Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana ämneskunskaper, inbegripet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen.

Lärosätet visar ett det finns en genomtänkt och inarbetad struktur för hur och var måluppfyllelsen ska säkras i utbildningen.

Inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) menar lärosätet att ämneskunskaperna är allmändidaktiska kunskaper. Examinationsformerna är varierade, vilket bedömargruppen ser som en fördel. Det är även en styrka att fältstudier ingår i alla UVK- och ämneskurser. Det stärker professionsanknytningen och kopplingen till det utvecklingsarbete som pågår i skolan. Däremot är det inte tydligt i självvärderingen hur relationen mellan forsknings- och utvecklingsarbete hanteras under kurserna. De flesta självständiga arbeten visar på hög måluppfyllelse i fråga om detta mål. De svagheter som kom fram rör framför allt bristande insikter i svenskämnets respektive matematikämnets aktuella forskningsarbeten.

I intervjuerna framkom information som pekar på att undervisningen som rör insikter i forskningsarbete skulle behöva stärkas i ämneskurserna. I matematik blir det tydligt att den andra kursen är kopplad till både forskning och utvecklingsarbete i klassrummet. Någon sådan koppling är i självvärderingen inte tydlig när det gäller svenskämnet. Enligt intervjuerna verkar det som om studenterna inom matematikundervisningen får ta del av lärares forskning, men att det i övrigt i utbildningen finns en svag koppling till forskningen vilket måste ses som en svaghet. Kopplingen mellan ämneskurserna och de självständiga arbetena är också oklar.

Lärosätet redogör på ett förtjänstfullt sätt för en väl genomtänkt progression inom UVK, svenska och matematik.

Bedömargruppen vill framhålla styrkan i att utbildningens struktur förefaller vara väl genomtänkt eftersom matematik- och svenskkurser ligger i nära anslutning till varandra. Kurserna är också fördelade på ett bra sätt genom utbildningen. Strukturen möjliggör lämpliga samarbeten och successivt fördjupade studier. Det är även en styrka att lärosätet erbjuder extra kurser i matematik för att kompensera för otillräckliga förkunskaper hos studenterna.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fundera över hur undervisningen kan stärkas så att studenterna får bättre förutsättningar att nå insikter i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete under svenskkurserna.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar kunskap om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen redogör lärosätet för hur de skapar en progression genom utbildningens utformning och genomförande. Studenterna planerar, genomför, analyserar och examineras sedan i sina kunskaper om kvalitativa forskningsmetoder i mindre studier. Under flertalet kurser genomförs exempelvis fältstudier som behandlar målet.

I redogörelsen för hur lärosätet arbetar med detta mål ger man exempel från några UVK-kurser och från en kurs i matematik. Dock finns inte några exempel från svenskkurserna, utöver arbetet med de självständiga arbetena.

Bedömargruppen ser det som en styrka att de kursansvariga för de självständiga arbetena är medbedömare av arbeten i forskningsmetodkursen. Det är också bra att den kursansvariga läraren för forskningsmetodkursen ingår i handledarkollegiet för de självständiga arbetena, och alla lärare har genomgått en kurs i att arbeta med och planera för studenternas skrivprogression genom utbildningen. I intervjuerna framkom behov av att igen aktualisera lärarnas arbete med skrivande i alla kurser.

Det framgår inte av självvärderingen hur studenterna möter och får möjlighet att tillämpa kvantitativ forskningsmetod i särskilt hög utsträckning. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utarbeta strategier för att stärka studenternas kunskaper om kvantitativa forskningsmetoder, så att de kan vara kritiska läsare av studier där kvantitativa metoder används och själva kunna använda kvantitativa metoder.

I de självständiga arbetena uppvisar flertalet studenter hög måluppfyllelse, men i en tredjedel av arbetena har bedömargruppen sett brister. Bristerna rör kunskaper om vetenskapsteori, uttalade kunskaper om forskningsmetoder eller att forskningsmetoden inte motiveras alls alternativt motiveras på ett ologiskt sätt. I vissa fall tillämpas inte analysmetoden på det sätt som adresseras i uppsatstexten. Det förkommer också att analysmetoden inte fungerar i relation till syftet med studien. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver se åtgärdandet av dessa brister som centrala utvecklingsområden i utbildningen.

I bedömargruppen har det väckts funderingar om hur studenterna förbereds för att kunna använda ämnesspecifika forskningsmetoder och vetenskapliga teorier som är anpassade efter ämnet.

Bedömargruppen menar att de diskussioner som enligt självvärderingen förs i lärarkollegiet om att öka samsynen om vetenskapsteori och forskningsmetoder således också behöver omfatta ett kritiskt förhållningssätt till hur olika metoder lämpar sig olika väl inom olika ämnen. I intervjuerna framkom information som pekar på behovet av att stärka undervisningen i fråga om ämnesspecifika analysmetoder. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur utbildningen ska organiseras för att säkerställa studenternas kunskaper i vetenskapsteori och I forskningsmetoder som lämpar sig för de specifika studierna i de självständiga arbetena.

Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet framställs i självvärderingen som stark. Detta genom att lärarkollegiet dels består av didaktiska forskare som forskat tillsammans med lärare i förskoleklass och årskurserna 1-3, dels består av lärare, exempelvis adjungerade adjunkter, med lång erfarenhet av undervisning i de aktuella ämnena. Inget nämns om den verksamhetsförlagda utbildningen i detta sammanhang.

Utifrån självvärderingen och de självständiga arbetena finner bedömargruppen även att det finns ett behov av att stärka hur studenterna utvecklar sin egna beprövade erfarenhet. Lärosätet behöver också undersöka hur man skulle kunna använda den verksamhetsförlagda utbildningen på ett bättre sätt för att säkra en hög måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet.

I självvärderingen redogör lärosätet för hur målet behandlas under olika kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), svenska, matematik och i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Under UVK-kurser får studenterna exempelvis kritiskt granska olika teorier och forskningsresultat. Exempel ges också på uppgifter i matematikkurser, där studenterna får reflektera kritiskt över forskningsresultat och kritiskt granska undervisning utifrån egna erfarenheter. Inom matematikämnet kommer man framöver att låta studenter genomföra fältstudier där de ska filma lektioner och sedan analysera lärarens agerande. Det är ett gott exempel på kursutveckling som främjar möjligheterna att relatera till yrkesverksamheten och också uppnå målet i övrigt. Av självvärderingen framgår att måluppfyllelsen säkras inom matematikämnet, medan måluppfyllelsen inom svenskämnet inte är så tydligt framskriven. De självständiga arbetena visar samtidigt att de flesta studenter når måluppfyllelse.

Hur examensmålet examineras är inte heller tydligt framskrivet. I en uppgift som handlar om läroplansteoretiska och didaktiska perspektiv funderar bedömargruppen över hur den kopplas till yrkesverksamheten, det vill säga till undervisning i skolämnenas kursplaner, om uppgiften är tänkt som en undervisningsaktivitet. I kursen Utvecklingsarbete och utvärdering för grundlärare finns en väl utformad uppgift, men det framgår inte hur den kopplas till relevanta forskningsresultat.

Uppgiften att inom VFU skriva sin praktiska yrkesteori (PYT) stöder arbetet med måluppfyllelsen. I uppgiften kan den enskilda studenten och VFU-läraren tillsammans fördjupa sig i teorier om undervisning, lärande och ämnesdidaktik, och därmed arbeta med inriktning på målet. Det är en styrka att lärosätet har tagit till sig av studenternas kritik, och därför introduceras numera uppgiften tidigare i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att i alla kurser fundera över hur arbetet med PYT skulle kunna aktualiseras. För att säkerställa måluppfyllelse har lärosätet utformat en examensmatris, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Examensmatrisen skulle också kunna vara ett verktyg för studenterna när de utvecklar sin egen praktiska yrkesteori.

I självvärderingen framstår VFU-samarbetet mellan skolorna och lärosätet som välfungerande. I intervjuerna framkom dock kritik av administrationen kring VFU:n. Information kommer ibland ut för sent till VFU-lärarna och de är inte alltid införstådda med att studenterna ska komma eller med vad som är deras uppgift. Enligt bedömargruppen är det därför lämpligt att se över hur kommunikationen med VFU-skolorna och VFU-lärarna kan förbättras. Viss kritik av exempelvis studenthandboken framfördes också under intervjuerna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att fundera över hur ovanstående examensmål kan stärkas och säkras under VFU-kurserna.

Bedömargruppen ser mycket positivt på att lärosätet använder material från Matematiklyftet i undervisningen.

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Självvärderingen beskriver lärandemål, innehåll och examinationsformer som anknyter till examensmålet. Framför allt finns en fördjupad beskrivning av UVK- och VFU-kurserna, som förefaller vara väl utvecklade. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att diskutera möjligheterna att i kurserna utveckla samarbetena mellan UVK-lärare och lärare i de specifika ämnena, för att kunna koppla samman allmändidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik i undervisningen och examinationerna. Även möjligheterna att göra kopplingar mellan olika ämnen bör ses över enligt bedömargruppen. Lärosätet visar i självvärderingen medvetenhet om dessa utmaningar.

När det gäller matematikämnet är det tydligt i självvärderingen att lärosätet har stort fokus på måluppfyllelsen av detta examensmål. Exempelvis får studenterna diagnostisera elevers taluppfattning och beskriva förutsättningar för fortsatt undervisning med stöd i kurslitteraturen. Intervjuerna stärker bedömningen att studenterna får förutsättningar för att utveckla sin förmåga att tillämpa ämnesdidaktik inklusive den metodik som krävs för undervisning inom matematikämnet.

Beskrivningen av svenskämnets arbete med målet och med ämnesdidaktik är kortfattad i självvärderingen. Där framgår att studenterna dels presenterar vetenskapliga artiklar och planerar ett "språkstimulerande och språkutvecklande temaarbete", dels identifierar "hur boksamtal kan användas i undervisningen". I intervjuerna nämns också boksamtal som en didaktisk metod i litteraturundervisningen. Metoden tillämpas under såväl högskolestudierna som VFU:n.

I intervjuerna framkom information om den ämnesdidaktiska undervisningen inom svenskämnets språkliga delar som pekar på att måluppfyllelsen inte säkras. Exempelvis undervisas studenterna i

grammatik, men elevperspektiv saknas och de får ingen undervisning i grammatikdidaktik. Den metodik som studenterna får möta i undervisningen är enligt intervjuerna inte heller exempel på grammatikundervisning som har förankring i adekvata vetenskapliga ämnesdidaktiska teorier. Förutom den undervisning studenterna får i grammatik aktualiseras grammatiska frågor också i anslutning till arbete med textanalyser. Det är relevant, men inte tillräckligt ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv.

I intervjuerna framkom vidare att studenterna inte i tillräcklig utsträckning får förutsättningar för att tillämpa den ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning i svenskämnets olika delar för att på bästa sätt främja elevers litteracitetsutveckling under de tidigaste skolåren. Utbildningen beskrivs som ojämn och det framstår som om matematikkurserna, men inte svenskkurserna i sin helhet, möjliggör hög måluppfyllelse.

Det framgick även under intervjuerna att studenternas praktiska tillämpning av svenskämnesdidaktik och -metodik framför allt sker genom fältstudierna och arbetet under VFU:n. Det framkommer att VFU:n ofta fungerar väl i relation till målet, men att fältstudierna ibland är svåra att genomföra om det exempelvis inte förekommer en viss aktivitet på skolan som fältstudien är inriktad på. Det förekommer att studenterna filmar undervisningssekvenser som examinerande lärare tittar på. De omfattande områden som ska bedömas ger farhågor om huruvida det finns en tillräckligt bred kompetens för att göra bedömningen, och om i vilken utsträckning bedömningen är rättssäker. Av intervjuerna framgår att lärosätet har ett nära samarbete med VFU-lärarna och att det finns en studentbok som underlag för studenterna att utforma individuella mål och för VFU-lärarna att fylla i. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att försäkra sig om att bedömningen av studenternas måluppfyllelse under verksamhetsförlagda studier är rättssäker.

Bedömargruppen ser också ett behov av att lärosätet ser över möjligheterna att kunna genomföra fältstudier. Vidare bör lärosätet se till att kommunikationen med fältet fungerar i fråga om fältstudier och VFU, så att studenterna inte hamnar i organisatoriska svårigheter.

Det är en styrka att lärosätet har påbörjat ett utvecklingsarbete som rör "sammanhang och relevans för blivande lärare" genom hela utbildningen. De har identifierat "de allmändidaktiska komponenterna i alla UVK-kurser", och nu återstår att "koppla ihop komponenterna med VFU och ämnesdidaktik".

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Självvärderingen beskriver innehåll och genomförande i relation till målet. Inom matematikämnet ger lärosätet goda exempel såsom att studenterna ska kartlägga matematikkunskaper hos en klass, sammanställa resultatet och sedan visa att de kan planera för efterföljande undervisning med hänsyn till behov av särskilt stöd. En fundering från bedömargruppen är vilken vikt planering, genomförande och utvärdering av undervisning får i relation till kartläggningen av elevers kunskaper.

Exemplet från svenskämnet är otydligare beskrivet. Studenterna gör en fältstudie genom "klassrumsobservationer av läs- och skrivinlärning och vidare språkutveckling i klassrummet". Det framgår inte vad som menas med "vidare språkutveckling i klassrummet", eller hur studenterna under

en sådan studie kan se "inlärning" och "utveckling". Studenterna ska också genomföra en "kartläggning av en elevs läsutveckling". Inget nämns om att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning, och inte heller nämns något om hur studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra arbeta med inriktning mot målet för att stimulera varje elevs lärande och utveckling. Utifrån självvärderingen och intervjuerna gör bedömargruppen bedömningen att lärosätet behöver inrikta sig på att utveckla undervisningen i svenska i fråga om ovanstående mål.

För UVK-kurserna beskrivs arbetet med målet utifrån en helhetssyn på didaktiskt arbete. Dock väcks frågor om hur måluppfyllelse kan nås i UVK-kurser om det didaktiska arbetet inte kopplas till undervisning i specifika skolämnen. I självvärderingen nämns inget om hur UVK-kurserna ger studenterna förutsättningar för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt för att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling. Därför rekommenderar bedömargruppen att lärosätet i dessa kurser utvecklar undervisningen när det gäller ovanstående mål. I VFU-kurserna är det däremot tydliggjort att studenterna får förutsättningar för måluppfyllelse.

Sammantaget framstår det i självvärderingen som om studenterna trots allt får förutsättningar för att nå måluppfyllelse framför allt genom undervisningen i matematik och under VFU:n. Bedömargruppen ser svagheter i hur undervisningen under UVK-kurserna och i svenskämnet ger studenterna förutsättningar att nå måluppfyllelse i alla delar av målet. Överlag är delen som rör hur varje elev på bästa sätt kan stimuleras till lärande och utveckling inte särskilt framträdande, och i intervjuerna framstår det som om ett sådant fokus framför allt finns i specialpedagogiska kurser. Det framstår också som om inriktningen är på elever i behov av särskilt stöd när frågan aktualiseras i andra kurser

- och inte exempelvis på elever i behov av särskilda utmaningar.

Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över hur undervisningen i svenskkurserna kan säkerställa måluppfyllelse.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling.

Förmågan att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter behandlas och examineras på ett adekvat sätt. Lärosätet redogör i självvärderingen för arbetet relaterat till målet i flera kurser. I UVK-kurser är lärandemålen inriktade på mänskliga rättigheter, barnkonventionen och etiska förhållningssätt. Det sistnämnda aktualiseras i de självständiga arbetena. I kursen om specialpedagogik tränas studenterna i att göra bedömningar utifrån vetenskapliga och samhälleliga aspekter med särskilt beaktande av etiska frågor och mänskliga rättigheter, i synnerhet barnkonventionen, bland annat i fråga om funktionsnedsättningar. I båda matematikkurserna finns innehåll som är inriktat på hållbart lärande och inkludering som en mänsklig rättighet. Svenskkursen om barnlitteratur är inriktad på barns rättigheter och etiska perspektiv. Bedömargruppen noterar att det inte framgår om hållbar utveckling ur ett naturvetenskapligt perspektiv fokuseras och examineras. Utifrån självvärderingen förstår bedömargruppen att studenterna får förutsättningar för att tillgodogöra

sig kunskap relaterad till målet, men det framgår i mindre utsträckning hur de får förutsättningar för att

utveckla värderingsförmåga och förhållningssätt när de ska tillämpa kunskaperna i det pedagogiska arbetet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsperspektivet behandlas som ett innehåll i utbildningen under ett flertal högskoleförlagda kurser och under VFU:n. Exempelvis undersöker och diskuterar studenterna övningsskolan utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Hur de examineras framgår dock inte med önskvärd tydlighet. Det verkar inte finnas någon tydlig genomgående idé om jämställdhetsarbete inriktat på jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet. En styrka är dock att lärosätet redan har påbörjat ett övergripande utvecklingsarbete i frågan. Lärosätet har med utgångspunkt i en kartläggning av tidigare insatser fastställt ett program för fortsatt arbete med att utveckla jämställdhetsperspektivet i utbildningarna.

Det finns också inslag där den pedagogiska aspekten finns med redan nu. Till exempel ska studenterna kunna redogöra för och reflektera över sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i relation till praktiskt pedagogiskt arbete, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.

Bedömargruppen anser att lärosätet behöver utveckla strategier för hur de genomgående i utbildningen ska beakta, kommunicera och förankra jämställdhetsperspektivet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har ett väl utvecklat system för kursutvärderingar och för att återkoppla resultaten från den systematiska uppföljningen till studenterna. Återkoppling sker även till andra intressenter såsom kurslärare, annan personal och VFU-handledare. Uppföljningens resultat omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling.

Systemet för utvärdering och uppföljning fungerar inte fullt ut, eftersom studenternas svarsfrekvens ofta är låg och kursanalyser inte alltid genomförs. Lärosätet visar medvetenhet om problemen och har påbörjat ett utvecklingsarbete. Lärosätet visar goda exempel på arbete med dessa frågor i litteraturvetenskap och matematik, och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att dra nytta av erfarenheterna som har gjorts där. I intervjuerna blev det tydligt att studenters kritik tas till vara och ibland medför att lärosätet vidtar åtgärder.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen ligger i nivå med riksgenomsnittet i den senaste mätningen, men har gått ner något sedan året innan. Ingen analys av genomströmningen redovisas i självvärderingen, men i intervjuerna framkom planer på att genomföra analyser vilket bedömargruppen också rekommenderar.

Lärosätet har olika stödfunktioner för att främja studenternas lärande och ansvarstagande under

utbildningen. Bland annat finns stöd för studenter med funktionsnedsättning och flera typer av stöd för studieteknik och akademiskt skrivande. Även lärare kan få stöd i att utveckla sin undervisning för att bättre kunna stötta studenterna genom studierna.

Lärosätet uppvisar goda exempel på vad man har gjort för att stärka studenternas möjligheter att klara matematikstudierna, bland annat genom att examinera övnings- och laborationstillfällen. På så sätt har närvaron vid undervisningstillfällena överlag ökat. Lärosätet har också infört ett förtest och erbjudande om extra undervisning. Inriktningskollegiet i matematik planerar även för att utveckla

ytterligare resurser, exempelvis videoinspelade lektioner att lägga på lärplattformen.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

I stora delar säkerställs bedömningsområdet i utbildningen. VFU-kurser och matematikkurser ger enligt bedömargruppen studenterna goda förutsättningar att nå måluppfyllelse. Kvaliteten i svenskkurser och UVK-kurser behöver däremot utvecklas mer. Till exempel behöver allmändidaktiken kopplas till skolämnenas didaktik och svenskämnet behöver tydliggöra och förstärka ämnesdidaktiken, så att studenterna får förutsättningar att utveckla sin förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3.

Det är inte framskrivet i självvärderingen hur kopplingen mellan examensmål, lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och betygskriterier ser ut för de sex examensmålen i utvärderingen. Av intervjuerna framgår det att länkningen är tydlig i vissa kurser, men inte i andra. Lärosätet behöver därför se över denna länkning och därmed tydliggöra hur examensmålen säkras i kurserna. I intervjuerna visar lärosätet medvetenhet om denna utmaning.

Bedömargruppen framhåller lärosätets behov av att särskilt se över svenskämnet, eftersom det är inom svenska som bedömargruppen har identifierat flest svagheter i säkrandet av måluppfyllelsen.