Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområdet Förutsättningar bedöms som tillfredsställande

Den vetenskapliga kompetensen i sin helhet bedöms vara adekvat utifrån självvärderingen. Det finns dock stora svagheter i kompetensen inom svenska. Inom ämnet finns flera disputerade, men bara två som är involverade i ämneskurser. Den ämnesdidaktiska kompetensen är särskilt svag inom området. För utbildningsmiljön ligger styrkan i professionsanknytningen. För den vetenskapliga miljön är professionsanknytningen svagare, speciellt inom svenskområdet. Lärosätet arbetar dock systematiskt med att utveckla personalens vetenskapliga och pedagogiska kompetens.

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms som inte tillfredsställande

Bedömningen bygger på självvärderingen, självständiga arbeten samt intervjuer och indikerar generellt en god progression och hög måluppfyllelse. Dock framgår det inte av självvärderingen och intervjuerna hur lärosätet säkrar förmågan att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inom svenskämnet.

Inom kunskapsformen Kunskap och förståelse framgår det av underlagen att lärosätet säkrar ämneskunskaper. I svenskämnet är dock kopplingen till aktuellt forskningsarbete svagt. Bedömningen av de självständiga arbetena visar också på svagheter i tillämpningen av kvantitativa metoder. I utbildningen finns samtidigt en stark koppling mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och utbildningens struktur understöder en fördjupning i ämneskunskaperna.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga framgår det inte hur lärosätet säkrar en hög måluppfyllelse. Lärosätet ger förutsättningar för och säkrar förmågan till kritiskt och självständigt tänkande samt förmågan att tillämpa den didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning i matematik. Ett gott exempel är en planerad fältstudie där studenterna ska filma lektioner och sedan analysera lärarnas agerande. Av självvärderingen och intervjuerna framgår det inte tydligt hur studenterna får förutsättningar för självständigt reflekterande och kritiskt tänkande. Av underlagen framgick vidare att studenterna inte i tillräcklig utsträckning får förutsättningar för att tillämpa den ämnesdidaktik som krävs för att undervisa i svenskämnet. Lärosätet är väl medvetet om bristerna och det pågår ett utvecklingsarbete inom området, men man har inte genomfört tillräckliga åtgärder för att övertyga bedömargruppen om att studenternas måluppfyllnad kan säkras. När det gäller förmågan att planera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet visar lärosätet också en styrka inom matematikämnet, och då speciellt inom den verksamhetsförlagda utbildningen.

Inom kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt framgår det av självvärderingen och intervjuerna att lärosätet säkrar hög måluppfyllelse. Målet behandlas under ett flertal kurser. Under två matematikkurser behandlas till exempel hållbart lärande, och i kursen i specialpedagogik finns ett fokus på barnkonventionen. Det framgår dock inte tydligt hur studenterna tränas i att tillämpa sina kunskaper i det pedagogiska arbetet.

Jämställdhetsperspektivet behandlas tillfredsställande, men det saknas en övergripande idé för hur jämställdhetsperspektivet i pedagogisk verksamhet behandlas. Lärosätet har med utgångspunkt i en kartläggning av tidigare insatser fastställt ett program för fortsatt arbete med att utveckla jämställdhetsperspektivet i utbildningarna. Det finns också inslag där den pedagogiska aspekten finns med redan nu. Till exempel ska studenterna kunna redogöra för och reflektera över sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till praktiskt pedagogiskt arbete, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det finns ett väl utvecklat system för uppföljning och återkoppling. Svarsfrekvenserna på kursutvärderingarna är dock låga, och analyserna av dessa är ibland är bristfälliga.

Bedömningsområdet Studentperspektiv bedöms som tillfredsställande

Studentperspektivet är väl tillgodosett. Bland annat har man nyligen inrättat ett råd för studentnära frågor. Det finns också goda exempel på studentmedverkan vid utformning av en kurs och i kontinuerliga kursutvärderingar.

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande

Även arbetslivsperspektivet är väl utvecklat. Goda exempel på det är frekventa fältstudier under hela utbildningen, ett väl fungerande branschråd och en samverkansplattform. Som en styrka vill bedömargruppen särskilt framhålla att lärosätet har börjat bygga upp alumnnätverk, och att lärosätet tillsammans med skolhuvudmän samproducerar lärarutbildning. När det gäller kommunikationen med VFU-lärare samt administrationen av VFU och fältstudier ser bedömargruppen dock ett utvecklingsområde.

Trots styrkorna bedömer bedömargruppen att kvaliteten bör ifrågasättas på grund av de brister som framkommer i säkrandet av måluppfyllelsen av studenternas förmåga att tillämpa didaktik och ämnesdidaktik inom svenskämnet. Lärosätet visar medvetenhet om bristerna, men har inte genomfört tillräckliga åtgärder för att övertyga bedömargruppen om att måluppfyllelsen har säkrats.