Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

På grundlärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 undervisar såväl adjunkter som lektorer och docenter/professorer. Lärartabellen visar att 40 personer undervisar i utbildningen. Andelen lärare framstår som proportionerlig i relation till utbildningens volym på cirka 65 studenter per år. Det framkommer i lärartabellen och självvärderingen att en stor andel av undervisningen utförs av disputerade lärare, vilket innebär en god vetenskaplig kompetens i lärarkåren. Det är dock svårt att utläsa av lärartabellen och självvärderingen hur lärarnas olika kompetenser fördelar sig mellan vissa kurser. I den verksamhetsförlagda utbildningen verkar det bara vara ett fåtal lektorer och disputerade lärare som är involverade i undervisningen, vilket leder till frågan om lärarresursen är tillräcklig och om studenterna bara möter adjunkter i dessa kurser. Det är också svårt att se vilka kvalitetskrav lärosätet tillämpar vid bemanningen av kurser. I självvärderingen skriver lärosätet att vid "tillsättning av examinatorer i kurserna utses den person som bedöms ha bäst förutsättningar att säkra att studenterna når kursens mål." Det framgår dock inte av varken självvärderingen eller intervjuerna om det finns uttalade kvalitetskrav som exempelvis att en viss andel av undervisningen ska utföras av disputerade, eller att professionskompetens är viktigt i alla kurser.

Det framkommer i självvärderingen att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa lärarnas pedagogiska kompetens. Detta gör man genom uttalade riktlinjer om att alla lärare ska ha minst 15 högskolepoäng inom högskolepedagogik, vilket också möjliggörs inom lärarnas kompetensutvecklingstid. Förutom dessa riktlinjer gav lärarna i sin intervju flera exempel på kollegialt samarbete med syfte att arbeta med kvalitetsfrågor och pedagogiska frågor.

När det gäller professionskompetensen visar lärartabellen att en stor andel av lärarna har egen lärarerfarenhet. Andelen med specifik lärarerfarenhet inom förskoleklass och årskurs 1-3 är dock lägre. Lärosätet beskriver i självvärderingen att man gör satsningar för att rekrytera personer med denna bakgrund, men hänvisar till en nationell brist. I studentintervjuerna efterfrågade studenterna att i större utsträckning få möta lärare med undervisningserfarenhet från förskoleklass och årskurs 1-3. Bedömargruppen anser därför att detta är prioriterat.

Lärosätet har de senaste åren satsat på handledarutbildningar för handledarna inom den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket har gjort att ett antal handledare också har gått dessa. Lärosätet försöker även att ytterligare möjliggöra för handledarna att gå utbildningen genom att ge utbildningstillfällen i de kommuner som handledarna är verksamma i.

Även om en relativt stor grupp lärare är involverade i utbildningen på olika sätt framgår det av lärartabellen att det finns en kärngrupp av lärare som återkommer. Det är också något som

studentgruppen framhöll som positivt i sin intervju. Som en styrka vill bedömargruppen framhålla det

kollegiala arbete mellan lärare som beskrivs både i självvärderingen och i intervjuerna. I detta arbete behandlas många olika pedagogiska frågeställningar och kvalitetsfrågor.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en uttalad tanke om att utbildningen ska vara forskningsanknuten genom tre dimensioner: den miljö som utbildningen ingår i, det kursstoff som studenterna får möta samt det vetenskapliga förhållningssätt som studenterna får lära sig under utbildningen. Vidare beskriver lärosätet att man har kartlagt hur de tre dimensionerna efterlevs i praktiken, men några resultat från kartläggningen presenteras inte. I självvärderingen ger lärosätet exempel på utbildningens forskningsanknytning. Dessa beskrivningar framstår som inslag snarare än något som är genomgripande i hela utbildningen. Det finns också frågetecken kring huruvida dessa insatser kommer alla studenter till del, eller om bara ett fåtal studenter är involverade. I studentintervjuerna framkom behov av att stärka utbildningens forskningsinslag genom exempelvis läsning av vetenskapliga artiklar under hela utbildningen. Det skulle kunna förbereda studenterna på övergången från studier på grundnivå till avancerad nivå.

Texten i självvärderingen är skriven på ett övergripande sätt och det saknas tydliga beskrivningar av just inriktningen för förskoleklass och årskurs 1-3. I lärarintervjuerna framkom dock flera exempel på hur lärare medverkar i olika utvecklings- och forskningsprojekt som är relevanta för förskoleklass och årskurs 1-3. I självvärderingen framkommer lärosätets ambition att lärarna ska vara knutna till en forskande miljö och delta i forskning, utvecklingsarbete och seminarieverksamhet, vilket bedömargruppen vill framhålla som positivt.

När det gäller den professionsinriktade miljön framkommer flera slag av samverkan och ett välutvecklat samarbete med handledarna för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätets inriktning mot ett arbetsintegrerat lärande bidrar också till den professionsinriktade miljön, bland annat

genom att det finns en grund för att bedriva praktiknära forskning.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammanlagda vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bedöms stå i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Bedömargruppen vill ändå betona vikten av att lärosätet fortsätter de satsningar som har påbörjats för att öka professionskompetensen genom fler lärare med lärarerfarenhet från förskoleklass och årskurs 1-3.

Det är viktigt för att säkerställa kompetensen på lång sikt, inte minst med tanke på inriktningens ökande studentantal.

Undervisningen bedrivs i en vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Genom inriktningen mot arbetsintegrerat lärande finns en grund för att bedriva framför allt praktiknära forskning, och lärare och studenter befinner sig i en forskande miljö. Bedömargruppen ser det som värdefullt att lärosätet möjliggör att alla lärare, både adjunkter och lektorer, får möjlighet att delta i forskning, utvecklingsprojekt och seminarieverksamhet.

När det gäller studenternas möjlighet att delta i en forskande kontext är det viktigt att detta kommer alla studenter till del, och inte är något som bara sker genom enstaka inslag. Det framkom i studentintervjuerna att studenterna ser behov av mer forskningsinslag i form av exempelvis läsning av vetenskapliga artiklar för att underlätta övergången mellan studier på grundnivå och avancerad nivå. Detta är ett exempel på vikten av att studenterna under hela utbildningen får delta i en forskande kontext. Bedömargruppen ser detta som ett fortsatt utvecklingsområde för inriktningen förskoleklass och årskurs 1-3.

Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat