Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Graden av vetenskaplig kompetens i sin helhet på lärosätet bedöms vara adekvat utifrån beskrivningen i självvärderingen. Knappt hälften av lärarna är disputerade. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms också vara adekvat, och cirka tre fjärdedelar av lärarna har lärarexamen.

Under de närmaste åren kommer dessutom fem vetenskapligt meriterade lärare med lärarexamen att få utvidgad kompetensutvecklingstid. Lärosätet tar in cirka 110 studenter varje läsår, och lärarresurserna uppgår till 13 heltidsekvivalenter.

Enligt självvärderingen verkar den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen i matematikämnet och matematikämnets didaktik vara adekvat, och bedömningen stärks genom intervjuerna. Den vetenskapliga kompetensen hos undervisande lärare inom svenskämnet bedöms dock vara svag. Det kompletterande underlaget som skickades till UKÄ den 29 oktober 2018 visar att ingen undervisande lärare vid svenskkurserna är disputerad i vare sig svenska språket, svenskämnets didaktik eller svenska med didaktisk inriktning. Däremot är två undervisande lärare disputerade i litteraturvetenskap, och de arbetar med svenskkurserna under sammantaget 12 procent av sina tjänster. En annan svaghet är att det i en av fördjupningskurserna i svenska inte finns någon undervisande lärare med lektorskompetens. Enligt lärartabellen finns ytterligare tre disputerade lärare inom svenska språket som är involverade i F-3-lärarutbildningen. På vilket sätt framgår inte tydligt i självvärderingen, men i intervjuerna framkom att de disputerade lärarna är examinatorer och handledare för de självständiga arbetena. Ett par adjunkter i svenska har påbörjat forskarutbildning och en lärare med doktorskompetens i svenska språket har fått forskningstid för att meritera sig ämnesdidaktiskt. Lärosätet anger att de ständigt försöker rekrytera disputerade inom läs- och skrivområdet, vilket är positivt. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet rekryterar disputerad personal inom svenskämnet.

Lärosätet visar i självvärderingen och i intervjuerna medvetenhet om att de både på kort och på lång sikt står inför utmaningar när det gäller att rekrytera vetenskapligt meriterade lärare med grundlärarkompetens. Lärosätet redogör för de strategier man tillämpar för att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt, och vid intervjuerna framkom att lärosätet nyligen har anställt en lektor i matematikdidaktik. Ytterligare en lärare som är disputerad i matematik är på väg att anställas.

Lärosätet har ett system för pedagogisk meritering. Elva av de nu aktiva lärarna har meriterat sig inom systemet, och fem av dessa har bedömts som excellenta lärare vilket bedömargruppen ser positivt på.

Intervjuerna pekar på att omsättningen av lärare i kurserna har varit stor. Lärosätet nämner att man har påbörjat ett utvecklingsarbete för att minska rörligheten bland lärarna, och på så sätt skapa en mer stabil lärargrupp för att säkerställa hög kvalitet i utbildningen.

Bedömargruppen anser att den vetenskapliga kompetensen är adekvat, och de svagheter som finns framstår som tydligast i svenska språket. Lärosätet behöver därför hitta en strategi för att säkerställa den vetenskapliga kompetensen inom svenskämnet och se till att den kompetensen också kommer studenterna till del i kurserna. Samtidigt är det en styrka att lärosätet arbetar systematiskt med personalens vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling.

Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Beskrivningen av utbildningsmiljön är tydlig och systematisk, och den vetenskapliga miljön framstår som professionsinriktad. Lärosätet har nio så kallade samproducerade forskningsprojekt som bedrivs tillsammans med skolhuvudmän i regionen. I självvärderingen framstår lärosätets forskning som både empiriskt och teoretiskt inriktad. Forskningsmiljöerna är inriktade på såväl generell och allmändidaktisk skolforskning som på ämnesspecifik didaktisk forskning i ett flertal skolämnen.

Bedömargruppen ser att dessa forskningsmiljöer uppvisar bredd och ger en god grund för att stärka sambandet mellan forskning och utbildning. Ett specifikt och lovvärt forskningsprojekt rör samlärande bland lärarstudenter och handledare vid lärosätets övningsskolor.

Forskningsmiljöerna har regelbunden seminarieverksamhet som man bjuder in forskare, undervisande lärare och studenter till. Av intervjuerna framgår att adjunkterna ofta är involverade i forskningsprojekt, vilket bedömargruppen ser som en styrka. Intervjuerna visar samtidigt att studenterna inte deltar i forskningsseminarier i någon större utsträckning. Det framgår inte heller på vilket sätt aktuell forskning i allmänhet och lärosätets egen forskning i synnerhet synliggörs i kurserna.

Utbildningen har en stark koppling till professionen och arbetslivet. Det visar organiseringen av den verksamhetsförlagda utbildningen och de fältstudier som genomförs i alla ämneskurser och kurser i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Också försöksverksamheten med övningsskolor och verksamhetsintegrerad profil är ett tecken på den starka kopplingen. Lärosätet anger att grundlärarutbildningen bedrivs i nära samarbete med kommunerna i regionen, exempelvis genom projektet Räkna med Västerås som syftar till att utveckla matematikundervisningen.

På lärosätet drivs också ett nytt forsknings- och utvecklingsprojekt som heter Läraruppdraget i framtidens förskola, skola och lärarutbildning. I projektet ska fem vetenskapligt meriterade personer med lärarexamen få utökad kompetensutvecklingstid under fyra år för att stärka lärarutbildningen och attrahera sökande till kommande anställningar. Lärosätet nämner att såväl adjunkter från lärosätet som lärare från skolan kommer att kunna antas till forskarutbildning. Självvärderingen nämner också att lärosätet framöver i större utsträckning kommer att inrikta forsknings- och utvecklingsprojekten på behov som skolan pekar ut och vill prioritera. Vidare är lärosätets avsikt att stärka professionsbasen genom att låta lärare auskultera i skolor inom ramen för sin kompetensutvecklingstid och genom att anställa adjungerande adjunkter. Bedömargruppen ser en styrka i att lärosätet har kreativa idéer och utnyttjar möjligheten till utveckling och stärkta samband mellan profession, forskning och utbildning. Dock framgår det inte klart hur kopplingen mellan forskning och utbildning säkras.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Den sammantagna lärarkompetensen är relevant i relation till utbildningens volym och innehåll. De flesta lärarna har god koppling till grundläraryrket, knappt hälften är forskarutbildade och det finns en adekvat forskningsmiljö. Lärosätet har utmaningar i fråga om att rekrytera vetenskapligt kompetenta lärare, i synnerhet lärare som också är vetenskapligt kompetenta i ämnesdidaktik. Det är lärosätet medvetet om.

Lärosätet behöver hitta en strategi för att dels säkerställa den vetenskapliga kompetensen inom svenskämnet, i synnerhet med inriktning i svenska språket, dels se till att kompetensen också kommer studenterna till del i kurserna. Lärosätet uppvisar samtidigt ett systematiskt arbete med personalens vetenskapliga och pedagogiska kompetensutveckling.

Utbildningsmiljön bedöms vara stark i fråga om kopplingen till lärarprofessionen. Den vetenskapliga miljön förfaller i sin helhet vara adekvat, men behöver stärkas inom vissa områden och komma studenterna till del. Det är också värt att som en styrka nämna det nära samarbete med skolorna som självvärderingen beskriver.

Sammantaget bedöms området som tillfredsställande trots de ovan nämnda svagheterna.