Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet redovisar i självvärderingen hur detta mål uppfylls genom exempel från både matematik och svenska. I matematik möter studenterna olika innehåll i ämne och ämnesdidaktik som är relevanta för yrkesutövningen. I svenska möter studenterna innehåll om till exempel grammatik, texttyper, läs- och skrivutveckling, barnlitteratur samt allmän- och ämnesdidaktiska frågor.

Beskrivningarna i självvärderingen visar både på djup och bredd i utbildningens innehåll. Det framgår av självvärderingen att det finns en genomtänkt och välutvecklad struktur för hur utbildningen ska uppfylla examensmålet. Lärosätet redovisar tydligt och konkret hur utbildningen är organiserad i lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination i relation till examensmålet, vilket visar att lärosätet har kontroll över var i utbildningen examensmålet behandlas och examineras.

De självständiga arbetena visar att studenterna har insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och ger belägg för att utbildningen håller hög kvalitet eftersom sex av sju arbeten visar på måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att studenterna möter vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder under hela utbildningen. I självvärderingen ger lärosätet flera goda, konkreta exempel på hur olika typer av datainsamlingstekniker relateras till kursinnehåll, exempelvis att observera något fenomen i skolmiljö. De lärandemål som lärosätet ger som exempel visar också på en progression under utbildningen. Dock verkar exemplen mest bestå av lärandemål från den senare delen av utbildningen. Bedömargruppen vill betona vikten av att studenterna möter olika undervisningsinslag som stöder detta examensmål även tidigt under utbildningen. Det framkom också i studentintervjun att studenterna önskar att vetenskapsteori och forskningsmetoder ska komma in tidigare i utbildningen.

Lärosätet anger i självvärderingen att kvantitativa forskningsmetoder är ett utvecklingsområde. Lärosätet skriver också att studenterna behöver möta detta kunskapsområde i ökad omfattning. Det framgår vidare att även lärare behöver kompetensutveckling inom kvantitativa forskningsmetoder,

exempelvis för att handleda kvantitativa uppsatser. I självvärderingen visar lärosätet på konkreta insatser för att stärka detta område. Bedömargruppen bedömer därför att utbildningen kommer att tillgodose detta genom det utvecklingsarbete som lärosätet har påbörjat.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet berörs genomgående under utbildningen. Dock framgår det inte på ett tydligt sätt i varken självvärderingen eller lärarintervjuerna hur studenterna får möta undervisning kring detta. Även om lärosätet lyfter relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som ett utvecklingsområde saknas exempel på konkreta åtgärder som ska genomföras. Bedömargruppen ser behov av att lärosätet konkretiserar och genomför ett sådant utvecklingsarbete.

De självständiga arbetena ger belägg för att utbildningen håller hög kvalitet eftersom sex av sju arbeten visar på måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

Självvärderingen visar hur lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination stöder måluppfyllelse av examensmålet. Lärandeinnehåll som ger studenterna de färdigheter och förmågor som examensmålet avser finns både i campusförlagda och verksamhetsförlagda kurser.

I självvärderingen beskriver lärosätet också hur studenterna under hela utbildningen på olika sätt får möjlighet att reflektera över egna och andras erfarenheter. I studentintervjun framkom det dock att studenterna vill ha en tydligare koppling mellan teoretiskt kursinnehåll och de erfarenheter som de gör under den verksamhetsförlagda utbildningen. I dag uppfattas glappet som för stort. Studenterna framhöll också ett behov av att på ett tydligare sätt få ta del av vetenskapliga texter såsom vetenskapliga artiklar och avhandlingar under hela utbildningen för att bli förberedda för studier på avancerad nivå. Bedömargruppen menar att lärosätet bör beakta studenternas synpunkter i kvalitetsarbetet med detta examensmål.

De självständiga arbetena bedöms vara av varierande kvalitet eftersom tre av sju arbeten bedöms ha bristande måluppfyllelse. De brister som uppmärksammas i arbetena är att det saknas analys av empiriskt material eller att det saknas ett kritiskt förhållningssätt. Detta visar på vikten av att studenterna på ett systematiskt sätt möter forskning som de får systematisera och förhålla sig kritiskt till under hela utbildningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt

Självvärderingen beskriver lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination med tydlig koppling till examensmålet. Det framgår att inslagen i utbildningen är återkommande och att det finns en

progression. Detta betonades också i intervjuerna med lärare. Det finns en koppling mellan teoretiska och praktiska moment och lärosätet ger flera exempel på lärandeinnehåll från den verksamhetsförlagda utbildningen. Däremot diskuterar inte lärosätet begreppet metodik, eller dess relation till didaktik och ämnesdidaktik, i självvärderingen. Möjligen kan detta bero på att man har följt praxis och inkluderat metodik i de två andra begreppen. Inte heller relationen mellan didaktik och ämnesdidaktik är tydligt beskriven. Sammantaget framstår det dock som om examensmålet är ett väsentligt innehåll i samtliga kurser, vilket borgar för måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Det framgår att lärosätet arbetar systematiskt med detta examensmål. Självvärderingen beskriver lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination med tydlig koppling till examensmålet. Exemplen i självvärderingen kommer framför allt från kurser i den verksamhetsförlagda utbildningen, och exemplen beskriver hur studenterna med progression får möta och examineras i lärandeinnehåll som stöder examensmålet. I de senare kurserna exemplifierar lärosätet hur studenterna med en hög grad av självständighet ska visa förmåga att praktisera sina färdigheter enligt målet under den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenterna ska då också visa förmåga att reflektera över den egna undervisningen och lärarrollen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Studenternas förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Målet framstår som i huvudsak väl behandlat och examinerat, och det finns även en progression som bedöms vara tillfredsställande.

Området hållbar utveckling beskrivs inte i självvärderingen på ett lika uttömmande sätt. Vid lärarintervjuerna gav lärarna dock exempel på hur utbildningen tar upp lärande inom hållbar utveckling utifrån olika hållbarhetsperspektiv. Lärarna beskriver att de under arbetet med självvärderingen upptäckte att området hållbar utveckling inte har samma systematik som resten av examensmålet. Därför har man påbörjat ett utvecklingsarbete för att också synliggöra detta lärande i lärandemål.

I självvärderingen beskriver lärosätet flera lärandemål som tar upp barns rättigheter på ett indirekt sätt, exempelvis specialpedagogiska frågor. Bedömargruppen menar att det är viktigt att säkerställa att undervisningen också fokuserar på att behandla barns rättigheter som ett särskilt undervisningsområde, vilket bedömargruppen vill lyfta fram som ett utvecklingsområde för lärosätet.

Bedömargruppen menar att det som redan görs på utbildningen samt det utvecklingsarbete som

lärosätet har påbörjat gör att examensmålet kan anses vara uppfyllt.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen visar att perspektivet jämställdhet tas upp i flera kurser under utbildningen. Det sker på ett sådant sätt att det är ett väsentligt innehåll och förbereder studenterna för att kunna beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. En styrka i lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbetet är att det genomförs på ett genomgripande sätt på olika nivåer. På ett övergripande plan beskriver lärosätet i självvärderingen hur man har påbörjat ett arbete utifrån en normkritisk utgångspunkt. Normkritik ska både vara ett perspektiv i utbildningen och i lärosätets organisation.

Bedömargruppen saknar dock en del konkreta åtgärder, framför allt när det gäller hur jämställdhet beaktas exempelvis i relation till undervisningsformer eller i relation till vilket stöd vissa studentgrupper får att arbeta tillsammans. Bedömargruppen vill också peka på utvecklingsområdet att involvera studenter på ett tydligare sätt inom jämställdhetsområdet. Exempelvis står det i självvärderingen att lärarna har diskuterat hur de kan stödja män att fullfölja sin utbildning. Här skulle

studenternas perspektiv kunna användas som en resurs.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar att lärosätet har ett genomgripande kvalitetssäkringssystem som innefattar arbete på olika nivåer och i olika besluts- och arbetsforum. Även utvecklingsarbete sker med systematik och i olika forum. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram att lärargruppen är involverad i flera utvecklingsområden. I självvärderingen och intervjuerna finns flera exempel på detta, till exempel kvalitetsarbete i relation till de självständiga arbetena och konstruktiva länkningar mellan olika delar i kurser.

En brist i kvalitetskedjan är att lärosätet har tagit bort studenternas möjlighet att lämna fritextsvar i kursvärderingarna. Detta är något som studenterna beskrev i negativa termer i sin intervju, och bedömargruppen fick under ledningsintervjun inget tydligt svar på hur detta ska åtgärdas. Även om informella dialoger äger rum behöver dessa systematiseras och ske på ett sätt så att studenterna känner att de kan lämna sina synpunkter.

En annan brist i kvalitetssäkringssystemet är att studenterna inte verkar vara representerade i alla beredande och beslutande organ (se avsnitt Studentperspektiv). Om så är fallet förutsätter bedömargruppen att studenterna får möjlighet till representation snarast.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. Kvarvaron varierar mellan olika studentkullar. För den senast mätta studentkullen är kvarvaron högre

än riksgenomsnittet, tidigare har den varit lägre. Lärosätet visar i självvärderingen på konkreta åtgärder för att arbeta med studenternas genomströmning, och beskriver även metoder för att säkerställa att studenterna genomför utbildningen inom den planerade tiden. Exempel på sådant stöd är ett ökat vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapligt skrivande, där språk och text är i centrum. Beskrivningarna i självvärderingen handlar framför allt om hur lärosätet ger extra stöd, men det saknas beskrivningar av hur utbildningen generellt stöttar studenterna till exempel när det gäller undervisningsupplägg och examinationer.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Lärosätet redovisar tydligt och konkret hur utbildningen är organiserad i lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination för att säkra studenternas ämneskunskaper. Av självvärderingen framgår att studenterna möter vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder under hela utbildningen. De exempel på lärandemål som lärosätet ger visar också på en progression under utbildningen, men exemplen kommer främst från den senare delen av utbildningen. Det framkom i studentintervjun att det finns önskemål om att vetenskapsteori och forskningsmetoder ska komma in tidigare i utbildningen. Bedömargruppen ser också ett behov av att undervisningen konkretiserar relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Självvärderingen visar att lärandemål, innehåll, aktiviteter och examination stöder att studenterna vid examen visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt över relevanta forskningsresultat. Lärandeinnehåll som ger studenterna de färdigheter och förmågor som detta examensmål syftar till återfinns både i campusförlagda och verksamhetsförlagda kurser. Detsamma gäller i ännu högre grad för studenternas förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik, samt förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter tränas och examineras vid en rad olika tillfällen under utbildningen. Området hållbar utveckling beskrivs dock inte på ett lika uttömmande sätt i självvärderingen. Lärosätet har påbörjat ett utvecklingsarbete för att också synliggöra hållbar utveckling i lärandemål. Som ett utvecklingsområde vill bedömargruppen lyfta fram att utbildningen även bör behandla barns rättigheter som ett särskilt undervisningsområde.

En styrka i lärosätets beskrivning av jämställdhetsarbetet är att det genomförs på ett genomgripande sätt på flera nivåer. På ett övergripande plan beskriver lärosätet i självvärderingen hur man har påbörjat ett arbete utifrån en normkritisk utgångspunkt. Normkritiken ska både vara ett perspektiv i utbildningen och i lärosätets organisation.

Lärosätet har ett tydligt kvalitetssäkringssystem som innefattar kvalitetsarbete både på program- och kursnivå. En styrka i systemet är att det involverar lärargruppen på ett tydligt sätt. En svaghet i systemet, som behöver åtgärdas, är studenternas möjlighet till inflytande. Mer specifikt gäller detta att studenterna inte kan lämna fritextsvar i kursvärderingarna och att de verkar sakna representation i vissa beredande och beslutande organ. Trots dessa svagheter menar bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredsställande, eftersom bedömargruppen förutsätter att lärosätet åtgärdar ovanstående svagheter snarast.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade tiden. Detta sker

genom att lärosätet på olika sätt stöder studenterna genom riktade stödinsatser, till exempel inom vetenskapligt skrivande. I självvärderingen beskriver lärosätet framför allt riktade insatser, och det saknas skrivningar om hur utbildningen planerar undervisningsupplägget på ett generellt plan för att stödja studenternas lärande och genomströmning.

Bedömningsområde: Studentperspektiv