Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Underlaget ger en god och konkret beskrivning av arbetet mot måluppfyllnad för det aktuella målet, i självvärderingen exemplifierat av ämnet svenska. Upplägget av såväl innehåll som arbetsgång är strukturerat och väl genomtänkt och det finns ett arbetssätt och en progression inom området för svenska (och matematik), didaktisk undervisningsplanering och vetenskapligt förhållningssätt. Även de olika examinationsformerna speglar detta, där både praktisk planering av lärandesekvenser och reflektion över didaktiska val och teoretisk grund ingår. Ett utvecklingsområde för examinationerna är dock att lärosätet tydliggör för studenterna hur den individuella bedömningen sker vid gruppexaminationer.

Bedömargruppen bedömer att den strukturomläggning som gjorde i utbildningen 2017 är väl motiverad eftersom progressionen förstärktes i väsentliga avseenden. Undervisningen anknyter till aktuell forskning och utvecklingsarbeten och av lärartabellerna framgår också att ett antal av de forskande lektorerna deltar i undervisningen, även utöver de självständiga arbetena. Detta examensmål behandlas i alla ämneskurser och i viss mån också i UVK- och VFU-kurser. I självvärderingen anges dessutom en matris med exempel på lärandemål som tydligt relaterar till det aktuella examensmålet i ett antal kurser.

VFU-perioderna utgörs av självständiga kurser men har särskilt fokus på de ämnes- och UVK-kurser som föregått dem. Lärare i dessa kurser samverkar kring VFU-besök och examination. En examinator vid universitetet har i sitt uppdrag att samverka med handledaren samt ansvara för att bedöma och betygsätta studenten. Hur examinationen av forskningsarbeten går till går att utläsa av matrisen och texten i självvärderingen.

Inom ramen för VFU finns en väl genomtänkt progression med såväl kvalitativa som kvantitativa mål (antalet mål studenterna ska uppfylla ökar längre fram i utbildningen). De handledare och examinatorer studenterna möter när de ska skriva sina självständiga arbeten har enligt självvärderingen i hög utsträckning även undervisat i de tidigare ämneskurserna (gäller både för svenska, matematik och de ytterligare ämnen som studenterna kan skriva sitt avslutande arbete i). Detta innebär att det skapas goda förutsättningar för en progression i utbildningens utformning och genomförande, där studenterna utvecklar sina ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper. I granskningen av de självständiga arbetena bedömde bedömargruppen att fyra av de tio arbetena hade brister i förhållande till detta mål. Bristerna gäller främst i förhållande till forskningsbakgrunden. Studenterna har inte använt sig av aktuell forskning eller forskningslitteratur överhuvudtaget utan främst av utredningar och forskningsöversikter, eller så har studenterna i och för sig använt aktuell (men också ibland gammal) forskningslitteratur, men inte motiverat sitt urval och vad som valts bort. Därför blir resultatens relevans för kunskapsutvecklingen på området svårtolkad. I några av arbetena påpekar granskarna också brister i vetenskapligt förhållningssätt. Detta bör enligt bedömargruppen ses som ett utvecklingsområde. En rekommendation är att se till att studenterna i hög grad möter verksamma forskare i (ämnes) undervisningen under hela sin utbildning.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Undervisningen på området startar i utbildningens första termin med ett vetenskapligt förhållningssätt till professionen och akademiskt skrivande, och detta löper sedan genom hela utbildningen. Målet finns i samtliga kurser, alltså även i alla ämneskurser och i VFU. Av självvärderingen och målexemplen går att utläsa att kvantitativa och kvalitativa metoder behandlas i UVK4, i utbildningens femte termin. Här får studenterna träna sig i att analysera kvalitativa och kvantitativa data. Den kvantitativa analysen innefattar deskriptiv statistik och inferensstatistik. Den kvalitativa handlar om att kategorisera empiriskt material induktivt och deduktivt. Studenterna examineras i anslutning till en workshop. Den vetenskapliga metod som nämns i olika beskrivningar av undervisning och kursmål är framför allt observationer. Kvantitativ metod nämns enbart i kursplanen för metodkurser så som i UVK 4. I intervjun framkommer dock ett ytterligare exempel på en kartläggningsuppgift i en senare matematikkurs där observationsresultat analyserades kvantitativt.

Av självvärderingen framgår att betydligt fler väljer kvalitativa än kvantitativa metoder och att studenternas redogörelser för den metod de valt därför också bör innefatta ett, åtminstone implicit, resonemang om den metod som valts bort. Bedömargruppen ser en utvidgad undervisning på det kvantitativa området som ett viktigt utvecklingsområde. Ett gott exempel på detta är de introducerande föreläsningarna om ämnesanknutna teorier och metoder i inledningen av de båda självständiga arbetena i respektive svenska och matematik, som ges inom ramen för UVK i anslutning till de självständiga arbetena kurserna. Granskningen av de självständiga arbetena visade på god måluppfyllelse då enbart två av de tio arbetena ansågs ha brister i förhållande till detta mål.

Utifrån underlaget är det svårt att urskilja en tydlig bild av synen på relationen mellan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten i förhållande till dess betydelse för yrkesverksamheten. Lärosätet ger inga konkreta exempel på hur studenterna får möjlighet att utveckla kunskap om detta utöver att studenterna i sina självständiga arbeten ska de formulera syfte och frågeställningar som har relevans för både yrkesområdet och ämnet. Att tydliggöra denna del av målet i utbildningen ser bedömargruppen som ett viktigt utvecklingsområde för lärosätet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Självvärderingen redovisar ett tydligt och väl strukturerat arbetssätt, med klara lärandemål och arbetsformer som stämmer väl överens med de önskade målen. I en matris beskrivs hur målet också kopplas till VFU-kurser, verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) och fältstudier för att ge studenterna djupare kunskaper och fler perspektiv. I målen och beskrivningarna finns en variation av olika arbetsformer, med observationer och analys/reflektion över barns lärande och utveckling i relation till relevanta teorier, problemformulering, kritisk analys av metoder för utvärdering och styrning samt kritisk granskning av egna och andras resultat. Resultaten i de olika granskningarna relateras också till aktuell forskning och systematiserad erfarenhet och är nära knutna till den praktiska verksamheten. Exempel på lärandemål ges från samtliga kurstyper, ämnen, VFU och UVK. Progressionen är tydlig och mynnar ut i kursen Självständiga arbeten II. Ett mål i denna kurs (matematik, liknande i svenska) är att "kritiskt granska och diskutera egna och andras resultat".

I granskningen av de självständiga arbetena bedömde bedömargruppen att fyra av de tio arbetena hade brister avseende detta mål. De påpekade bristerna gällde främst i förhållande till förmåga till kritisk analys, reflektion, problematisering och diskussion av resultat och de egna slutsatserna samt i ett fall även brister i återkoppling till (en svag) forskningsbakgrund.

Ett gott exempel är att utbildningen kopplar den kritiska granskningen till verklighetsnära uppgifter såsom granskning och analys av Skolinspektionsrapporter om den egna skolan och skolornas systematiska kvalitetsarbete. Det finns också ett bra arbete med progressionen, där krav på både komplexitet, systematik och självständighet successivt ökar. Ett utvecklingsområde som också tas upp i självvärderingen är att studenterna i något för låg grad får tillfälle att skriva och sammanställa rapporter före sitt självständiga arbete. Detta är något som nu är under arbete för att förbättra, kopplat till att stärka studenternas förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, som ett led i att stärka progressionen inför det självständiga arbetet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Exemplen på lärandemål i utbildningsplanen för didaktik och ämnesdidaktik är främst hämtade ur ämneskurser och VFU och fokus i redogörelsen ligger på de ämnesdidaktiska delarna, vilket är rimligt med tanke på utvärderingens inriktning på ämnena svenska och matematik. Ämneskursernas didaktiska vinkling syns dessutom i utbildningsplanen där samtliga ämneskurser har namnet "för undervisning i åk 4-6". Detta understryks även i analysavsnittet i utbildningsplanen. Undervisningens fokus ligger på planering, praktiskt genomförande av undervisningsaktiviteter och efterföljande reflektioner över syfte, genomförande och metodiska överväganden.

Det finns en progression mellan de olika terminerna genom att vissa uppgifter återkommer men med ökad svårighetsgrad. Upplägget på området ger studenterna goda möjligheter att nå måluppfyllelse på detta område. Lärosätet framhåller att en särskild kartläggning av vilka mål som studenter underkänts på visar att mycket få av dessa underkännanden gällde området didaktik/metodik. Lärosätets bedömning förefaller att i stor utsträckning bekräftas av studenternas svar i programutvärderingar. Examination av målet sker främst inom VFU där avstämningar med handledare, gentemot bedömningskriterier sker fortlöpande liksom genom bedömning av planerad och genomförd undervisning i samband med universitetslärares besök i VFU-skolan.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Arbetet mot målet beskrivs som teoretiskt grundade praktiska planerings- och genomförandeuppgifter med efterföljande utvärdering, kvalitetsutveckling och återkoppling till de teoretiska utgångspunkterna, en studentaktiv arbetsgång som förefaller väl lämpad för måluppfyllelse på detta område. Progressionen beskrivs som en successivt ökad grad av egenansvar och självständighet och en ökad uppmärksamhet riktad mot elevers lärande. Bedömargruppen vill lyfta fram att ett utvecklingsområde är att progressionen som nu är tydlig i VFU-kurserna ytterligare bör utvecklas i och mellan ämneskurser samt UVK- och VFU-kurser.

Bedömargruppen ser positivt på att studenternas uppmärksamhet i den första av de beskrivna uppgifterna riktas mot den i didaktiskt hänseende ibland lite bortglömda inledande delen av läroplanen, eftersom den fokuserar på värdegrundsaspekterna som en viktig del i elevers lärande och inte enbart på ämneskunskaper.

I självvärderingen beskrivs flera exempel på tydliga kopplingar mellan examensmålet och kursmålen i olika delar av utbildningen. I ämneskurserna ingår de ämnesdidaktiska delarna att planera, genomföra och utveckla undervisningen i den pedagogiska praktiken utifrån ämnet, men också med fokus på hur undervisningen ska planeras och organiseras i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Utöver de högskoleförlagda kurserna får studenterna möjlighet att utveckla förmågan att självständigt planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen och den pedagogiska verksamheten på sin VFU. Av intervjuerna framgår dock att dessa planeringar inte omsätts i den praktiska verksamheten, det vill säga i VFU-skolorna, utan behandlas på andra sätt..

Progressionen är tydlig i VFU-kurserna, medan lärosätets arbete med fortsatt kvalitetsarbete behövs för att skapa en tydligare progression i och mellan ämneskurser, UVK-kurser och VFU-kurser i relation till examensmålet. Med andra ord arbetar lärosätet med att systematiskt och medvetet skapa möjligheter för studenterna att visa förmåga att uppnå detta mål. Ett gott exempel är den uppgift inom UVK2 där studenterna gör en lektionsplanering som fokuserar på värdegrundsaspekterna som en viktig del i elevers lärande.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Enligt självvärderingen behandlas målet huvudsakligen inom UVK-kurser, även om också några exempel finns från ämneskurser och VFU. De olika områdena bearbetas väl och utförligt på en rad olika sätt, företrädesvis via föreläsningar och seminarier samt skriftliga uppgifter. Exempel på studiegruppsarbete och workshop förekommer också, med kopplingar till den praktiska verksamheten i skolmiljön. Det finns goda exempel gällande demokrati- och värdegrundsuppdraget i självvärderingen där en framträdande uppgift för studenterna är att analysera medier utifrån begreppen genus, klass och etnicitet.

Samtliga delar i examensmålet återfinns i lärosätets tabell över lärandemålen i kursplanerna. Ett utvecklingsområde är dock att arbeta mer med att få in hållbar utveckling i målen. Även när det gäller mångfald och demokratisk värdegrund visar utvärderingar (Linnébarometern) att 15-20 procent av studenterna anser sig endast i lägre grad ha utvecklat kunskaper på dessa områden, något som bör leda till att detta beaktas särskilt i undervisning och examination. Den sammanlagda bedömningen är att området som helhet är tillfredsställande.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

En aktiv jämställdhetspolicy praktiseras i beredande och beslutande organ vilket berör både lärarrepresentation och studentrepresentation. Enligt självvärderingen är jämställdhetsperspektivet (där även mångfald, jämlikhet, tillgänglighet och likabehandling ingår) ett av de fyra perspektiv som ska prägla lärarutbildningens utbildningsplaner. Detta uttrycks i utbildningsplanen för 4-6 och är viktiga utgångspunkter för kurser och kursplaner. I kurserna finns dock inte några specifika lärandemål för studenternas förmåga att omsätta ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Men lärosätet menar trots det att målet som sådant ändå behandlas utförligt, uttryckt istället i termer av mångfald, lika villkor, genus och allas lika värde och det anges att detta specifika perspektiv inte är lika tydligt framskridet i kursplaner.

Självvärderingen ger ett exempel från svenskan där ett kursmål handlar om att de studerande ska kunna "reflektera över hur man stödjer elever i deras identitets- och läsutveckling med hänsyn tagen till social tillhörighet, ålder, kön och etnicitet". Examination av kursmålet sker genom en av uppgifterna i en hemtentamen, där studenterna ska diskutera litteraturundervisning och läsförståelse¿strategier samt bedömning av elevers läsutveckling. Svaren ska kopplas till kurslitteraturen, i vilken könsaspekten är en viktig faktor i förhållande till identitets- och kunskapsutveckling. Även yrkesetiska aspekter tas upp i detta sammanhang. En stor del av redogörelsen behandlar jämställdhet på organisationsnivå. För lärosätet som helhet finns en jämställdhetsplan som bland annat innefattar ett jämställt rekryteringsarbete, medvetandegörande av köns- och klassbundna studieval och beaktande av mångfaldsaspekt i universitetets bild- och textmaterial.

Ett gott exempel är arbetet med skiktningsdimensioner som studenterna arbetar med i kursen UVK 5, Livsvillkor och sociala relationer, där det bland annat ingår att analysera hur sociala skiktningsprinciper kan skapa en ojämlik situation för eleverna i klassrummet med koppling till status, makt och resurser. Ytterligare ett positivt exempel är hur lärosätet låter studenterna formulera ett kontrakt i vissa kurser som reglerar studiegruppsarbetet, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet ska vara aktuellt och levande mellan deltagarna i studiegruppen.

Programrådsorganisationens kvalitetsarbete har bland annat tagit upp frågan om studenternas förmåga att kunna kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i skolverksamheten. Detta har lett till ett utvecklingsarbete som resulterat i revideringar av kursplaner, i syfte att synliggöra och förstärka den typ av lärande kring jämställdhet som exemplen ovan visat prov på. Detta ser bedömargruppen som positivt. Sammantaget bedömer bedömargruppen området som tillfredsställande. Det finns en viss otydlighet i kursplaner, men bedömningen är att lärosätet är medvetet om dessa brister och är på väg att åtgärda dem via utvecklingsarbetet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet och specifikt lärarutbildningen har vad som bedömargruppen bedömer vara ett väl fungerande system för systematisk uppföljning av utbildningens genomförande och resultat. Som på många andra håll har lärosätet problem med låga svarsfrekvenser på webbaserade kursvärderingar, men arbetar på flera olika sätt för att komplettera dessa med bland annat programvärdering vid utbildningens slut, Linnébarometern och SCB:s alumnenkäter. Det sker också fokussamtal där studenter bjuds in för att diskutera progression i utbildningen och möjliga åtgärder för att avhjälpa identifierade brister.

Som resultat av det systematiska kvalitetsarbetet skedde 2017 en revidering av utbildningsplanen som innebar en ändrad ordning på kurser i UVK, och att svenska och matematik nu läses under både första och andra året istället för att som tidigare läsas i sammanhängande sjok och efter varandra. Förändringen förbättrade progressionen och det första självständiga arbetet skrivs nu på grundläggande nivå i termin 5 och det andra på avancerad nivå i termin 8. Detta har lett till högre kvalitet (för betyg och genomströmning), tillsammans med en genomlysning av momentet självständiga arbeten i programmet och de förändringar som lärosätet gjort. En del av kvalitetsarbetet om främst de självständiga arbetena sker i ett nätverkssamarbete med fyra andra lärosäten. Utbildningen arbetar där med en peer review-modell och har kunnat konstatera likartade svagheter i arbetena oavsett lärosäte. Utbytet mellan lärosätena ger enligt redogörelsen möjligheter att inspireras av andras goda erfarenheter och omsätta dessa på hemmaplan - vilket bedömargruppen menar är en bra framgångsväg.

Kursvärderingar görs efter varje kurs. Sammantaget pekar resultaten från programvärderingarna på att det finns ett behov att utveckla systemet med återkoppling till studenterna om vilka åtgärder som utbildningen vidtagit utifrån resultaten av kursvärderingar. Detta skulle också kunna leda till att fler studenter deltar i kursvärderingarna. Detta är ett klart förbättringsområde för lärosätet. Goda exempel är revideringen av utbildningsplanen, baserat på det systematiska kvalitetsarbetet, peer-review och samarbetet med andra lärosäten för att förbättra de självständiga arbetena.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen anges vara större än för riket som helhet (71-77 procent) och ligger vid lärosätet sedan utbildningens start i snitt på 85 procent. Analyser av kvarvarosiffror används av lärosätet som en del av underlaget för programutbud och platser. En rad adekvata åtgärder vidtas av lärosätet för att stödja studenter som på olika sätt har problem att genomföra sina studier. Studenter som överväger avbrott erbjuds vägledningssamtal och orsaker till avbrott följs upp. Studenter med funktionsnedsättning får särskilt stöd. En särskild uppmärksamhet och särskilda rutiner finns för de fall då en student riskerar underkännande i VFU. Ett generellt stöd som erbjuds alla gäller akademiskt skrivande och studieteknik och Studenthälsan har gruppaktiviteter för att i olika avseenden stärka studenterna, till exempel i att våga tala i grupp. En ytterligare åtgärd utöver stöd till akademiskt skrivande är att själva undervisningen av lärosätet setts över och utvecklats för att bättre rusta alla studenter för bland annat det avslutande självständiga arbetet. Detta inkluderar även påbörjad fortbildning av kursansvariga och lärare angående kunskap och samsyn om studenters skrivande.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömningsområdet anses tillfredsställande i sin helhet. Utbildningens utformning ger vid handen att det finns goda möjligheter för måluppfyllelse i de beskrivna kurserna och i utformningen av progressionen genom utbildningens gång. Det finns ett nära samband mellan teoretiska och praktiska moment och särskilt upplägget med verksamhetsintegrerade dagar (VI-dagar) förefaller att bidra till detta.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att utbildningen säkerställer att studenterna uppnår målet som berör ämneskunskaper och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som krävs för yrkesutövningen och att förutsättningar för progression finns i utbildningens utformning. Ett utvecklingsområde är att se till att studenterna i hög grad möter verksamma forskare i (ämnes) undervisningen under hela sin utbildning för att stärka studenterna i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder behandlas i utbildningen. Ett utvecklingsområde är att tydliggöra hur relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kommer in i utbildningen.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga anser bedömargruppen att målet som rör hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenterna vid examen kritiskt och självständigt kan tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt forskningsresultat är uppfyllt. Utbildningen har ett väl strukturerat arbetssätt, med klara lärandemål och arbetsformer där krav på både komplexitet, systematik och självständighet successivt ökar. Målet som berör hur lärosätet möjliggör och säkerställer att studenten vid examen visar förmåga att tillämpa didaktik, ämnesdidaktik och metodik bedöms som tillfredsställande. Det finns en progression mellan de olika terminerna och upplägget på området ger studenterna goda möjligheter att nå måluppfyllelse på detta område. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenten vid examen uppfyller målet att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning i syfte att stimulera varje elevs utveckling. Utöver de högskoleförlagda kurserna får studenterna möjlighet att utveckla förmågan under sin VFU.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det att alla delar av målet som berör förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter återfinns i lärosätets tabell över lärandemålen i kursplanerna och behandlas tillfredsställande i utbildningen. Ett utvecklingsområde är att arbeta mer med att få in hållbar utveckling i utbildningen. Lärosätet arbetar bland annat också med de samhälleliga och etiska aspekterna inom UVK-kurser, även om också några exempel finns från ämneskurser och VFU. De olika områdena bearbetas väl och utförligt på en rad olika sätt, företrädesvis via föreläsningar och seminarier samt skriftliga uppgifter.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Jämställdhetsperspektivet uttrycks i utbildningsplanen för 4-6 och det är en viktig utgångspunkt för kurser och kursplaner. Utbildningens utformning ger vid handen att det finns goda möjligheter för måluppfyllelse i de beskrivna kurserna och i utformningen av progressionen genom utbildningens gång. Det finns ett nära samband mellan teoretiska och praktiska moment och särskilt upplägget med verksamhetsintegrerade dagar (Vi-dagar) förefaller att bidra till detta.

Ett positivt exempel är hur lärosätet låter studenterna formulera ett kontrakt i vissa kurser som reglerar studiegruppsarbetet, vilket innebär att jämställdhetsperspektivet ska vara aktuellt och levande mellan deltagarna i studiegruppen.

Lärosätet bedöms göra adekvata uppföljningar av utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination och det finns ett systematiskt upplägg för detta. Genomströmningen är god och studenterna upplever att de får ett bra stöd för att fullfölja sina studier. Det finns ett tydligt upplägg för att öka studenternas inflytande över utbildningen trots låga svarsfrekvenser på kursvärderingar. Särskilt positiva åtgärder är revideringen av utbildningsplanen 2017 på grundval av kvalitetsarbetet samt samarbetet runt de självständiga arbetena i en peer-review-modell med fyra andra lärosäten