfrekvens. I självvärderingen beskriver lärosätet att synpunkterna tas omhand av kursansvarig och därefter förs vidare till programområdesansvarig. Deras gemensamma analys ligger sedan till grund för lärarlagets fortsatta planering av nästa kurs. Det framgår inte av underlagen hur lärosätet återkopplar till studenterna när det gäller deras kritik och förslag på förbättringar av kurser och program. Det framgår inte heller hur lärarlaget hanterar kritiska synpunkter. Lärosätet visar att det finns ambitioner att på ett bättre sätt återkoppla utvärderingarna till de studenter som har gjort dem, men bedömargruppen ser detta som ett utvecklingsområde.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Studenternas studieresultat följs upp av kursansvariga och programansvarig en gång per termin. Individuella studieplaner kan upprättas och studenterna erbjuds studiestöd och särskild anpassning vid behov. I självvärderingen redogör lärosätet för det stöd som erbjuds de studenter som inte klarar studierna eller som riskerar att hamna efter. Bedömargruppen ser stödet som relevant för att stärka studenternas möjligheter att fullfölja studierna. Lärosätet uppger att uppföljning av avhopp är ett pågående utvecklingsområde, och bedömargruppen instämmer i detta.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det att målet som berör studenternas ämneskunskaper och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete behandlas tillfredsställande i utbildningen. Exempel från svenska och matematik visar att det finns goda förutsättningar för studenterna att tillgodogöra sig de kunskaper som examensmålet avser. Lärosätet beskriver också en progression i förhållande till lärandemålet. Bedömargruppen ser arbete med säkerställandet av individuell examination som ett utvecklingsområde.

Målet som rör vetenskapsteori, kvantitativa och kvalitativa metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedöms som inte tillfredsställande. Utbildningen möjliggör inte att studenterna kan utveckla tillräckliga metodkunskaper inför examensarbetet. Bedömargruppen saknar också en tydlig koppling och koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier för detta mål. Lärosätet är medvetna om utvecklingsbehovet inom kvantitativ metod, och planer finns på ett fördjupat samarbete med psykologiska avdelningen. Det ser bedömargruppen som ett gott initiativ, men inte tillräckligt för att målet ska anses vara uppfyllt.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att målet som handlar om att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över forskningsresultat inte behandlas tillfredsställande i utbildningen. Det är den del av målet som rör hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna utvecklar förmågan att systematisera forskningsresultat som bedöms som bristfälligt, eftersom progressionen och systematiken i förhållande till målet är otydlig. Bedömargruppen saknar också en tydlig koppling och koherens mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktivitet, examination och bedömningskriterier för detta mål. Möjligheterna till ett kollegialt lärande i utbildningen är dock goda, och lärosätet ger flera exempel på verktyg och metoder för att skapa förståelse för eget och andras lärande. Som något positivt vill bedömargruppen särskilt framhålla lärosätets arbete med basgrupper för att utveckla kollegialt lärande under hela utbildningen.

Målet som berör hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen visar förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik bedöms som tillfredsställande. Det finns en struktur i hela utbildningen för att studenterna ska kunna bygga upp tillämpad didaktik och ämnesdidaktik som är relevant för yrkesutövningen. Det sker en god samordning mellan den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och ämnesdidaktiken för att uppfylla målet. Det mål som handlar om att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i syfte att stimulera varje elevs utveckling behandlas tillfredsställande i utbildningen. Bedömargruppen vill särskilt uppmärksamma lärosätets arbete med att skapa en samsyn i arbetslagen.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det att målet som berör förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas tillfredsställande i utbildningen. Målet behandlas i ett flertal VFU- och UVK-kurser, och detta sker på ett systematiskt sätt med progression. Ett utvecklingsområde är att tydligare föra in hållbar utveckling i utbildningen, eftersom det inte tydligt framgår hur detta begrepp når studenterna.

Ett jämställdhetsperspektiv är behandlat i utbildningen på flera nivåer. Jämställdhetsfrågor behandlas i flera kurser utifrån frågor om genus, makt och diskriminering. Perspektivet förekommer också som syftesbeskrivning i en VFU-kurs, behandlas i litteratur och uttrycks som lärandemål inom UVK.

Bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som tillfredsställande. Utbildningens utformning och genomförande följs upp genom systematiska kurs- och programvärderingar, och lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Studiestöd finns för de studenter som behöver detta. Uppföljning av avhopp från utbildningen är ett utvecklingsområde enligt lärosätet, och bedömargruppen instämmer i detta.